Kommer inte ut på flotten, så jag sätter mig på stranden bredvid. Allt är mörkt och blött. Ingen strimma sol i det gråa molntäcket kan synas. Plusgraderna håller envist i sig. En vecka kvar till vintersolstånd nu. Hör nötväcka och nötskrika. En flock gulsparvar på åkrarna på väg hit. Talgoxar i strandsnåren. Jag funderar på hur vassen under ett år kan vara så tunn, bli så tjock och igen gå tillbaka till tunn. Det är märkligt. En domherreflock drar förbi. Någon gräsand grälar för sig själv, en kråka svarar. Korpar i väster. Ett par blåmesar plockar alkottsfrön. De väsnas lite för sig själva och lockar genast till sig andra. Sångsvanarna håller konsert någonstans borta vid Meddalen. Låter som om de är många. Hackspett i norr. Rödhaken kommer och tittar till mig på nära håll. Dess mattbruna färger smälter helt samman med undervegetationen. Den knixar käckt med kroppen, tittar länge och nyfiket på mig och verkar ha bestämt sig för att stanna över vintern.

Det är lite uppehåll i det eviga regnandet, men morgonen är mörk. Det är som att leva i en säck. Knappast kommer det att ljusna mycket mer idag. Klättrar upp på stenen. I det spegelblanka träsket ligger fyra sångsvanar. Jag följer dem med min nya Kowa-kikare, när de simmar förbi. Korparna kraxar någonstans. Korna bölar från Bolstaholm, mesarna småtjattrar i strandsnåren. Allt är tyst för övrigt. Någon gräsand och domherre hörs på avstånd.  Någon tupp. Det börjar smådugga. De vattenfyllda traktorspåren och trädresterna som sticker upp ur leran runt träsket ser ut som ett inferno. Sångsvanar ropar i söder. En sådan här dag, den här tiden på året är aktiviteten på fågelfronten den lägsta tänkbara. Det är nog bäst att gå hem och hänga upp adventsstjärnan.

Julpyntat i alla hus, lilla jul. Getabocken har kommit på plats igen. Är här innan soluppgången. Sångsvansfritt på åkrarna, men jag kan höra dem svagt i söder. Här vid träsket är det plattlugnt. Några plus idag. Kråkor i norr. En korp gör en lov över trädtopparna mot morgonrodnaden, rödhaken knäpper till. Domherrar hörs. Det mulnar på mer och mer. Lär bli regn till tiotiden. En hackspett "kickar" från motsatta stranden. Korpen svarar. Känns som han är kung över den här sista höstdagen. Reser mig upp och ser tre sångsvanar simma i södra ändan av träsket, och ett par i norra också. Verkar vara så att de föredrar vatten framom åkrar senare på året. En koltrast varnar mig att regnet snart kommer. De fina färgerna på himlen i öster har nu suddats ut. En fisk hoppar till i vassen. Det får bli det sista för idag.