VBL Vapor Barrier Liner "Svettpåse"

[joanna]

Kroppen är inte direkt en ångkokare, lite väl vilda krafter ni snackar om! Läs gärna länken.

De flesta hus är "plastade" utanför gipset och där överlappar byggarna bara lite grand (om man har tur) det fungerar rätt bra år efter år ändå. Naturligtvis blir flödet minimalt genom de små öppningarna jämfört med helt öppet. (...)

Nja, går det rätt till, skall folieskarvarna t o m enligt branschens minimikrav (Hus-AMA) vara både klämda (med t ex spiklist) mot fast underlag och överlappa minst 200 mm. Oftast föreskrivs dessutom dubbelhäftande butylgummiremsor och dylikt.
Jag har varit med om att tömma ett tak på kondensvatten, som inte haft någonstans att ta vägen - vattenmängden hade räckt till en mindre villapool och taket hotade faktiskt att rasa ihop av vikten. Orsaken var en mycket liten miss/läcka i diffusionsspärren.
De allra flesta byggskandalerna under "plastpåsehusens" guldålder har sin grundorsak i denna korkat sårbara byggteknik, och än har vi inte sett slutet.

En människa avger, i termisk balans (inomhusklädd i rumstemperatur) och i vila, ca 40-50 g vattenånga per timme - hälften genom huden och hälften med utandningsluften. Vid fysisk aktivitet kan den mängd som avges genom huden öka till 1000 g/tim.

 

[Tordnado]

Nja, går det rätt till, skall folieskarvarna t o m enligt branschens minimikrav (Hus-AMA) vara både klämda (med t ex spiklist) mot fast underlag och överlappa minst 200 mm. Oftast föreskrivs dessutom dubbelhäftande butylgummiremsor och dylikt.
Jag har varit med om att tömma ett tak på kondensvatten, som inte haft någonstans att ta vägen - vattenmängden hade räckt till en mindre villapool och taket hotade faktiskt att rasa ihop av vikten. Orsaken var en mycket liten miss/läcka i diffusionsspärren.
De allra flesta byggskandalerna under "plastpåsehusens" guldålder har sin grundorsak i denna korkat sårbara byggteknik, och än har vi inte sett slutet.
.

Många 70-talshus är byggda med bara lite överlapp o många funkar rätt ok. Värre är det med halvnya hus som är tätare på utsidan med tex enstegstätning där fukten inte har någon stans att ta vägen (men det känner du säkert till). I fallet sovsäck och 70-talshus så är de yttre skikten ofta inte så täta så att det blir några problem med lite läckage!

PS känner du någon byggare i närheten som faktiskt följer bygg-AMA utan detaljövervakning så får du gärna skicka ett PM Har själv jobbat i branschen och jag vet till 100% att de stora drakarna fuskar rejält eller om man vill vara snäll gör fel av okunskap. Visst det finns individer och småföretag som är seriösa men de är undantagen som bekräftar regeln. (Det känns som den här tråden kan dra iväg i en byggdiskussion snarare än en VB-diskussion!)

 

[joanna]

Det finns inga perfekta byggen, felet är att man alltid hoppas på att åstadkomma ett . De hus som klarat sig bra har helt enkelt haft bättre (planerade eller slumpmässiga...) uttorkningsmöjligheter än de (alltför) täta. Jag har själv inte befläckat mig med att rita några plastpåsehus, men känner inte riktigt igen det lättsinne du beskriver på de byggen jag t ex varit kvalitetsansvarig för (har alltid haft schemalagt en besiktning av ev. diffspärras täthet innan de blir inbyggda).

För att detta inte skall bli för mycket OT: syftet med mitt inlägg var bara ett påpekande, att man inte ska ta för lätt på vare sig de vattenmängder, som kan vara aktuella, eller lokala läckor i VBL:en . De kan, om man har otur, bli just en sådan "ångspruta" som skogsbaronen beskriver. Vattenmängden blir ju inte dramatisk totalt, men sabbar sovsäckens isolerande egenskaper rätt grundligt på ett koncentrerat ställe, i stället för att diffundera ut genom hela sovsäcksytan. Vad som är mest funktionellt/riskabelt "i fält" måste bero på turens längd, temperaturen/klimatet, torkmöjligheterna etc.

