Sörmlandsleden
Skriv en egen recension
Det finns 0 ägare på Utsidan Lägg till i Min utrustning
Plus: Bra kommunikationer oftast. Bra märkning.
Minus:Många fina platser har med årens gång blivit hyggen. Vindskydd nära kommunikationsvägar kan vara stökiga under den varma årstiden...
Kommentar: Ok bitvis, men lider av att vara slitet på de platser dit det är enkelt att ta sig. Få riktiga pärlor nära Stockholm enligt min mening. På plussidan så är leden oftast välmärkt och det sker underhåll av vindskydd m.m.
Liknande produkter: Upplandsleden, Vasaloppsleden m fl.
Plus: Nära Stockholm, bra kommunkationer, fin Sörmlandsnatur, mycket vatten, vildmarkskänsla
Minus:Vissa bitar tråkigare än andra, vissa rastplatser nära samhällen (=skadegörelse mm)
Kommentar: Lång vandringsled som kan kombineras ihop i olika längder. Bra kommunikationer, många fina bitar som kan nås med SL från Stockholm, andra nås med SJ-tåg eller lokala bussar. Sköts av en ideell förening som gör ett jättebra jobb: Använder man leden känns det helt klart rätt att gå in på sormlandsleden.se och bidra med 150/år.
Annars är det meningslöst att recensera leden som helhet. Här är etapper jag gått hittills:
Etapp 5. Handen - Paradiset (★★★★☆): Lättvandrad bit med bra kommunikationer till pendeln. Naturen runt Handen är ganska trevlig kulturmark, bort mot Paradiset blir det riktigt fint med myrar, sjöar, gran- och hällmarksskog. Vindskydden och kojorna vid Paradiset är väldigt fina, men kanske upptagna om man inte är där på udda tider.
Etapp 6. Paradiset - Lida friluftsgård (★★★★☆): Paradiset är som sagt fint, och runt Lida finns också fin skog med bäckar, sjöar och utsiktsberg. I mitten finns lite transportsträckor mellan tråkigare bruksskog, men i stort sett fint.
Etapp 6:1. Huddinge stn - Hökärr (★★★☆☆): Jag började vid Gladö kvarn och gick mot Hökärr. Ganska lätt att gå, några fina bitar men mest vanlig granskog. Mest användbar om man vill till Huddinge, helt enkelt.
Etapp 11. Järna - Vattgruvan (★★★★☆): Tydligt skyltat genom Järna, och sen går det genom de gamla gruvfälten som nu är vattenfyllda hål, tunnlar och stenhögar. Annars hällmarksskog, myrar och gamla torpruiner. Inga sjöar, men en bra kallkälla på vägen.
Etapp 12. Vattgruvan - Yngsviken (★★★★★): Det kan bli lite jobbigt att gå upp och ner i hällmarken, men det är jättefint. Fler gamla gruvhål till att börja med, och sen förbi många fina skogssjöar med lomrop och bra vatten. Trönsjön har en fin rastplats på udden, vid Lilla Horssjön ligger ett vindskydd vid sidan av leden väldigt fint bland klipporna vid sjön.
Etapp 12:1. Mölnbo (★★★★☆): Skogen är inte lika vild som längre norrut, men det är en rätt fin och mycket lättgången anslutning till den här delen av Sörmlandsleden. Får en extra stjärna för att anslutningen är så mycket bättre än 13:1.
Etapp 13. Yngsviken - Djupviksängen (★★★★★): Har bara gått till Djupsjön. Fortsatt fint, med samma sorts natur som etapp 12. I naturreservatet vid Stora Envättern finns fint iordninggjorda eldplatser och huggen ved, så det är en trevlig plats att stanna. Vindskyddet vid Djupsjön ligger precis på leden, men vackert vid vattnet. Källan som ska finnas i närheten hittade vi inte, trots skyltning, på det nya kalhygget... borta?
Etapp 13:1. Gnesta (★★☆☆☆): Tråkig anslutning som mest går på grusväg och asfalterad bilväg. Runt en av de få skogsdelarna vid Långsjön-Djupsjön är det dessutom hygge nu. Det är ju bra att kunna ansluta till kommunikationerna i Gnesta, men går det att ta pendeln vid Mölnbo istället är det nog roligare.
Liknande produkter: Roslagsleden, Upplandsleden
Kundservice: Kontaktat föreningen Sörmlandsleden om sjunkna spänger en gång, dom skulle titta på det. Föreningen gör verkligen ett bra jobb med leden och allt runt..
