Vindtålighet för tält

Om två tält har i övrigt samma form, längd och höjd, men olika bredd; vilket är mest vindtåligt, det med mindre eller större bredd?

Jämför t.ex Helsports Ringstind 1 och Ringstind 2:
http://www.helsport.no/NO/default.asp?ID=7160&G=800&P=795

Om vinden kommer på tältets långsida borde väl det med störst bredd, bas relativt höjden vara mest vindtåligt? Och om vinden kommer på tältets kortsida borde väl det med mindre bredd vara mest vindtåligt?

Eller?

Raskesven
 
Raskesven; sa:
Om två tält har i övrigt samma form, längd och höjd, men olika bredd; vilket är mest vindtåligt, det med mindre eller större bredd?

Jämför t.ex Helsports Ringstind 1 och Ringstind 2:
http://www.helsport.no/NO/default.asp?ID=7160&G=800&P=795

Om vinden kommer på tältets långsida borde väl det med störst bredd, bas relativt höjden vara mest vindtåligt? Och om vinden kommer på tältets kortsida borde väl det med mindre bredd vara mest vindtåligt?

Eller?

Raskesven
Teoretiskt eller praktiskt? Teoretiskt håller jag en femma på den minsta oavsett var/hur vinden kommer ifrån - om den större modellen då också har samma/lika många fästen.

Sån praktiskt blir det nog att den dagen Ringstind 1 blåser bort/sönder så hade Ringstind 2 gjort det också & tvärtom.. :)
 
Raskesven; sa:
Om två tält har i övrigt samma form, längd och höjd, men olika bredd; vilket är mest vindtåligt, det med mindre eller större bredd?

Jämför t.ex Helsports Ringstind 1 och Ringstind 2:
http://www.helsport.no/NO/default.asp?ID=7160&G=800&P=795

Om vinden kommer på tältets långsida borde väl det med störst bredd, bas relativt höjden vara mest vindtåligt? Och om vinden kommer på tältets kortsida borde väl det med mindre bredd vara mest vindtåligt?

Eller?

Raskesven

Rent teoretisk så borde väl det tält som har minst yta mot vinden tåla vinden bäst?
 
orren86; sa:
Rent teoretisk så borde väl det tält som har minst yta mot vinden tåla vinden bäst?
Det beror på många faktorer, bl.a. materialet. Om vi bortser från det så är det kraften från vinden som tältet ska stå emot och då kommer andra faktorer som t.ex. tältets Cw-värde också in i bilden.
 
Ringstind ett vinner lätt.

Nåja utan att ha provat ut det hela är jag väl inte 100 % säker på min rubrik, men den rimmade så fint!

I grund och botten handlar all tältuppsättning om att bygga upp en så rejäl förspänning som möjligt i yttertältets tyg. Detta är lika sant oavsett vilket tälttyp som vi talar om eftersom:

1: Man omfördelar last från vindsidan till läsidan. Detta kan vara lite svårt att inse, men det som sker då ett tält påverkars av vindlast är i första hand INTE att spänningen i tältväven ökar på vindsidan utan att den minskar på läsidan.
2: Tältet behåller sin aerodynamiska form längre och omvandlas inte till en "spinnacker".

Om vi studerar fallen Ringstind 1 och 2 så är den viktigaste parametern vid vilken last som bågen kolappsar och om vi antar att vi har samma tvärsnitt och material på bågen i båda tälten kommer 2:an att kolapsa vid en mycket lägre last eftersom dess båge är längre.

/ Stefan

PS: För de intresserade kan jag tillägga att vindlasten med en förenklad formel kan räknas ut som A * Cw * v^2 (Tvärsnittsarean i vindriktning * Cw-värdet * den relativa vindhastigheten i kvadrat)
 
Jeg kommer til at tænke på, at der vel kan opstå bølger og resonnans i teltet også. Det er ikke lige så let at sætte på formel.

Gunnar
 

Aktuellt

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

”I nivå med luften vid flerfiliga motorvägar”

Ny forskning visar att klätterskornas skosulor släpper ut riskfyllda kemikalier i luften när de nöts. Nu växer trycket på branschen att agera.

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.
Snarare omöjligt!

Martensen; sa:
Jeg kommer til at tænke på, at der vel kan opstå bølger og resonnans i teltet også. Det er ikke lige så let at sætte på formel.

Gunnar

Nej det är helt riktigt att det är långt ifrån lätt att räkna fram vad som händer med ett tält som står ute i hårt väder. Formeln som jag angav förutsätter:

1: Att vi har laminär strömmningsförhållande kring tältet.
2: Att tältets form inte påverkas över huvud taget av vinden.

