Artiklar > Folkbildningsvandring

Folkbildningsvandring

Av: Anders Hermansson

Den längsta resan, är resan inåt.

Folkbildningsvandring på Sveriges tak.

Det sägs att vandra runt höga berg, är en religiös upplevelse.

När dåvarande generalsekreterare för FN, Dag Hammarsköld, skulle fatta svåra beslut, vandrade han Kungsleden, från Nikkaloukta till Abisko.

Dag Hammarsköld var en djupt religiös person, och till hans minne har Kungsleden mellan Nikkaloukta och Abisko fått status som Pilgrimsled.

Han var även en skicklig poet och längs med vandringsleden finns stenar med inskription från diktsamlingen Vägmärken. Det sägs att Hammarskjöld förutsåg sin död och skickade därför manuset för Vägmärken till sin lägenhet i New York, strax innan han skulle utföra ett farligt medlingsuppdrag. Under medlingsuppdraget störtade flygplanet med Dag Hammarskjöld och Vägmärken gavs därför ut postumt.

 

Mänsklig hållbarhet

 - Byt ut din flygcharter mot tågresa till grannländerna. Välj bort all-inclusive och ät på lokala restauranger, uppmanar Agenda 2030.

Agenda 2030 är FN:s plan för omställning till ett hållbart samhälle, enligt miljö, socialt och det ekonomiska perspektivet. Hållbart resande har dels inneburit att inrikes semestrar är större än utlandsresor, dels förändrat sättet att transportera oss på. De som väljer tåg är samtidigt mer toleranta och öppna för nya intryck från andra kulturer, enligt undersökningen. Välj tågluffning till dina grannländer uppmanar Agenda 2030, som en metod till ett fredligare samhälle. Den småskaliga och hållbara turismen har fått ett uppsving för de som vill komma hem med något annat än solbränna i bagaget.

Vem får inte nostalgiska ögonblick av de djupa konversationerna med främlingar, på din första tågluffning. Tågresor innebär att utmana sinnet, hellre välja omvägar och övernatta på okända ställen.

 -Låktatjåkka station saknar perrong och du kliver rätt ut på fjället. En dagsvandring bort finns Trollsjön, med ett siktdjup på 38 meter. Det är bedårande vackert och risken är att du inte vill därifrån.

Vandra folkbildande innebär att omskapa ny information tillsammans med egna erfarenheter. Med hjälp av metoden för historisk empati, försöker jag skapa en bild av levnadsförhållanden hos invånarna i nordligaste Sverige. Den historiska kunskapen underlättar, för att kunna navigera i det nya komplexa samhället. 

Pilgrimsvandring i norra Sverige har blivit mycket populärt för de som söker en djupare mening med livet. Skälet till pilgrimsvandring har ofta sin grund i en djupare personlig händelse, berättar litteraturvetaren, Camilla Brudin Borg. Brudin Borg har intervjuat olika typer av vandrare utifrån deras syn på berättande, exempelvis i bloggar. Undersökningen visar att vandrare skapar olika berättelser utifrån upplevelsen.  Det gäller både äventyrsberättelsen i Himalaya eller den självbiografiska skildringen av en svår upplevelse.

 

Berättelsen

 Berättelser om livet kring Malmbanan är ingen munter läsning. Det bistra klimatet tillsammans hårt arbete och usla levnadsförhållanden har präglat livsvillkoren fram till våra dagar. Tack vare rallarna kunde samhällen etableras och gruvorna expandera mot den globala marknaden.

Rallarna var forna tiders gästarbetare och myterna är många om deras vilda framfart. Vem har inte hört uttrycket, rallarsvingar, om slagsmål utan regler. Myterna har sitt ursprung i att rallarna utmanade den sociala ordningen i byarna längs med järnvägen.

 - Tågluffa med ”Glaciärexpressen” längs Malmbana. Hoppa av tåget och vandra ”rallarvägen” mellan de små stationssamhällena.

