Mina funderingar kring utrustning, friluftsliv och vardagens äventyrligheter. Välkommen!

Hej och hallå!

Kul att du tittade förbi. Jag heter Magnus och har precis utbildat mig till Fjälledare vid Storumans Folkhögskola. Jag har också nyinflyttad till Östersund där jag jobbar med utveckling av friluftsutrustning.

Gillar det mesta som har med fjäll, skog och sjö att göra.

Skriv gärna en rad om du vill. Det är alltid roligt med kontakt.

//Magnus

Användarnamn: lankwaifong

Intressen: Alpinism, Klättring, Friluftsmat, Hundspann, Expeditioner, Fiske, Vandring, Jakt, Turskidåkning, Långfärdsskridsko, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Bär & svamp, Orientering, Paddling, Foto, Ridning, Utförsåkning, Resor, Magnus gillar: sommar, vinter, höst, vår, snö, skidor, vandring, film, att sy saker, att bygga saker, mode, skogen, att träffa nya människor, att träffa nya roliga människor, mat...

Mer på profilsidan


Tankar om utrustningsdetaljer – avsnitt fyra: KELVIN

Jag har funderat mycket den senaste tiden på hur man skulle kunna skapa ett mångsidigt sovsystem. Min sovsäck från Marmot har en komforttemperatur på minus en grad vilket inte är så mycket till vintersäck på dessa nordliga breddgrader. Det är ju snarare en sommarsäck… Först tänkte jag att man kunde göra en dunquilt som man kunde spänna över sig och utanpå sommarsäcken för att komma ner i temperatur. Nackdelen med en quilt är dock att den bara fungerar som täcke och inget annat. http://www.jacksrbetter.com/ har i och för sig varianter på täcken som är rätt mångsidiga (man kan ha dem som en form av dunponcho till exempel), men det kändes ändå som jag ville söka något ännu mer mångsidigt.

Till slut kom jag på att jag skulle göra förstärkningsplagg i dun som man kunde variera hur man ville. Mina krav var följande:

  • Plaggen skulle vara lätta och vara avsedda för bruk i sovsäcken, i tältet samt innanför rymliga skalplagg.
  • Sovsystemet skulle fungera året om.

Resultatet blev att jag gjorde en dunväst, ett par dunfyllda ärmar som kan fästas in i västens ärmhål, en dunfylld huva, ett par dunbyxor samt dunboots.

Dessa kan jag sedan kombinera så att jag höstturer endast har med mig en dunväst för att en vintertur använda hela systemet tillsammans. Det återstår dock att se hur väl det fungerar så jag får utvärdera och återkomma ;-) Som jag tidigare skrivit har jag ju provat min dunsäck som jag fyllde på extra dun i. den fungerade ju mycket bra i minus 8,5 grader under bar himmel så jag tror och hoppas att hela systemet ska funka i betydligt kallare väder i tält.

Jo så här gjorde jag då; först skissade jag upp plaggen i Illustrator och konstruerade mönster med hänsyn tagen till den extra rörelsevidd som krävs.

Sedan var det bara att vänta hem tygbeställningen från http://www.extremtextil.de/ jag hade beställt en dunsäker nylon ripstopväv som var tätvävd och bara vägde 32g/m2. Dunet hittade jag genom en kontakt i Polen. Jag lyckades få tag på vit 850 cuin-dun i 95/5-blandning som fyller riktigt fint! Så till sömnaden;

Den tunna väven var till en början lite tricky att sy i eftersom den lätt gled iväg och kunde bli statisk. Jag hittade dessutom ingen tillräckligt tunn tråd för jobbet. Jag tror kanske inte att det går att få tag på klenare syntettråd än sybehörsaffärsstandard, men tar gärna emot tips om någon vet bättre. Ett något drygt jobb var det ju förstås också eftersom alla delar skulle framställas i två exemplar (in- och utsida). Sedan sydde jag kanaler (se bilden) och fyllde dem med dun.

Jag hade bestämt vilken fyllnadsvikt jag ville ha genom att se på olika varumärkens plagg och hur mycket dun de använde. Sedan delades den totala vikten på antalet kanaler och jag fick även ta hänsyn till att inte kanalerna var lika stora (ex bröstvidd kontra midjevidd). Dunet fylldes lååångsamt och försiktigt i och kanalerna stängdes provisoriskt med påsklämmor. Jag höll till på badrummet så att de små dunen inte skulle å fritt spelrum. De ger sig av galet lätt! Det var iof ganska lätt att suga upp dem igen om man satte en strumpa framför dammsugarmunstycket! Sedan syddes de igen med raksömmar och plaggdelarna sammanfogades och kantbandades (se bild).