Plus: vacker natur
Minus:alla kullar upp och ner
Kommentar: Molnen ligger tungt på himlen när vi vaknar, det är dock varmt men inget mot det som väntade. Jag (Rikard), Peder, Tobias och Stefan skall i dagarna tre vandra Sörmlandsleden. Vi påbörjar den ute i Vårbygård och hoppar på tunnelbanan in till T-centralen. Vi går upp på vasagatan och går ner till rådhushamnen där det gamla ångfartyget Mariefred ligger. Vi kliver ombord och klockan 10 lägger vi ut. Precis samtidigt som regnet börjar falla. Ett kort tag innehåller det även hagel. Men ca en halvtimme senare försvinner det och solen börjar att leta sig igenom molnen. Vi passerar snart startpositionen Vårby-gård fast nu till sjöss. Vid Klockan tolv intar vi en god lunch på båten och anländer till Mariefred vid 13.30 Om allt går som planerat skall nu ett ånglokomotiv stå vid hamnen och ta oss till Läggesta. Planen går i lås och nu sitter vi på tåget. Konduktören vägrade av någon konstig anledning att ta betalt av oss när vi klev ombord, han skulle ordna det under den 20 minuter långa färden. Detta måste han dock ha glömt bort lika mycket som vi glömde påminna honom när vi kom till Läggesta. Nu skiner solen rejält. 14.20 började vi gå en anslutningsled till Sörmlandsleden denna är ca 5 kilometer. Väl framme vid huvudleden stannar vi till och tar en liten paus och ett par smörgåsar. Vi vandrar nu genom otroliga blåbärs skogar, det var bara att böja sig ner plocka upp en kvist och äta. Vi hittar även hallon och smultron. De tre vanligaste bär sorterna hittade vi således och åt av. Lingonen var inte mogna ännu men vi åt av dessa ändå bara för att ha gjort det även ett enbär strök med för att få fem bär jämnt. Det visar sig snart att denna del av Sörmlandsleden går väldigt mycket upp och ner, upp och ner. Det är på sina ställen väldigt blockig miljö och man hoppar fram på stenhällar. Självklart är utsikterna väldigt vackra när man är på toppen speciellt över sjön Marviken. Jag och Stefan stannar vid ett tillfälle upp och äter lite hallon längst leden, exakt då hamnar Peder och Tobias öga mot öga med en stor älg, vilket Stefan och jag missar helt. Detta fick vi höra resten av trippen. Jag är dock inte övertygad att denna älg existerar, det kan lika väl vara något de kokat ihop för att verka tuffa. Vi slår läger vid Glådran, en liten göl. Den inbjuder dock inte till bad vilket hade varit behövligt. En ordentligare tvätt blev det i alla fall efter att lägret är rest.
Dag 2s vandring kommer att hamna på ca 23 kilometer. Snart kommer vi upp till en utsikt över sjön klämmingen som faktiskt utklassar gårdagens. Det är detta vandring handlar om fantastiska naturupplevelser och inga bekymmer i hela världen. Sörmlandsledens vana trogen går det upp och ner och över blockig terräng. Solen visar ingen hänsyn idag heller och uppe på topparna blir det rejält varmt. På en av höjderna står ett stort utsiktstorn av trä. Från toppen ser man flera mil av skog och mark. Vi tar oss ner i skogen igen och ungefär nu börjar magen göra sig påmind. Vi kommer fram till ett vindskydd vid Djupsjön.
Efter maten tar jag ett svalkande dop i sjön. Skönt. Vi fyller upp våra vattenreserver. Vattnet blir rent genom pumpen vi har med oss men tyvärr så lyckas den inte filtrera bort smaken. Detta vatten vart inte gott men är ett måste, vi får pumpa nytt vid nästa sjö eller rast. Vi passerar genom ett naturreservat med fantastisk natur. Hela dagens vandring kantas av sjöar, den ena hinner inte ta slut förens den andra börjar känns det som.
Vi slår läger vid lilla horssjön vid ett fint vindskydd. Vi passar på att bada bort den långa dagen i sjön innan god mat intages. Vi känner alla av värmen, backarna och sträckan så det är mycket skönt att krypa ner i sovsäcken. Jag vaknar till en gång under natten eller snarare morgonen och det är fullt med dimma överallt. Häftigt. Peder vaknar tidigast och hittar hela sjön i stort sett täckt med skräddare. Det ser nästan ut som det regnar men det är inte droppar som krusar vattenytan utan skräddarna.
Efter frukost börjar vi på tredje och sista dagen vi hittar nu en finare lägerplats ett par kilometer därifrån vid trönsjön. Där borde skyddet ha stått men kanske inte markägaren ville det. Det börjar i vanlig ordning med att gå upp och ner ett tag. Den sista sträckan vi vandrar in till Järna är dock plan och den typen av terräng vi är vana vid från tidigare vandringar. Solen skiner lika starkt och varmt idag och det går åt en del vatten. Det är mer mossmark här och mindre sten. På andra sidan mossen hoppar ett rådjur. Detta område har också varit ett gammalt gruvområde så marken är fylld av stora hål från tidigare gruvor och dylikt. De flesta är inhägnade men inte alla. Man får se upp så man inte trillar i. Vi förstår att vi börjar närma oss Järna när hus börjar dyka upp och vi hör ljudet från pendeltåget på avstånd. Vi går genom en jättefin trollskog som verkar vara någon sorts friluftsområde för Järnabor med omnejd. Den absolut sista sträckan går på asfaltsväg in till Järna och vår skjuts hem.
Jag ger denna vandring ett medelbetyg. Den hade fått högre betyg om inte leden hade gått upp för varenda kulle som fanns i skogen. Tyvärr så kändes det som leden var dragen på detta sett för att visa så mycket som möjligt. Där det istället skulle ha varit smidigare att gå rakt fram var vi tvungna att bestiga ett berg bara för att se ännu en utsikt över samma sjö som vi redan sett. Det kändes lite overkill. Men jag rekommenderar ändå leden och börja gärna med den mysiga ångbåten.
Plus: Tillgängligheten om man bor i omnejd.
Minus:Fästingar samt saknaden av fjäll.
Kommentar: Den nämda sträckan täcker etapperna 15:1; halva 15; 14; halva 13; 13:1; med en gemensam längd på ca 38 km. Mitt syfte var aldrig att renodlat vandra sträckan utan att kombinera terränglöpning med lätt ryggsäck och vandring och på så sätt avverka den på en heldag. Miljö och omgivning skulle jag njuta av i de tunga uppförsbackarna samt där det inte var fullt så löpvänligt.
Min upplevelse var att den större delen av sträckan var bra markerad med reservation till delar av etapperna 14 samt halva 13 (vilket ledde till att jag förlorade ca 40 min på att söka markeringar). Någon riktig känlsa av vildmark fick jag aldrig då kalhyggena effektivt tar bort det för mig.
Hursomhelst är sträckan ganska kuperad med vackra utsikter där sörmlandsskogar och sjöar breder ut sig för synfältet. Med ganska frekventa tillfällen att få tillgång till vatten genom kallkällor (som jag aldrig utnyttjade).
Personligen tycker jag att denna sträcka kändes lite för enformig; dal, stig vid sjö alt mosse alt kalhygge, uppför till toppen på berg/kulle med utsikt över sjö/skog, ner till dal igen osv.
Minns att denna upplevelse utgår ifrån löparskorna med lättryggsäck. Det är därmed mycket möjligt att jag missade många fina detaljer och variationer. I syfte att löpa sträckan anser jag att den är lite för kuperad för det ändamålet om man inte en urstark bergslöpare. Utgår man från att vandra delas nog sträckan upp till två dagar med fördel.
Med tanke på etappbeskrivningarna var nog dessutom mina förväntningar kanske lite för höga. Jag avverkade sträckan den 15 juni, vilket givetvis medförde sin beskärda del myggbett samt fästingar.
Är man ett fan av sörmlandsskogar och sjöar är detta en idealisk tur. Men för oss andra kanske sträckan upplevs som lång och blir därmed lätt upprepande.
Kommentar: Jag bör tillägga att jag inte har gått hela leden utan bara vissa delar. Är dessutom halvt partisk i och med att jag bor ett per stenkast från leden. Men det gör å andra sidan många och det är delvis det som gör leden så fantastisk. Intill en europeisk huvudstad finns denna led som går igenom så omväxlande omgivningar. Visst finns det delar som känns lite som transportsträckor men så finns också alla dessa bitar där man går från blandskog, djup urskog, sjöar, intill havet, i karg begsnatur etc. på några få kilometer.
En av mina personliga favoriter är faktiskt en avstickare från själva huvudleden, Grödingeleden, och dess del kring Näs och Himmersfjärden.
Läget nära en storstad gör också att de flesta sträckor av ledan är lätta att nå till eller ifrån med buss eller tåg. Skicket på leden och rastplatser är oftast bra.
Boken Sörmlandsleden lär tyvärr vara utsåld men om ni kommer över den på antikvariet eller på annat sätt, köp den. Den ger ytterligare bra och kortfattad information om vad som finns intill leden och ofta också transport anslutningar till de olika avsnitten.
Plus: Imponerande fornborg,Tyresta nationalpark,Hanvedens urskog,Tornberget
Minus:Småtråkig där leden går fram i det öppna landskapet.
Kommentar: Det här omdömet avser alltså enbart de första etapperna på Södertörn fram till Östertälje samt anslutningen från Nynäshamn.
Leden är omväxlande genom att den går genom ett variationsrikt landskap med småsjöar, litet högre utsiktspunkter, skogsområden, odlingslandskap och jordbruksbygd. Bl.a. passerar den fornborgar, runstenar, gravfält, båtsmanstorp, ett urskogsområde vid Tyresta och Hanveden för den som är intresserad. En del av etapperna, i synnerhet i början, är relativt kuperade med vandring över klipphällar, men bereder inga problem för den som har viss träning. Fågellivet är relativt rikt: t.ex. kan man se korp, häger, olika änder och fiskgjuse.Det finns gott om trevliga rastplatser med fin utsikt och några skärmskydd för övernattning. För övrigt är leden välmarkerad även om man bör vara observant på vissa ställen.
