Vad tycker ni som är vana vid västkustis om detta?

Jaha, så det är du Thure som är upphovet till 'myten'. Kan du inte digitalisera dian och lägga upp den här? En bild säger mer än....osv, osv.

Torbjörn
 
Sannolikt inte strömmen

Jag kollade SMHI:s havsvattenstånd. Det var generellt stigande under dygnen kring den 4:e. Alltså borde vatten strömmat inåt land.
Tidvattnet bör ha varit som lägst strax efter kl 11 och därefter stigande. Även detta borde ge inåtgående flöde.
Dessa båda flöden bör på aktuella platsen varit större än Göta älvs utflöde?

Därav tror jag att det främst var vinden som gjorde att flaken splittrades så fort, utöver det vanliga momentet att vågor splittrar. Jag välkomnar bättre förklaringar.

/Mats
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Intressant med din redogörelses Martin. Uppfattade du några tecken på dyning under isen eller att isen var utmattade innan svallet kom? Att båtar kan bryta upp is, är välkänt från bl.a. Sörmlandsskärgården nära Oxelösund och i Mälaren på Björkfjärden. Men i många fall kan man stå mycket nära en passerande båt utan att isen påverkas synbart. Min erfarenhet av bogserbåtar är dock att de ofta drar upp stort svall pga. hög motorstyrka och kort bulligt skrov.

Vid incidenten vid Askö 2003, fick vinden från helikoptrarnas rotorblad isen att bryta upp. Skedde så denna gång?

Allmänt:
Jag tror man ska akta sig för att generalisera västkustisens egenskaper (gäller för all del även östkustis och insjöis). Som Palle nämner kan salthalten i ytvattnet variera mycket stort. Men saltisens egenskaper påverkas även av bildningssätt, kristallstruktur, temperatur och åldrande. I äldre is kan också egenskaperna variera i olika lager. Därtill kommer geografiska skillnader som påverkar dyning och strömmar, samt skillnader i fartygstrafikering. Min erfarenhet är att små skillnader kan få isen att uppträda på mycket olika sätt.
 
Senast ändrad:
Här en av bilderna

Jaha, så det är du Thure som är upphovet till 'myten'. Kan du inte digitalisera dian och lägga upp den här? En bild säger mer än....osv, osv.

Torbjörn

Calle André höll föredrag om skridskoåkning i Bohuslän för GLSK i november och lånade då lite diabilder bland annat från mig och scannade.
Han har många bilder från den klassiska helgen 22-23 februari 1986 bland annat på dig och Kerstin Torbjörn. Kanske kan Calle lägga upp alla bilder på Picasa? Jag har fått bilderna på CD men Calle måste förstås ge tillstånd till att de läggs upp.

Bilden nedan (Foto Thure Björck) är på mannen som slog hål på isen med yxa och därefter öste upp slaskisen under med spade.

Thure
 

Bilagor

  • vakgrävning_redigerad-1.jpg
    vakgrävning_redigerad-1.jpg
    66.3 KB · Visningar: 374
Tack Thure.....

.....dessa dagar i Bohuslän tillhör mina bästa skridskominnen liksom reprisen året därpå och Frieslands kanaler 97. Min egen lilla Minox lade av så det är ont om bilder i det egna arkivet. Om Calle läser detta så hoppas jag han inser vikten av att sprida bilderna per webb eller privat.

Just nu i Grovstanäs - ett par cm blötsnö och nordvästen står på. Igår hann vi med ett par raska mil kring Hemmarö och Högmarsö (sjökrogen stängd!!) innan mörkret föll. Fullt njutbar åkning.
Torbjörn
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips