Kom igen nu. Det går alldeles utmärkt att förvara kängor, kokkärl, regnställ och ryggsäckens regnskydd i absiden på ett Unna. Bredden är tillräcklig för att en Osprey Exos 58 ska få plats bredvid liggunderlag och sovsäck. Om jag inte missminner mig är det dessutom inte många centimeter som skiljer innertälten mellan ett Unna och ett Nallo 2 och dessutom har Unnat rakare kortändar än Nallot...
Unna eller Soulo
- Trådstartare username2
- Start datum
Kom igen nu. Det går alldeles utmärkt att förvara kängor, kokkärl, regnställ och ryggsäckens regnskydd i absiden på ett Unna. Bredden är tillräcklig för att en Osprey Exos 58 ska få plats bredvid liggunderlag och sovsäck. Om jag inte missminner mig är det dessutom inte många centimeter som skiljer innertälten mellan ett Unna och ett Nallo 2 och dessutom har Unnat rakare kortändar än Nallot...
Ehhh...mycket möjligt, har aldrig använt ett Unna utan konstaterade bara att jag gillar att ha en absid och därför anser att soulo är ett perfekt tält för mig. Kul att du gillar ditt Unna.
Nej, du övertolkar vad jag skriver...jag skrev att jag gillade mitt Soulo för att det har en absid då jag gärna lämnar mina saker utanför innertältet. Skrev ingenting om Unna då jag inte använt ett sådant.
Däremot enligt Hilleberg har Unna ingen absid, du kanske ska kontakta dom istället.
Vill du svara TS genom att beskriva ditt Unna kan du göra det men kom inte och påstå att jag menar saker jag inte skrivit.
Det är väl onödigt att käbbla om ordformuleringar. Med tält som tält kan man lämna oändligt många saker utanför. 
Faktum kvarstår ändå, att Soulo tack vare sin absid har mer användbart utrymme för utrustning mellan inner- och yttertält än vad Unna har.
Har prövat ett Unna och äger ett Soulo. (Som referens så äger också Allak, Nammatj 3GT och Big Agnes Slater UL2+ samt har ägt en Staika.)
Några iakttagelser:
Ignorerar man absiden och ser på tältformen så är Unna mer som Staika och Soulo är mer som Allak. Unna (eller Staika) har inte förböjda stångsektioner närmast marken men Soulo (och Allak) har, vilket leder till att tältduken stiger brantare upp från marken och kompenserar för den kortare tältbottenlängden. Utan förankring får Soulo (och Allak) dock lättare luft under sig och blåser omkull och iväg då ett oförankrat Unna (eller Staika) pressas mot marken och glider längs t.ex. kala berghällar.
Unna (och Staika) har väl tilltaget utrymme mellan inner- och ytterväv men jag vill hålla det utrymmet fritt pga kondensfukt som ibland samlas i rikliga mängder på ytterdukens insida. Klämmer jag in våta prylar i det utrymmet kan jag vara bergsäker på att prylarna är minst lika våta på morgonen, men dessutom riskerar jag att vätan har trängt igenom innerduken och nått mina dunprylar som gärna får hållas torra hela resan. En nackdel med mitt Soulo är att långsidans ytterduk lätt rör innerduken om inte marken är slät och uppsättningen perfekt, då riskerar jag få fukt in. På motsvarande ställe har Unna linfäste som Soulo tyvärr saknar. Med Unnas linfäste kan man skapa lite extra ventilation som kunde komma till nytta även i Soulo.
Jag som 175cm lång upplever att Soulo innertältet är rymligt för en person, rymligare än Staika eller Allak för två. (och den största praktiska skillnaden mellan Staika och Allak är absiderna.) Alla de prylar jag behöver in i innertältet ryms in i Soulo och de jag inte behöver lämnar jag hellre i absiden. Den lilla absid man kan åstadkomma med linsträckare i Unna räcker inte till mina behov, och det lilla extrautrymme som kan skapas på andra sidan tältet är för opraktiskt för att vara nyttigt.
Den uppenbara nackdelen med Soulo är vikten, i viss mån (och med dyr peng) kan man komma ner i vikt med carbonstänger från t.ex. Fliegfix, markpinnar från t.ex. MSR och tunnare, lättare och mindre linor & lås. Med dessa modifikationer väger mitt ursprungligen något överviktiga Soulo nu 1900g inklusive packpåse. (Motsvarande för mitt Allak blev 2700g.)