Kyrkogården vid Tornehamn blev slutstationen för många av rallarna. Inte ens som döda, fick de upprättelse att begravas hemmavid hos fru och barn. Förnedringen fortsatte när de döda kropparna transporterades till kyrkogården i kärror, tillsammans med dynamit och verktyg. Rallarnas usla arbetsförhållanden avslöjades i boken, Förhållanden och missförhållanden vid Ofotenbanan av Gustaf Rosén.  Rosén var politiker och ville avslöja korruptionen vid bygget av Malmbanan.

Rallarnas villkor fick en efterföljning i Sara Lidmans beskrivning av gruvarbetarnas arbetsförhållanden, i boken Gruva. Lidmans beskrivning av det hårda arbetet nere i mörkret fick stor uppmärksamhet och påskyndade debatten mot en förändring.

 Förändringen av arbetsförhållanden inleddes med den omfattande gruvstrejken 1968 – 1969. Den direkta orsaken till strejken var den höga olycksrisken i gruvan, men även kravet på medbestämmande. Resultatet av strejken blev förbättrade arbetsvillkor som exempelvis lagen om anställningsskydd (LAS).

 - Ödsligt belägna, Sjangeli koppargruva med anor från1600- talet, är en av många gruvor som lagts ned på grund av bristande lönsamhet.

Gruvan gav oss visserligen mat på bordet, men till vilket pris. Ett bistert sinne och nu tvingas vi även att flytta hela staden. Det här hade aldrig hänt i Stockholm och allt beror på anti-plugg kulturen. Men jag gjorde motstånd och har pluggat vidare, berättar ynglingarna från Malmberget under tågresan mot Narvik.

 

Nya konflikter

 Antropocen är när människans påverkan av naturen blir större än dess egen förmåga till återhämtning.

Aldrig blir människans påverkan av naturen så tydlig som när tåget rullar in mot Kiruna, uppslukad av slaggbergen. Gruvans expansion har fått både fastigheter och järnvägsstationen att flyttas. Forna tiders klasskamp har ersatts att konflikten mellan arbete i gruvan och komplexa samhällsutmaningar med klimatet i centrum.

Strax bortom gruvornas mörkgrå slagghögar, tornar orörd natur upp. Med namn som Natura 2000, reservat och nationalparker skapas skyddsvärda områden åt kommande generationer.

Utmana dig själv, vandra utanför de klassiska lederna.

 - Från Katterjåkk vandrar du längs smala stiger utmed norska gränsen mot Unna Allakas. Här kan du gå en hel dag utan att möta en själ.

Plötsligt rullar dimman in från väster och du förlorar riktningen. Det är samma dimma som gav norska motståndsrörelsen skydd mot upptäckt, under andra världskriget. När dimman lättar sköns en bunker bland fjällbjörk och sly. En oansenlig skylt berättar att bunkern byggdes som skydd mot ett tyskt anfall.

 - Vistasdalen är den otrendiga pärlan som går parallellt med Kungsleden, mot Nikkaloukta. 

Halvvägs, finns den klassiska, Vistasstugan, med originalinredning från 1960-talet.

Värm upp musklerna i bastun, för att sedan svalka dig i den brusande älven. Oansenlig skylt i bastun berättar att gruppen, Fjällrävarna donerat pengar till bygget. Fjällrävarna är det informella namnet på landets finanselit inom Wallenbergsfären, när de vandrar i Abiskofjällen.

 - Framme i Nikkaloukta, välj det udda boendet i de små prudentliga stugorna som tillhört samiska kvinnor. Jag slår i taknocken. På väggen hänger en minnestavla över den tidigare ägaren, Anna, och hennes levnadsöde som sjuksköterska i Malmö.

När du hämtar vatten hos den bofasta grannen bjuds det samtidigt på Standarden på skrönor om vem som kunde bära tyngst upp till Kebnekaise fjällstation.

 Vandring kan mycket väl vara turismens framtid, beroende på dess individuella uttryckssätt. De som vill Glamvandra med minimal packning mellan fjällstugorna för att undvika tältnätter. Hardcore typerna som gillar utmaningarna med omarkerade leder genom Måndalen. För att inte tala om de som springer längs Kungsleden, för att slippa se något alls.

 

Anders Hermansson

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Logga in

Tips!