 

De totala plaggvikterna blev;

  • KELVIN Vest: 255g
  • KELVIN Trouser: 250g
  • KELVIN Sleeves: 90g/par
  • KELVIN Hood: 35g
  • KELVIN Boots: 115g/par

 

Kom gärna med feed-back och förslag på andra dunplagg/utrustningsdetaljer som jag kan fortsätta med.

 

//m

 

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2008-11-13 07:11   brigas
Bootsen såg härliga ut;Såna skulle man ha med även vid stugturer.
 
2008-11-13 07:29   Öhrnell
Jättekul att se dina alster! Varför heter de Kelvin? Jag blev lite nyfiken bara. Och hur mycket dun gick åt sammanlagt? Ett halvkilo? Själva tyget måste ju vara otroligt lätt. Verkar det rivstarkt? Du verkar ju ha täckt i stort sett hela kroppen med dun nu, så det är svårt att komma med andra förslag. Dunhandskar? Du har verkligen gjort ett jättejobb!!!
 
2008-11-13 08:45   peter1969
Otroligt proffsigt jobb.
Mina grejer blir inte så där fina och dessutom är jag så dålig på att dokumentera vad jag gör.
 
2008-11-13 09:48   Staffan Andersson
Var skriver jag i mina mått för beställningen? Ser ju helproffsigt ut.
 
2008-11-13 15:39   fjällvivan
Det ser jättefint ut. Hur fäster du ärmarna i västen?
 
2008-11-13 18:28   päeng
Du är så duktig så jag nästan blir förbannad på dej! Fast egentligen är det ren avundsjuka jag känner. Imponerande att både tänka ut och omsätta i verkligheten. Om du får långtråkigt nån gång så vill jag också ha likadan utrustning
Pär
 
2008-11-13 22:10   BrittMarie
Det ser jätteproffsigt och fint ut det du syr, men fy vilket gnetigt och svårläst typsnitt du använder när du skriver... ;)
 
2008-11-13 22:35   lankwaifong
Tack för alla fina kommentarer :-)

- Jag valde namnet KELVIN helt enkelt för jag accosierar till kula när jag hör det. absoluta nollpunkten osv.
- Fyllnadsvikten har jag varit lite dålig på att dokumentera, men jag har för mig att västen fylldes med ca 150g dun. i tex bootsen är det nog bara ca 15 g/ styck.
- Rivstyrkan i tyget är bra i förhållande till dess vikt. Detta är ju alltid en avvägningsfråga och det är vävt med ripstop och dessutom har jag inte tänkt mig plaggen som ytterskal.
- Tack för tipset om dunvantar. Det blir nog att göra ett par riktigt feta! ´Jag har sett varianter med en blandning av syntetvadd och dun vilket nog kan vara bra. Jag syde in en syntetvadd"sula" i bootsen så att inte allt dun skulle försvinna undan när man går i dem.
- Känslig fråga det där med ärmfästningen...det är faktiskt det enda som inte är klart. Tanken är en ögla i ärmhålet och sedan en kort resårbit med tryckknapp som sitter i ärmen. ca fyra stycken per ärm bör räcka. Tanken är ju inte att det ska bli tätt.
- Kritik mot typsnittet: okidoki. ska bättra mig. typisk barnsjukdom antar jag. Jag är ju nybörjare på detta ;-)
- ang beställningar. Faktiskt har jag tänkt på detta. Ska provköra KELVIN ett tag först och sedan återkommer jag. :-)

//Magnus
 
2008-11-15 12:58   Jossan75
Personligen hoppas jag ju att fjälledarna får beställa i första hand!!

Bra jobbat Magnus!!
 
2008-11-16 15:27   oscarsundholm
Mycket imponerad!
 

Läs mer i bloggen

Om stegjärn, isyxor, fågeljakt och Robinson i Västerbotten

 

Hemkommen från några riktiga actionveckor där jag fått kasta mig över isklyftor, visat mig macho med hagelgeväret och levt robinsonliv i de västerbottniska skogarna. Här kommer det; norra europas längsta inlägg. Håll tillgodo.

SAREK – abnormt stora älgar och storslagna vidder

 

Sitter och snorar ner tangentbordet efter att ha dragit på mig en elakartad form av älginfluensan i Sareks nationalpark. Det känns dock väldigt värt efter alla storslagna djur- och naturupplevelser som jag haft de senaste tio dagarna.

med cykeln på axeln i jämtlandsfjällen

 

Jag är nyss hemkommen från en för mitt vidkommande ganska misslyckad fjälltur. Efter en fantastisk och avkopplande medeltidsvecka i Visby tog jag vägen via Östersund och min lillasyster för att ta mig till Sylarna och min första vecka tillsammans med klassen efter ett långt sommaruppehåll.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.