Att räkna på den stora stygga verkligheten är i princip helt omöjligt även med hjälp av moderna verktyg som dataprogramm. Så om man vill veta vilket väder ett tält tål får man testa det.

/ Stefan
 
Tack för svaren. Min tanke var här att det borde finnas ett optimalt förhållande mellan höjd och bredd när det gäller vindstabilitet (möjligen inom visst intervall), allt annat lika.

Ta två kåtor som är exakt lika, bortsett från att den ena är lägre än den andra. Då borde den lägsta vara mest vindstabil (kvoten bas/höjd är då högre för den lilla). Ta istället två kåtor som är exakt lika, bortsett från att den ena har större bas, blir då den kåta med större eller mindre bas mest vindstabil (kvoten bas/höjd är högre för den stora)? Det kanske är speciellt för kåtor, då vinkeln mot marken blir mer flack med högre kvot bas/höjd?

För att hårddra det; antag att Ringstind 1 bara skulle vara tre dm brett, dvs. väldigt låg kvot bredd/höjd, skulle det tältet när vinden ligger på från låndsidan vara mer vindstabilt än Ringstind 1 som det ser ut i verkligheten och mer vindstabilt än Ringstind 2?

Om två bussar är likadana, bortsett från att den ena är mycket högre än den andra (kvoten bas/höjd är lägre); då blir den med lägre kvot bas/höjd mest vindkänslig. Eller kan man inte tänka i de banorna när det gäller tält?

Raskesven
 
Mindre duk kortare båge vinner

Det smalare tältet torde klara sig bättre förutsatt att bågen har samma dimensioner förutom längden. Helt enkelt så böjs en längre båge mer av samma kraft.

Dessutom så kommer ett tält med större yta på tältduken att utsättas för större vindkrafter. Frontarean betyder förstås en del men vindar är turbulenta och som påpekats i tidigare inlägg så blir krafterna på bågen störst på läsidan av tältet.

Thure
 
JohnnyL; sa:
Så var vi inne på konspirationsteorin igen.Var det dit trådstartaren ville komma?
Ibland vandrar jag solo, och då använder jag ett Niak. Men jag funderar på att skaffa ett Ringstind, därav frågan:)Intresserade mig dock särskilt för vindstabilitet. Man gör lätt det när man är van att vandra med kåta och har lagt ner en del jobb och tankeverksamhet på bl.a. just vindstabilitet.

Raskesven
 
Raskesven; sa:
Ta två kåtor som är exakt lika, bortsett från att den ena är lägre än den andra. Då borde den lägsta vara mest vindstabil (kvoten bas/höjd är då högre för den lilla). Ta istället två kåtor som är exakt lika, bortsett från att den ena har större bas, blir då den kåta med större eller mindre bas mest vindstabil (kvoten bas/höjd är högre för den stora)? Det kanske är speciellt för kåtor, då vinkeln mot marken blir mer flack med högre kvot bas/höjd?

För att hårddra det; antag att Ringstind 1 bara skulle vara tre dm brett, dvs. väldigt låg kvot bredd/höjd, skulle det tältet när vinden ligger på från låndsidan vara mer vindstabilt än Ringstind 1 som det ser ut i verkligheten och mer vindstabilt än Ringstind 2?

Om två bussar är likadana, bortsett från att den ena är mycket högre än den andra (kvoten bas/höjd är lägre); då blir den med lägre kvot bas/höjd mest vindkänslig. Eller kan man inte tänka i de banorna när det gäller tält?

Raskesven

Hejsan!

Bussanalogin är intressant, men som du misstänker är resonomanget inte relevant vad det gäller tält. Anledningen är att en buss blir mer vindkänslig pga av att den riskerar att välta medans ett tält deformeras av vinden. Men visst borde det finnas ett optimalt förhållande mellan höjd och bredd på tält.

Om vi tar kåtan som exempel så håller jag helt och hållet med om att lägre i alla lägen är vindstabilare. Knäckkraften på mittstången är, om jag minns de gamla ekvationerna rätt, proportionerlig mot 1/(längden)^2 vilket medför att halverar du höjden klarar stången 4 ggr högre laster.

Men vid en given höjd borde det finnas en optimal bredd. Om vi antar att vi låter bredden öka så borde duken mer och mer vilja bukta innåt och anta den ogynsamma "spinnacker"-formen. Visserligen innebär en flackare vinkel att man kan öka förspänningen, så helt självskrivet är det inte.

/ Stefan
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips