Jag hatar när folk särskriver och så gör jag det själv! Sorry! Jag klarade Grönlandspaddel, förtältet, stormpaddeln, fotändan men så drog jag till med "tunnel tältet" ha ha hur f__n gick det till 
Puss på er!
N
Puss på er!
N
Vilken paddel är bra till vad?
- Trådstartare Erik Barkefors
- Start datum
Grönlandspaddel
Provade min "planka" under v 29 på en långtur. Var ute i en del grov mot- och medsjö på övergångar. Jag har sett ljuset! Jämförde med en fin kolfiberpaddel som mestadels åkte bakdäck. Ok greppet i vattnet är kanske lite mer distinkt med ett större blad, men grönlandspaddeln var som att köra på en lägre växel med möjlighet att snabbt accelerera vid behov. Paddelstilen är mer avslappnad så det kändes att man kan hålla på längre utan att trötta musklerna, speciellt i ryggens övre del mellan skulderbladen. I sjö och vind är den perfekt. Tar ingen vind att tala om. Vid kursbyte mellan stora vågor (t ex motvind till medvind) som måste gå fort kan man förflytta greppet helt ut på läbladet och man får en två meter lång åra. Ett grymt vridmoment.
Det kanske finns lägen när den inte är så bra, men för min paddelstil med långtur och packning fungerar den alldeles utmärkt. Kan verkligen rekommendera att tälja till en egen planka och prova. Kräver en dags arbete, en planka för en 50-lapp och minimalt med verktyg (fogsvans, sticksåg, stämjärn, spånhyvel, sandpapper, penna och snöre). Skulle det inte falla i smaken har du ändå inte förlorat så mycket.
De där inuiterna kan något om kajaker...
Provade min "planka" under v 29 på en långtur. Var ute i en del grov mot- och medsjö på övergångar. Jag har sett ljuset! Jämförde med en fin kolfiberpaddel som mestadels åkte bakdäck. Ok greppet i vattnet är kanske lite mer distinkt med ett större blad, men grönlandspaddeln var som att köra på en lägre växel med möjlighet att snabbt accelerera vid behov. Paddelstilen är mer avslappnad så det kändes att man kan hålla på längre utan att trötta musklerna, speciellt i ryggens övre del mellan skulderbladen. I sjö och vind är den perfekt. Tar ingen vind att tala om. Vid kursbyte mellan stora vågor (t ex motvind till medvind) som måste gå fort kan man förflytta greppet helt ut på läbladet och man får en två meter lång åra. Ett grymt vridmoment.
Det kanske finns lägen när den inte är så bra, men för min paddelstil med långtur och packning fungerar den alldeles utmärkt. Kan verkligen rekommendera att tälja till en egen planka och prova. Kräver en dags arbete, en planka för en 50-lapp och minimalt med verktyg (fogsvans, sticksåg, stämjärn, spånhyvel, sandpapper, penna och snöre). Skulle det inte falla i smaken har du ändå inte förlorat så mycket.
De där inuiterna kan något om kajaker...
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Sedan L. v.829
Sedan lördagen den 5 juli är jag med grönlandskajak byggd på en kurs i Arktisk kajakbyggnad på Skeppsholmens folkhögskola och två paddlar av grönlandssnitt blev det oxå.
Tidigare har jag paddlat sisådär 20 säsonger i en Kanotbryggan Basic först med en Hertinge träpaddel och och sedan en Lahnakoski träpaddel båda av europa typ. Nu har jag sålt de prylarna till "yngst mågen".
Jag har tillbringat ca. 25 timmar i min nya kajak paddlandes med mina nya paddlar, mest den längsta, och några blåsiga dagar med den kortare. Den är inte en stormpaddel.
Min paddelstil har alltid varit inriktad på relativt lugn paddling, mest en till två timmars pass med i runda slängar 8 km/h i snitt och paddelföringen är defenitivt låg.
Jag har trivts bra med europapaddeln och jag har till exempel aldrig haft problem med att de wobblat trots att jag haft s.a.s. billiga "low-tech" paddlar i trä. Men helt klart så känns grönlandspaddeln såsom klart bättre för den typ av paddling som jag utövar. Särskilt uppskattar jag möjligheten att hålla avdriften stången på den roder och skäddalösa kajaken med att hålla paddeln så att den är längre på ena sidan och kortare på andra. Vidare har jag nu tillägnat mig än än vilsammare stil för att njuta av de estetiska dimensionerna av motion i kajak. Drivet känns bra när man roterar i bålen för att få kraft.
Att man med relativt lagom färdigheter i snickring kan åstadkomma en vacker paddel till en hyfsat låg kostnad är avgjort ett stort plus och möjligheten att testa olika utformningar på skaftet är också en stor fördel.
I början tyckte jag den var lite plaskig när jag satte i vänster blad. Nu kan jag efter att ha tagit del av råd på han Thomassons hemsida paddla lika ljudlöst som jag gjorde med den gamla europaddeln.
Vidare fungerar den bra vid de förberedande övningar som jag gör för att så småning om lära mig rolla. M.a.o. stödtag med lutning och upprätning av kajaken samt att försöka lägga överkroppen i vattnet utan att välta.
Dessutom ger det en särskild känsla att färdas i en egen förfärdigad farkost framdriven av en egen förfärdigad paddel.
Italienare rekomenderar att man tar undan lite kokvatten från pastan för att hälla på när man blandar pasta och sås vilket gör det krämigt och de funkar och de har erfarenhet av pastarätter. Innuiterna har säkert längre samlad erfarenhet av kajaker, paddlar och paddling och det vore förmätet att tro att de inte utvecklat design och metod över den tiden.
Sedan lördagen den 5 juli är jag med grönlandskajak byggd på en kurs i Arktisk kajakbyggnad på Skeppsholmens folkhögskola och två paddlar av grönlandssnitt blev det oxå.
