Vägval Mikkastugan - Pårtemassivet

[dave1]

Om min plan går som planerat... så befinner jag mig där fredagen den 17 Juli, ma o om det blir någon kamvandring så har du en färsk rapport att vänta i slutet av Juli ...

Klart du ska kamvandra! Ser fram emot en rapport. Ta en titt norrut och se hur sluttningen ner mot Pårtejekna vid "te" i Pårte på fjällkartan ser ut också.

 

[fowwe]

Ungefär så här har jag tänkt mig att gå när vi kommer ifrån Luottolako:

Start för kamvandring vid tältplats vid sjöarna på 1260 platån och avslut ovanför Stour Jierta.

Någon som har tips och synpunkter?

Thomas

Detta tycker jag ser mycket trevligt ut! Min enda kommentar är att vägvalet efter vadet över Ruopsokjåhkå upp till sadelpunkten 1425 vid Pårtes fot bör kontrolleras på plats. Vi bedömde att den väg som du har ritat ut bör gå, men vi hade svårt att se om lutningen var OK hela vägen upp. Detta är dock inget problem, du kommer säkert att krångla dig förbi eventuella branta småpartier när du väl börjat din uppstigning och granskar terrängen efterhand.

Turen kommer säkert att innebära ett rejält dagsverke, så en tidig start behövs.

 

[fowwe]

Grattis och tack för rapporten. Hur såg tältplatsen ut vid sjöarna och var hade ni er nästa tältplats?

undrar HåkanF

Vid den norra och största sjön hittade vi gräsängar, så det var mjukt och fint. Men terrängen är bitvis också stenig och karg på platån. Dricksvatten fanns överallt i rännilar från snöfält.

Nästa tältplats var efter nerstigningen från Pårte, vid Tjievrajávratja. Vid den nordligaste av de tre utritade parallella vattenfåror som rinner ner mot SV från Pårte-massivet.

Eftersom vi startat sent från sjöarna var vi inte nere vid tältplatsen förrän ca 01.00 på natten.

 

[thomalin]

Min enda kommentar är att vägvalet efter vadet över Ruopsokjåhkå upp till sadelpunkten 1425 vid Pårtes fot bör kontrolleras på plats. Vi bedömde att den väg som du har ritat ut bör gå, men vi hade svårt att se om lutningen var OK hela vägen upp.
.

Hm ...
Jag tolkar ditt tidigare inlägg som om ni gick just så som jag ritat på kartan...

"Sedan skråade vi upp mot sadelpunkten 1425 och kom upp några hundra meter norr om den punkten. Denna första del var den brantaste på hela toppturen, och även den ca 45º. Därefter blev lutningen något mindre resten av vägen upp till 2005."

Eller vadade ni Ruopsokjåhkå högre upp, och skråade snett "bakåt"?

//Thomas

 

[fowwe]

Det är inte helt lätt att vara exakt när man beskriver i text .

Så här gick vi, fast troligen mycket krokigare (grön markering):

 

[thomalin]

I´m back!

Det blev ingen kamvandring :-(...

Mötte en tysk som hade försökt dagen innan, han beskrev det som svårt ta sig upp via 1425 + att Louttolako vid sjöarna var mycket blött och att min rekade väg där var "omöjlig"... han hade gått mellan sjöarna istället... men blivit rejält blöt och nerkyld...

Hans berättelse hade en viss skrämsel effekt, kanske mest för min sambo, men jag bedömde det som att det nog är bäst att göra turen någon annan gång...

Vi beslöt oss för att ta oss via Njåtosvagge - Sähkok istället, och sen gå upp "vanliga" vägen, rakt mot observatoriet... när vi väl kom dit så blåste det alldeles för mycket, det kändes för riskabelt att ta sig uppför branten i den blåsten, med full packning.

Så Pårte får vänta... igen... den topp vi kom upp på var Låddebakte, det var fint!

Håller precis på och går igenom alla bilder från våra två veckor, och det kommer nog ett blogginlägg så småningom...

Thomas

 

[fowwe]

Det blev ingen kamvandring :-(...

Mötte en tysk som hade försökt dagen innan, han beskrev det som svårt ta sig upp via 1425 + att Louttolako vid sjöarna var mycket blött och att min rekade väg där var "omöjlig"... han hade gått mellan sjöarna istället... men blivit rejält blöt och nerkyld...

Hans berättelse hade en viss skrämsel effekt, kanske mest för min sambo, men jag bedömde det som att det nog är bäst att göra turen någon annan gång...

Jag och min kompis var på Louhttoláhko i slutet på juni, och den väg du ritat ut bedömde vi vid den tidpunkten som omöjlig och till och med farlig. Vi löste problemet genom att gå mer österut, precis nedanför glaciären Bálgatjiegna. Mellan sjöarna hade vi inte kunnat gå. Att som den där tysken gå ensam i dessa vattensjuka snöfält gör säkert att man blir extra försiktig med sitt vägval.

Det verkar vara mycket snö på Louhttoláhko som håller sig kvar länge. Jag skriver nog också något om våra irrfärder från vår junitur i Sarek.