Varje individ är olika skapt och har olika behov, Hillebergarna är så pass värdefulla att jag skulle inte köpa ett enda av dem om inte jag före köpet hade möjlighet att bekanta mig med tälten uppsatta.
Faktum kvarstår ändå, att Soulo tack vare sin absid har mer användbart utrymme för utrustning mellan inner- och yttertält än vad Unna har.
Har prövat ett Unna och äger ett Soulo. (Som referens så äger också Allak, Nammatj 3GT och Big Agnes Slater UL2+ samt har ägt en Staika.)
Några iakttagelser:
Ignorerar man absiden och ser på tältformen så är Unna mer som Staika och Soulo är mer som Allak. Unna (eller Staika) har inte förböjda stångsektioner närmast marken men Soulo (och Allak) har, vilket leder till att tältduken stiger brantare upp från marken och kompenserar för den kortare tältbottenlängden. Utan förankring får Soulo (och Allak) dock lättare luft under sig och blåser omkull och iväg då ett oförankrat Unna (eller Staika) pressas mot marken och glider längs t.ex. kala berghällar.
Unna (och Staika) har väl tilltaget utrymme mellan inner- och ytterväv men jag vill hålla det utrymmet fritt pga kondensfukt som ibland samlas i rikliga mängder på ytterdukens insida. Klämmer jag in våta prylar i det utrymmet kan jag vara bergsäker på att prylarna är minst lika våta på morgonen, men dessutom riskerar jag att vätan har trängt igenom innerduken och nått mina dunprylar som gärna får hållas torra hela resan. En nackdel med mitt Soulo är att långsidans ytterduk lätt rör innerduken om inte marken är slät och uppsättningen perfekt, då riskerar jag få fukt in. På motsvarande ställe har Unna linfäste som Soulo tyvärr saknar. Med Unnas linfäste kan man skapa lite extra ventilation som kunde komma till nytta även i Soulo.
Jag som 175cm lång upplever att Soulo innertältet är rymligt för en person, rymligare än Staika eller Allak för två. (och den största praktiska skillnaden mellan Staika och Allak är absiderna.) Alla de prylar jag behöver in i innertältet ryms in i Soulo och de jag inte behöver lämnar jag hellre i absiden. Den lilla absid man kan åstadkomma med linsträckare i Unna räcker inte till mina behov, och det lilla extrautrymme som kan skapas på andra sidan tältet är för opraktiskt för att vara nyttigt.
Den uppenbara nackdelen med Soulo är vikten, i viss mån (och med dyr peng) kan man komma ner i vikt med carbonstänger från t.ex. Fliegfix, markpinnar från t.ex. MSR och tunnare, lättare och mindre linor & lås. Med dessa modifikationer väger mitt ursprungligen något överviktiga Soulo nu 1900g inklusive packpåse. (Motsvarande för mitt Allak blev 2700g.)
Varje individ är olika skapt och har olika behov, Hillebergarna är så pass värdefulla att jag skulle inte köpa ett enda av dem om inte jag före köpet hade möjlighet att bekanta mig med tälten uppsatta.
Aktuellt
ANNONS
Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig
Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.
Det är väl onödigt att käbbla om ordformuleringar. Med tält som tält kan man lämna oändligt många saker utanför.
Faktum kvarstår ändå, att Soulo tack vare sin absid har mer användbart utrymme för utrustning mellan inner- och yttertält än vad Unna har.
Har prövat ett Unna och äger ett Soulo. (Som referens så äger också Allak, Nammatj 3GT och Big Agnes Slater UL2+ samt har ägt en Staika.)
Några iakttagelser:
Ignorerar man absiden och ser på tältformen så är Unna mer som Staika och Soulo är mer som Allak. Unna (eller Staika) har inte förböjda stångsektioner närmast marken men Soulo (och Allak) har, vilket leder till att tältduken stiger brantare upp från marken och kompenserar för den kortare tältbottenlängden. Utan förankring får Soulo (och Allak) dock lättare luft under sig och blåser omkull och iväg då ett oförankrat Unna (eller Staika) pressas mot marken och glider längs t.ex. kala berghällar.
Unna (och Staika) har väl tilltaget utrymme mellan inner- och ytterväv men jag vill hålla det utrymmet fritt pga kondensfukt som ibland samlas i rikliga mängder på ytterdukens insida. Klämmer jag in våta prylar i det utrymmet kan jag vara bergsäker på att prylarna är minst lika våta på morgonen, men dessutom riskerar jag att vätan har trängt igenom innerduken och nått mina dunprylar som gärna får hållas torra hela resan. En nackdel med mitt Soulo är att långsidans ytterduk lätt rör innerduken om inte marken är slät och uppsättningen perfekt, då riskerar jag få fukt in. På motsvarande ställe har Unna linfäste som Soulo tyvärr saknar. Med Unnas linfäste kan man skapa lite extra ventilation som kunde komma till nytta även i Soulo.
Jag som 175cm lång upplever att Soulo innertältet är rymligt för en person, rymligare än Staika eller Allak för två. (och den största praktiska skillnaden mellan Staika och Allak är absiderna.) Alla de prylar jag behöver in i innertältet ryms in i Soulo och de jag inte behöver lämnar jag hellre i absiden. Den lilla absid man kan åstadkomma med linsträckare i Unna räcker inte till mina behov, och det lilla extrautrymme som kan skapas på andra sidan tältet är för opraktiskt för att vara nyttigt.
Den uppenbara nackdelen med Soulo är vikten, i viss mån (och med dyr peng) kan man komma ner i vikt med carbonstänger från t.ex. Fliegfix, markpinnar från t.ex. MSR och tunnare, lättare och mindre linor & lås. Med dessa modifikationer väger mitt ursprungligen något överviktiga Soulo nu 1900g inklusive packpåse. (Motsvarande för mitt Allak blev 2700g.)
Varje individ är olika skapt och har olika behov, Hillebergarna är så pass värdefulla att jag skulle inte köpa ett enda av dem om inte jag före köpet hade möjlighet att bekanta mig med tälten uppsatta.
bra svar. jag själv funderade på unna men är nu mer inne på nallo eller till och med nammatj
Jag ser inte Unna som direkt konkurrent till de du nämnde. De är klart gjorda för olika behov. På kala bergiga blåsiga områden anser jag att självstagande är kriterie nummer ett. Då talar vi typ Unna, Soulo, Allak, Staika. Rör man sig i områden där det finns rikligt med passligt stora stenar eller bra jord för markfästen, alternativt vindskydd, så minskar värdet på självstagande och värdet på vikten och boendekomforten ökar. Då talar vi om tunneltält eller varianter, typ Akto, Nallo, Nammatj. Blir det basläger blir det typ Keron, Saitaris, Saivo.
Unna är ett bra tält då egenskaper och behov möts, så också Nammatj men då anser jag att behoven väsentligt skiljer. Man kan aldrig ha för många tält
från början var tanken att skaffa ett större tält än akto som jag har nu. Jag gillar akto men ibland känns det lite litet. Så då kollade jag på unna, unna är större men saknaden av absid gjorde mig tveksam. nästa steg i hiilebergs ekosystem var nallo 2. nallo 2 har absid men priset är nästan som nammatj 2 och viktskillnaden verkar vara 600 gram mot nammatj 2. så tanken nu är att ha ett nammatj 2 för turer där vikten inte är helt avgörande och akto för allt annat.
man kan aldrig ha för mycket av ngt i denna branch...
Märkligt. Kan du peka ut detta på någon av bilderna som finns på produktsidan, e.g. med en röd pil? Jag förstår inte riktigt var detta är.
Bilden på Hillebergs sidor ljuger med dimensionerna. Huvudändan av innertältet är ju ca 72cm, fotändan 62cm, dörrsidan 220cm och de två resterande panelerna 110cm resp. 127cm. Den längsta som kunde ha kontakt med ytterduken är då 127cm, dvs den som mumien (som antagligen ligger på rygg) på Hillebergs bild har på sin vänstra sida vid nedre halvan av kroppen.
Där tenderar det lätt bli slack på mitt tält, så att ytterduken gör kontakt med innerduken vid nedre halvan av panelen, och ännu lättare om jag har footprinten på plats och krokad fast vid varje hörn. Märker inte någon skillnad mellan carbonstängerna och original men med dubbla stänger har jag inte testat. Vad jag har sett andra exemplar på mässor och i butiker så verkar alla ha lite samma tendens. Då dessa har varit uppställda inomhus märks det inte så lätt, men just denna innertältspanel har också tendens att "klibba fast" i ytterduken pga statisk elektricitet mer än de andra.