Tidigare har jag paddlat sisådär 20 säsonger i en Kanotbryggan Basic först med en Hertinge träpaddel och och sedan en Lahnakoski träpaddel båda av europa typ. Nu har jag sålt de prylarna till "yngst mågen".
Jag har tillbringat ca. 25 timmar i min nya kajak paddlandes med mina nya paddlar, mest den längsta, och några blåsiga dagar med den kortare. Den är inte en stormpaddel.
Min paddelstil har alltid varit inriktad på relativt lugn paddling, mest en till två timmars pass med i runda slängar 8 km/h i snitt och paddelföringen är defenitivt låg.
Jag har trivts bra med europapaddeln och jag har till exempel aldrig haft problem med att de wobblat trots att jag haft s.a.s. billiga "low-tech" paddlar i trä. Men helt klart så känns grönlandspaddeln såsom klart bättre för den typ av paddling som jag utövar. Särskilt uppskattar jag möjligheten att hålla avdriften stången på den roder och skäddalösa kajaken med att hålla paddeln så att den är längre på ena sidan och kortare på andra. Vidare har jag nu tillägnat mig än än vilsammare stil för att njuta av de estetiska dimensionerna av motion i kajak. Drivet känns bra när man roterar i bålen för att få kraft.
Att man med relativt lagom färdigheter i snickring kan åstadkomma en vacker paddel till en hyfsat låg kostnad är avgjort ett stort plus och möjligheten att testa olika utformningar på skaftet är också en stor fördel.
I början tyckte jag den var lite plaskig när jag satte i vänster blad. Nu kan jag efter att ha tagit del av råd på han Thomassons hemsida paddla lika ljudlöst som jag gjorde med den gamla europaddeln.
Vidare fungerar den bra vid de förberedande övningar som jag gör för att så småning om lära mig rolla. M.a.o. stödtag med lutning och upprätning av kajaken samt att försöka lägga överkroppen i vattnet utan att välta.
Dessutom ger det en särskild känsla att färdas i en egen förfärdigad farkost framdriven av en egen förfärdigad paddel.
Italienare rekomenderar att man tar undan lite kokvatten från pastan för att hälla på när man blandar pasta och sås vilket gör det krämigt och de funkar och de har erfarenhet av pastarätter. Innuiterna har säkert längre samlad erfarenhet av kajaker, paddlar och paddling och det vore förmätet att tro att de inte utvecklat design och metod över den tiden.
En bekant klagade på att jag paddlade för fort för att kunna njuta av skärgården. Mitt svar blev en fråga om han brukade cykla - javisst sa han - hur fort cyklar du då? Om man kan njuta av naturen från en cykel i 15 km/h så borde det vara lättare att njuta av skärgården i 10 km/h - dessutom riskerar man inte att köra i diket och vattnet är mjukare än asfalten om man nu skulle vurpa...
Om din kanot inte vill gå rakt i sidvind så borde du fundera på skädda (eller roder) för att slippa den snedbelastning som olika lång paddel medför.
Jag tror också att inuiterna har haft lång tid på sig att hitta det som fungerade för dem, i de vattnen och med de råvaror de hade tillgång till. Jag har också respekt för Amishfolket som fortfarande kör med häst och vagn men trots att jag tävlat på hög nivå med hästmaraton så föredrar jag en cykel eller en bil om jag ska transportera mig. Jag åker hellre en ny VW Golf än en Volvo PV trots att Volvo borde vetat vad de gjorde redan på 50-talet.
Så med risk för att få många mothugg så tycker jag att man gärna kan använda en eskimåpaddel till en kolfiberkanot eller en vingpaddel till en faltkanot men att säga att det är "bäst" tror jag inte på.
Vårda och respektera kulturskatter men ta nytta av utveckling där sådan funnits.
Det är väl klart att man kan blanda och ge som man tycker. När folk börjar bli dogmatiska är det dags att dra öronen åt sig. Jag tycker bara det är intressant när utvecklingen inte alltid går spikrakt framåt utan att gammal "glömd" kunskap kan vara bättre än nyare metoder i vissa situationer än modärnare idéer. Jmf romarnas betong.
Nästa steg är väl att göra en grönländsk paddel i kolfiber och distansmaterial. Någon som provat?
Jag påstod inte att den var bäst
Jag har inte påstått att den är bäst, men utifrån min erfarenhet och mitt paddlande så tycker jag den passar mig bättre.
Cyklar gör jag i 25-30 som snittfart.
Jag har inte påstått att den är bäst, men utifrån min erfarenhet och mitt paddlande så tycker jag den passar mig bättre.
Cyklar gör jag i 25-30 som snittfart.
Hoppas du inte tog illa upp - det var inte illa menat. Avsikten var att betona att inuiterna hade gjort ett bra jobb för det syfte som de behövde kanoter till.
Däremot var förslaget att fundera på skädda eller roder seriöst menat. Det är inte svårt att "tälja till" en träskiva och sen tejpa fast den med brun packtejp och prova. Om du får kanoten mer kursstabil vid rakt-frampaddling så hindrar den ändå inte svängarna mycket om du kantar/lutar kanoten.
Jag har sett ett par av Thomassons kanoter som haft en fast skädda ca 10 cm lång och 4-5 cm djup. Enligt ägarna har det underlättat paddlingen avsevärt.
Jag har byggt ett par grönlandspaddlar i kol- och glasfiber. Dock utan distansmaterial.
Här finns en bygglogg:
http://www.azaleo.ath.cx/thumbnails.php?album=30
Superiors paddel med skumkärna är betydligt styvare än de jag har byggt. Mina flexar ungefär som en träpaddel, vilket jag upplever som positivt
