Hemkomst till Paradiset

Hemkomsten till Paradiset

Bergmassivet vilar tryggt bakom din rygg och du blickar ut över en grönskande dal. Forsen är stinn av harr och i sjön som ligger ovanför vakar röding. För en flugfiskare är detta hemkomsten till paradiset.

Det går legender om Tjuonajokks vildmarkscamp i fiskekretsar. Det ligger mitt ute i ödemarken, sju mil väster om Kiruna och så avsides att helikopter är det vanligaste sättet att ta sig dit.

Till Tjuonajokk kommer många erfarna fiskare för att uppleva naturen och de rika vattnen. Här finns fiske för alla: För de äldre som kanske har svårt att röra sig går det att fiska från båt på vissa platser, för de bekväma finns det helikopter att ta till en avlägsen sjö. Man kan flugfiska i någon av de strömmande forsarna, eller prova på trolling vilket innebär att beten dras efter en motorbåt. Det går också att spinnfiska.

De som kommer hit och stannar ett par dagar får garanterat fisk. Erfarna gubbar som fiskat världen över i 20, 30 år säger att de här vattnen är oslagbara vad det gäller harrfiske.

En grundläggande regel för alla seriösa fiskare är catch och release, dvs. att man enbart tar upp så mycket fisk man själv behöver till husbehov. Detta för att behålla den ekologiska balansen och säkra fiskebeståndet även för kommande generationer. I Tjuonajokk måste fisken vara över 35 cm för att man ska få ta upp den och man får inte ta upp mer än en fisk om dagen.

Många tycker att flugfiske erbjuder större utmaningar än annan typ av fiske. Det finns en mängd olika tekniker inom flugfiske, flera olika sätt att kasta ut flugan på och preparera den så att flugan beter sig på ett visst sätt i vattnet. De tre grundläggande metoderna är: torrfluga vilket innebär att flugan placeras på vattenytan, våtfluga som innebär att flugan placeras under ytan, och nymfer som placeras på eller under ytan samt i ytskiktet.

För att bli en framgångsrik flugfiskare krävs stor kunskap om insekter, deras livscykel från bottenlevande nymf, stigande nymf, ytkläckande nymf till färdig insekt och slutligen faller de döda ned på vattenytan med vingarna utsträcka. Dessutom måste han känna till olika fiskarternas beteendemönster och mycket annat.

Flugfiske hänger mycket på känslan. Man använder tunn lina vilket gör att det inte bara är att veva in fisken, det blir en försiktig dragkamp för att linan inte ska brista. Framför allt är det ett mer aktivt fiske, man byter ofta fluga för att efterlikna den föda som fisken äter just för tillfället och det varierar beroende på väderlek, temperatur, tid på dygnet och vilket djup fisken befinner sig på.

Det gäller också att hela tiden hålla utkik efter de bästa ställena, bakom stora stenar eller i djuphålor där fisken står och vilar medan den väntar på att föda ska flyta förbi i det strömmande vattnet.

Royal coachman, Greenwells glory, Rackelhannen, Wickhams fancy är några av de uppskattningsvis 80.000 flugor med poetiska namn som en flugfiskare har att välja mellan. Man ser på de små krypen som är början till insektsliv som guppar omkring vid ytan och försöker imitera dem med hjälp av fågelfjädrar, djurhår och uppfinnesrikedom.

Flugfiskarna står utspridda i forsen, djupt försjunkna i tankar, komplentativt blickande ned i strömmens virvlar. Kastar sina linor i en vid cirkelrörelse för att placera betet precis där fisken väntar.

Tålmodigt står de flera timmar i det glaciärskalla vattnet väntande på att det mytomspunna jätteexemplaret ska uppenbara sig. Då har de något att berätta vid rökeriet där alla samlas om kvällen för att röka sin fångst och njuta ett glas whisky.

Skönhetsupplevelsen släpper aldrig riktigt taget om en. Även när flugfiskarna går uppe i slyskogen som ramar in landskapet och ser fisken vaka på spegelblank yta, kan de inte motstå lusten att rusa ned till vattnet för att fånga den. Varje fisk de får upp håller de försiktigt medan de känner djurets tyngd och rörelser. Beundrar dess färg och smäckra form innan händerna öppnas och erbjuder frihet, ser hur den avvaktar en stund vid ytan som om den inte vill skiljas från sin beundrare innan den åter glider ned i djupet.

Daniel Åkerlind