Suorva

[avslutatmedlemskap160620]

Suorva som ingång till Sarek för sommarvandring.
Britt G har skrämt mig att använda Suorva som ingång till Sarek med betoning på blött.

Någon som har mer possitiv upplevelse av Suorva som startplats eller andra tips.

 

[avslutat-1105]

Suorva som ingång till Sarek för sommarvandring.
Britt G har skrämt mig att använda Suorva som ingång till Sarek med betoning på blött.

Någon som har mer possitiv upplevelse av Suorva som startplats eller andra tips.

Som jag kommer ihåg det så var det inte särskilt blött, men det beror kanske på hur långt upp på sluttningen man går. Det är ju helt klart en av de smidigaste vägarna in till Sarek och omgivande fjällområden; ingen båt behövs, ingen lång skogssträcka. Bara några km genom fjällbjörkskog så är man uppe på kalfjället.

 

[peter1969]

Jag gick första veckan i juli en gång och då var det blött och mycket vatten i jåkkarna.
Vi fick gå en bra bit upp på fjället för att kunna ta oss över en av jåkkarna via snöbrygga.
Tror att det var Njabbejåkkå.
Det var länge sen så minnet sviker litegrann.

Annars var det inga större problem, det var lika blött överallt......

 

[tbergman]

Alternativen till Suorva, givet att man vill nå Sarek från norr, är Änomjalme eller Saltoluokta. Från de ställena kommer du till Sarek via lättforcerade vandringsleder, Padjelantaleden respektive Kungsleden. Från Suorva utgår däremot ingen led, utan ett antal upptrampade stigar styr istället färden längs en brant sluttning med delvis kompakt växtlighet. Det är dessutom en nordsluttning, vilket gör att snön ligger kvar länge. Det gör att uppstigningen från Suorva kan erbjuda en betydligt kämpigare upplevelse än de andra två startpunkterna, bland annat avseende väta. Å andra sidan vinner du i att sträckan in till Sarek är kortare, samt (som nämnts ovan) att den inte kräver båttransport.

Jag har startat och slutat mina vandringar i Suorva ett flertal gånger och har då vädret varit sämre förbannat leran och rötterna som försvårat ned/uppstigningen. Men jag kan ändå inte påstå att de utgjort skäl till att jag ångrat valet av Suorva som start/slutpunkt.

Suorva kan däremot vara brutalt mot estetiskt känsliga individer. Gruset och dammen kontrasterar nästan lite väl effektivt mot den skönhet som nationalparkerna ovanför utstrålar.

 

[Bulingen]

Jag hade Suorva som slutdestination när jag var i Sarek augusti 2008. Visst var det lite blött här och var men inget som avskräcker mig från att kunna använda Suorva som startplats på någon annnan tur i framtiden. Suorvadammen är ju inte direkt någon vacker anläggning enligt mig, men den lägger man ju snabbt bakom sig.
Som någon annan redan påpekat är det stor fördel med att man har kort väg upp till kalfjället. och det är väl dit man vill, eller hur?

 

[Sarekretkeilijä]

Från Änonjalme till Akka är stträckan mycket kortare än det till Sarek från Suorva. Men blåser det lite så går det ingen båt över Akkajaure. Det är säkrast att starta från Suorva.

 

[brigas]

Blev du avskräckt!?

Det är ju inte nåt större problem att ta den vägen,men som jag gick var som sagt blött,men för den skull på intet sätt oöverkomligt.

 

[fson]

Inte så blött alls på Stigen!

Jag gissar att de som nämner besvärliga/blöta förhållanden inte hittat stigen? Jag tog mig oxå ner genom skogen utan den första gången - det blev ett riktigt djungeläventyr! Men stigen är kalasfin, och lyckas slingra sig fram med jämn o fin stigning över åsarna.

Nerifrån följ vägen tills den tar slut,, korsa bäcken, bana väg genom slyt och korsa ett klapperstensfält. Spana efter rösen till höger som leder till stigstarten. Stigen är bitvis markerad med orange färg och lätt att följa när man väl hittat den. Den korsar Njabbejåkkå ungefär vid sjön 642 på ett hyggligt bra ställe. Det är lite klurigare att komma rakt på stigen om man kommer från andra hållet, eftersom man inte ser sjön. Det blir nog gärna att man kommer för högt, korsar jokken för högt och går för brant ner genom skogen (det är då man missat stigen!)

Däremot kan det ju vara lite småblött när man skråar genom videt på väg mot kukkesjåkkåbron. Själv tycker jag man hittar en lagom nivå om man tar sikte på, och passerar det STORA flyttblocket. (där finns det nån hygglig tältplats ocskå).

Per

 

[majjen]

Detta har jag skrivit som svar på en liknande fråga:

"Angående Suorva så håller jag med om att det inte är något drömställe, men jag kan ändå rekommendera en start därifrån. Att ta sig rakt upp på fjället till sjön söder Sliehkok och sedan hålla VSV och runda sig ner i Guhkesvagge är en härlig upplevelse. Plötsligt exploderar Sarek framför en. Helt plötsligt växer Sarekmassivet upp rakt fram, samtidigt som Akka dominerar norrut, och när man låter blicken svepa söderut skymtar det lite mystiska Äparmassivet. Väl nere i dalen lockar inbjudande tältplatser överallt. Jag valde en med inbyggd dusch."

Alltså: Strunta i allt vad stigar heter! Ta "min" väg!

HåkanF

 

[avslutat-1105]

Jag gissar att de som nämner besvärliga/blöta förhållanden inte hittat stigen? Jag tog mig oxå ner genom skogen utan den första gången - det blev ett riktigt djungeläventyr! Men stigen är kalasfin, och lyckas slingra sig fram med jämn o fin stigning över åsarna.

Nerifrån följ vägen tills den tar slut,, korsa bäcken, bana väg genom slyt och korsa ett klapperstensfält. Spana efter rösen till höger som leder till stigstarten. Stigen är bitvis markerad med orange färg och lätt att följa när man väl hittat den. Den korsar Njabbejåkkå ungefär vid sjön 642 på ett hyggligt bra ställe. Det är lite klurigare att komma rakt på stigen om man kommer från andra hållet, eftersom man inte ser sjön. Det blir nog gärna att man kommer för högt, korsar jokken för högt och går för brant ner genom skogen (det är då man missat stigen!)

Det finns en annan stig som går av från vägen några hundra meter tidigare. Den är lite brantare men man kommer upp på kalfjället betydligt snabbare och korsar båda bäckarna från Vuosskelvágge ovanför trädgränsen.

Däremot kan det ju vara lite småblött när man skråar genom videt på väg mot kukkesjåkkåbron.

Om man går uppe på sluttningen (Njavvebuollda, Njirávbuollda) så är det inte blött alls. Fast där är det lite spännande istället eftersom det är brant och mycket stenblock.

 

[fson]

Det finns en annan stig som går av från vägen några hundra meter tidigare..

Japp, men jag tycker den är ett sämre alternativ; svårare att följa, fler blöta partier och onödigt brant. Fast man kommer ju som sagt snabbare upp på kalfjället, trevligt om myggen är besvärliga i skogen!

Per

 

[fremag]

Håller med Majjen, gick upp till Sliehkkojavre på en vandring för ett par år sen. Därifrån kan man sedan följa höjdkurvorna söderut mot Pielavalta. I vårt fall gick vi dock västerut mot Akka och avslutade i Ritsen. Måste säga att Sarekmassivet är vackrare från den sidan än från övre Rapadalen/Smail.
/fremag