Bland fransmännen benämns den "le traverse royal": den vackra traversen över Domes de Miage och Aiguille de Bionassay med avslut på Mont Blanc. En högalpin klassiker känd för sina långa, exponerade kammar och klättring på vassa granitflak. Denna skulle vi nu få den stora glädjen att fullfölja tillsammans med Jochen och Wolfgang från Karlsruhe. Här är första delen av turen, med acklimatisering på Tete Blanche.
Torsdag: Vandring till Conscrits-hytten
Starten går från gratisparkeringen till hytten Tré la Tête, i byn Contamines-Montjoie en knapp mil väster om Mont Blanc fågelvägen. Vi hade tänkt sätta av senast klockan 12, men de vanliga vägförseningarna, så som ett smash-and-grab-stopp i en Quechuabutik på vägen, gjorde att vandrandet fick skjutas upp ett par timmar. När vi väl började gå hade de täta molnen redan regnat av sig. Kvar hängde en sömnig dimma och den fuktiga varma luften drog i oss som Higgsfältet självt för att hålla tempot nere.
Stigen upp mot Refuge Conscrits börjar mjukt stigande i varierande landskap, från doftande hägg till högalpin terräng med betande 2000-meters-får. Sedan tar blockterräng över, med utsikt över glaciären Tré la Tête; den snabbt krympande, stenbeklädda istunga som vi nu skulle följa mot Refuge Conscrits.
Glaciären Tré la Tête klädd i sten. Bild: Markus Kvist.
En tillfällig skylt med mycket text på franska informerade om tre vägval. Till vänster om glaciären löper en brant bergssida, och en väg går en bra bit upp längs med denna. Pilen ditåt var, så vitt vi förstod, överkryssad med röd tejp. Vi gick efter vår ursprungliga plan och tog sommarvägen över glaciären. Denna följer och korsar små och stora sprickor tills glaciären planar ut framför ett isfall. Härifrån klättrar man på stegar upp på bergssidan till vänster.
Klättring på stegar på vägen till Refuge Conscrits. Bild: Markus Kvist.
Delar av de understa stegarna svajande lite i vinden. Vi valde att säkra löpande genom "pig tails" som placerats på jämna mellanrum, och klättringen avlöpte utan ett enda stångbrott (de övre stegarna är mycket fräschare). Precis innan middagstid nådde vi Refuge Conscrits, där vi fick höra att vi tagit alldeles fel väg. Vintervägen var fortfarande den rekommenderade, på grund av den sena snösmältningen. Annars rekommenderas den väg som varit "överkryssad" - stegarna på gamla sommarvägen underhålls inte längre och skulle undvikas.
Conscrits-hytten är belägen på Aiguille de la Bêrangeres sydsida med utsikt över Trê la Tête. Den är värd sin övernattning. Man har fri tillgång till dricksvatten och det finns fungerande vattentoaletter - en lyx som vi skulle få njuta av både denna natt och nästa. Synd bara att jag glömde öronpropparna.
Fredag: Uppvärmning på Tête Blanche
04:30 började färden över glaciären. Flera andra replag startade samtidigt, men i stort sett alla skulle ta normalvägen upp till Dôme de Miage. Vi följde samma väg i en timme längs den mjukt stigande Tré la Tête-glaciären. Just innan dagen börjat gry tog vi av till höger mot Tête Blanche. Målet för dagen var acklimatisering, så vi ville undvika hög puls och upphetsande aktiviteter. Framför oss reste sig Tête Blanche med en perfekt jämn, orörd firnflank på 40 grader, besmyckad med ett ansenligt isfall. Vi valde att traversera mitt igenom isfallet och det visade sig vara ett bra val.
Ett fint isfall som vi korsar på vägen upp mot Tete Blanche.
Morgondagens etapp: Traversen över Domes de Miage. Längst till vänster Aiguille de la Berangere, därefter Miage-topparna från väst till ost. Foto: Markus Kvist
Ovanför isfallet planade det ut en bit innan den sista branta stigningen upp mot toppkammen. Den var klädd i ett tunt istäcke som blänkte i morgonsolen. Sista biten till kammen var det scrambling över lös sten upp till punkt 3750 - med utsikt över Tête Blanches huvudtopp, kommande dagars traverser, Mont Blanc och de gröna dalarna nedanför. Det fick nog ändå bli en picnic här på stenhögen. Jag märkte dock redan av höjden och kunde inte riktigt äta. Vi beslöt oss för att skippa huvudtoppens sista branta flank till förmån för att hinna vila upp oss ordentligt inför morgondagen.
Tête Blanches huvudtopp, hit går vi dock inte idag.
Dagens rutt. Foto: Markus Kvist
Planen för nästnästa dag: Från refuge Durier över Aiguille de Bionassay och vidare till Dome de Goûter. Foto: Markus Kvist
