27.4.
En period med kyligt väder bromsar nu vårens framfart. Mycket björktrastar på åkrarna norr om Byträsk. En enkelbeckasin lyfte från diket vid vägen och en stare sjöng i skogen invid. Något ljust, som jag trodde var en mås, visade sig vara en blå kärrhök, som flög längs nordöstra stranden vid det angränsande träsket Meddalen i väster. Den blå kärrhöken är en av de ädlaste fåglar jag känner till. Den brukar synas årligen vid åkrarna i centrala Geta. Här vid träsket sjunger gransångaren ihärdigt. Det är bara någon plusgrad, trots den sydliga vinden. En av sångsvanarna ligger på sitt bo i vassen i södra ändan, den andra vakar i träsket bredvid. Lommarna syns inte till. Efter en stund tar svanen till vingarna och kommer flygande förbi mig, den försvinner i norr och kommer tillbaka och flyger ända fram till boet, där den lägger sig i träsket. Rördrommen tutar lite morgontrött någonstans söderut. Det är svårt att lokalisera det dova basljudet, som kan höras en halvmil. Faktum är att den väckte mig upp en natt för inte så länge sedan. Ett par fisktärnor flyger skränande längs östra stranden och fyra till leker i luften högt ovanför. Det är glädjande att också de är här.