Jag har sovit en hel del (vid temperaturer en bit under nollan) i mer eller mindre avancerade bivacksäckar, och upplever att kondensproblemet är hanterligt, så länge man håller utandningsluften (dvs näsa/mun) utanför "systemet".
Däremot skulle jag som "högsvettare" aldrig klara av att vara fysiskt aktiv i en ångtät skrud - har testat, det var inte njutbart *understatement* och hudproblem/skavsår inställde sig omedelbart. Har å andra sidan inte upplevt behovet, min kropp fungerar som en fullt tillräcklig värmekälla för att pumpa ut fukten och torka alla klädskikten

 

[undvall]

Fuktstransport gör livet bekvämare!

Okej, har jag förstått detta koncept rätt, att man har ett vattentätt lager närmast huden i sovsäcken?
Om det är regnkläder, svettpåse eller sopsäck spelar ingen roll.

Borde man inte kunna sy en påse själv av 2 st nödfiltar, de i aluminium?
Skulle ju vara lätt och förhoppningsvis tät o dessutom tillföra värme.

Eller har jag missat nåt?

Hejsan,

Efter att ha provat två olika typer av fuktspärrar i sovsäck så är svaret att det skiljer en hel del i komfort. Grundanledningen till att man vill använda fuktspärr inne i sovsäcken är givetvis att man vill förhindra att svett "vandrar" ut genom säcken och med tiden gör den blöt. Detta kan man givetvis åstadkomma med vilken vattentät påse/plagg som helst.

Men om man börjar svettas inne i en "plastpåse" blir det snabbt väldigt fuktigt och ärligt talat inte en speciellt tilltalande miljö där inne. Så visst funkar det men specielllt bekvämt är inte det rena "plastpåse"-konceptet.

Då är det väldigt mycket bekvämare om insidan på fuktspärrpåsen, eller för den delen fuktspärrplagget med ett material som leder bort fukten. Själva fukttransporten inne i "påsen" sker då med hjälp av så kallad kapillär strömning, dvs på samma sätt som en veke leder fukt. Då fukt alltid vill gå från varmt till kallt medför detta att fukten trasnporterat upp mot huvudet och försvinner den vägen.

Självfallet finns det en fysikalisk begränsning på hur mycket fukt som transporteras bort på det här sättet, men en mycket stor fördel med fuktspärr är att man direkt känner att nu är jag för varmt och kan därmed åtgärda detta. Och min erfarenhet är att man sover mycket bättre med en på detta sätt fukttransporterande fuktspärr. Och om någon nu undrar så funkar själva fuktspärrfuktionen lika bra, dvs sovsäcken blir inte blötare.

/ Stefan

 

[seww]

Hejsan,

Efter att ha provat två olika typer av fuktspärrar i sovsäck så är svaret att det skiljer en hel del i komfort. Grundanledningen till att man vill använda fuktspärr inne i sovsäcken är givetvis att man vill förhindra att svett "vandrar" ut genom säcken och med tiden gör den blöt. Detta kan man givetvis åstadkomma med vilken vattentät påse/plagg som helst.

Men om man börjar svettas inne i en "plastpåse" blir det snabbt väldigt fuktigt och ärligt talat inte en speciellt tilltalande miljö där inne. Så visst funkar det men specielllt bekvämt är inte det rena "plastpåse"-konceptet.

Då är det väldigt mycket bekvämare om insidan på fuktspärrpåsen, eller för den delen fuktspärrplagget med ett material som leder bort fukten. Själva fukttransporten inne i "påsen" sker då med hjälp av så kallad kapillär strömning, dvs på samma sätt som en veke leder fukt. Då fukt alltid vill gå från varmt till kallt medför detta att fukten trasnporterat upp mot huvudet och försvinner den vägen.

Självfallet finns det en fysikalisk begränsning på hur mycket fukt som transporteras bort på det här sättet, men en mycket stor fördel med fuktspärr är att man direkt känner att nu är jag för varmt och kan därmed åtgärda detta. Och min erfarenhet är att man sover mycket bättre med en på detta sätt fukttransporterande fuktspärr. Och om någon nu undrar så funkar själva fuktspärrfuktionen lika bra, dvs sovsäcken blir inte blötare.

/ Stefan

Tack för redovisningen!

Det låter ju tämligen bra, men kan tänka mig att det inte är det mysigaste sättet att sova på. Bara att gå med ordentliga regnkläder gör i alla fall mig, nog klaustrofobisk med tanke på värmen, svetten och den saknande andningen.

