Vättersk isteori efterlyses

Hade förmånen att för första gången åka på Vätterns is i Onsdags. Fick mig till livs en svepande förklaring om tidvatten och sjöns egensvängning som gör isen farlig. Ett öde den delar med någon annan unik sjö i världen. Senare på isen kunde man ju konstatera att detta liknar inget annat i iskvalite. Är det klarheten som sänker elasticiteten?
Rent intuitivt kändes det som att åka på härdat glas med inbyggda spänningar som närsomhelst kan brista. Sprickor smällde av med större snärt än annars Flakning och skravel av annorlunda karaktär. Dagen efter var en grupp (från Linköping tror jag) ute och rapporterade decimeterstora sprickor över stora ytor trots kanske 8-9 cm tjocklek (som härdat glas?). Låter märkligt och lite läskigt - och ganska snart försvann isen.
Finns det någon seriös isprofessor eller wannabe som mer djupgående och sammanhängande kan förklara varför isen på Vättern är unik - om den nu är det, för en intuitiv åkare som behöver klä sin känsla med tjusiga verbala teorier?.
Om inte annat för att sprida en varningens ord för denna märkliga sjö. (Hur är det på Vänern för övrigt?)
 
Kan inget om isar men googlade fram detta, intressant fenomen:

"I innanhav som Östersjön och stora sjöar som Vänern och Vättern, kan en egensvängning av vattenståndet uppstå, så kallad seich. Seicher är stående vågor i hav eller sjöar och dessas svängningsperiod beror av vattenområdets längd och vattendjup. I Östersjön uppträder till exempel en seich med bukar i inre Finska viken och vid de danska öarna och med noden mellan Landsort och Libau. Seicher beror av lufttrycksvariationer vilka i ett förändrat klimat kan komma att öka."

från en rapport gjord av Statens geotekniska institut.

Jag antar att det innebär att även om isen ligger över hela sjön kan ett högtryck i ena änden och ett lågtryck i andra göra att vattenmassorna rör på sig och kan knäcka isen?
[Ändrat av jamo 2006-03-10 kl 11:39]
 
Vågar knappt svara, vill varken bli sedd som professor och wannabe och kommer inte att vara varken sammanhängande eller djupgående.
Jag tror att en av orsakerna till att de stora sjöarna (Vänern, Vättern, Lygnern (som inte är så stor men sen)) beter sig så här är just deras storlek. Dom lägger sig sent på säsongen och ofta när det är stora temperaturskillnader mellan natt och dag vilket ger kraftigare råkbildning och större spänningar i isen. Deras storlek gör dom dessutom extra utsatta för vind och ström, särskilt Storvättern som bara har en ö som håller fast isen.
Isens jämnhet på Vättern har jag svårare att förklara men har funderat på om den går hand-i-hand med vattnets klarhet. Färre partiklar i vattnet ger färre punkter att kristallisera mot och större iskristaller. Även här kan varma dagstemperaturer och högt stående sol påverka genom att smälta och släta till ytan.

-Palle
 
Jag tror som Palle, att den viktigaste skillnaden mot andra sjöar är storleken. Det gör att kraftöverföringen genom friktion mellan vind och isyta kan byggas upp över flera tiotals km. Liknande fenomen borde kunna uppstå på de större Mälarfjärdarna och Hjälmaren, men inte på saltisar där isarna är mer plastiska.

Vad som hände natten till torsdagen då Vättern gick upp var, om jag inte missminner mig, att vinden vred mot NO och ökade lite. Var får man tag i historiska väderdata?

Ulf
 

Aktuellt

Utsidan blir mediapartner till Outdoor Festival STHLM

En stor tältkåta med många människor samlade runt
Den 23–24 maj 2026 samlas friluftsintresserade på Djurgården i Stockholm. Som Plus‑medlem kan du boka festivalens äventyrspass gratis!

Mer natur på kortare tid – därför väljer allt fler speed hiking

Mer natur på kortare tid – därför väljer allt fler speed hiking

Vinn skidstavar från Akka!

Vinn skidstavar från Akka!
Ta chansen att uttrycka din personliga stil i slalombacken. Vi tävlar ut två par av unika skidstavar från det nya, svenska varumärket Akka!

”Att få tillverka Jörnkängan är en gåva”

”Att få tillverka Jörnkängan är en gåva”
I över 40 år har den kultförklarade Jörnkängan tillverkats av Anders Dernebo i Jörn. Nu har det unika hantverket förts vidare: till Myrene Fjellström.
ulfhe; sa:
Jag tror som Palle, att den viktigaste skillnaden mot andra sjöar är storleken. Det gör att kraftöverföringen genom friktion mellan vind och isyta kan byggas upp över flera tiotals km. Liknande fenomen borde kunna uppstå på de större Mälarfjärdarna och Hjälmaren, men inte på saltisar där isarna är mer plastiska.

Vad som hände natten till torsdagen då Vättern gick upp var, om jag inte missminner mig, att vinden vred mot NO och ökade lite. Var får man tag i historiska väderdata?

Ulf

För Stockholm får man tag på historiska väderdata här:

http://www.slb.mf.stockholm.se/slb/vadret.htm

För Vättern-området kan det vara besvärligare. Man kan alltid vända sig till SMHI förstås och få vilka data man vill, men det kostar en slant.
 

Lästips

Alltid
gratis!
Bli medlem!

Var med i Sveriges största outdoor-community och få Månadens Utsidan.