Men det måste ju kunna fungera, så att man kan välja en tunnare sovsäck och dessutom lyckas hålla den torrare än utan.
Funderar nästan på nåt liknande när det gäller aktivitet eftersom jag verkar svettas nåt enormt
Speciellt med ryggsäck, oavsett temp. Men det är kanske lättare att dra ner på tempot och stanna o vädra oftare...

 

[mattiasj]

Låter lite svettigt. Blöt sovsäck beror väl i de flesta fall på dålig ventilation i tältet med hög luftfuktighet som följd och att då fukten från sovsäcken inte kan ta vägen nån stans. Tror tältet är boven En lösning med Tarp och ett bugnet löser det elegant, dock inte så snö och stormsäkert kanske men sovsäcken blir inte blöt iaf.

Skickat från min Nexus 7 via Tapatalk

 

[håhåjajansson]

Hur är erfarenheten med en tunnare sovsäck utanpå en tjockare enligt teorin att daggpunkten flyttas utåt så att man medvetet "offrar" den yttre lite för att den inre ska hållas torr?

 

[nermander]

Låter lite svettigt. Blöt sovsäck beror väl i de flesta fall på dålig ventilation i tältet med hög luftfuktighet som följd och att då fukten från sovsäcken inte kan ta vägen nån stans.

Nja, inte riktigt. I sovsäckens fyllning har du en temperaturgratient. Ytterst är det "utomhuskallt" och innerst är det "kroppsvarmt".

Om det är -15 ute så kommer gränsen mellan plusgrader och minusgrader att hamna nånstans mittemellan insida och utsida. Där den gränsen är kommer eventuell vattenånga att ha kondenserat OCH med största sannolikhet frysa till is.


Jag vill minnas att det i "Att överleva vintertid på naturens villkor" står om hur det var "för 100 år sen". Om man då var klädd för -15 så hade man nåt i stil med 20 kg yllekläder på sig. Efter en vecka så hade man 11 kg vatten bundet i kläderna. Jag är inte helt säker på de exakta siffrorna, men det var rätt skrämmande stora mängder vatten.

 

[undvall]

För sträng kyla.

Bara som en liten mycket kort förklaring.

Fuktspärrkonceptet är något som framför allt är mycket användbart då man är ute under lång tid i sträng kyla, dvs då (precis som håhåjajansson är inne på) daggpunkten inträffar inne i sovsäcken. I dessa lägen är det nästan oundviktligt att sovsäcken långsamt men säkert "samlar på sig" fukt som är mycket svårt att bli av med. Har personligen aldrig varit med om att detta skulle leda till några beskymmer då det är varmare än typ -15 till -20 grader, men däremot då det varit kallare.

Vill man veta mer läs http://warmlite.com/vapor-barrier där det mesta om fuktspärr är beskrivet.

/ Stefan

 

[Tordnado]

Här kan ni läsa om en som verkligen använt/använder konceptet: http://andrewskurka.com/2011/vapor-barrier-liners-theory-application/

 

[undvall]

Bra artikel

Kul att läsa "Skurkens" artikel....förlåt mitt dåliga skämt, men vad tusan, han heter ju Skurka!

Och han är ju i mångt och mycket innne på samma "linje" som jag: "The limited commercial availability of VBL’s, I believe, is a function of two factors. First, VBL’s are optimal for just a narrow range of conditions—namely, multi-day outings in frigid temperatures—and so the potential customer base is very small. After all, how many people do you know who go on winter trips for a week or longer? And second, the defining characteristic of VBL’s—their lack of breathability—completely contradicts what consumers are regularly told they want in outdoor performance equipment—breathability—and thus the lack of intuitiveness keeps organic demand low."

/ Stefan

 

[TROY GARNER]

Man kan ju även lägga sovsäcken/säckarna mellan inner och yttertält högt upp, öppna upp ventilationen lagom mycket och sedan blåsa med köket.

Man kan ju kanske börja med vid uppstigningen och göra det för och bli av med ytlig is.
Sedan torken.

Kombinationen väldigt kallt och torr luft ute som sugs in i nederkant,värms upp till 25-30 plus
i huvudhöjd.

Isbildningen smälter och avdunstar väldigt fort.

Försök bara och inte ha höga ventiler för öppna så man bygger värme.

Kan ju vara värd bränsleåtgången- lite mysigare och vara torr och fluffig än blöt och lukta missär med fuktspärr