Stor kniv till vad?

[dePaul]

Men var befann du dig när du inte hittade torr ved? Om det rör sig om en enstaka pinne du hittat på kalfjället kan jag förstå.
Men i skogen brukar det alltid finnas torr ved att starta med om man letar på rätt ställen, tex under granar. När det väl brinner kan man fortsätta med sur ved.

Jag befann mig på en märkt led (rättare sagt Bohusleden) och det hade tidigare regnat oavbrutet i ca 5 dygn. Och inte lite heller. Jag lovar, ingenting var torrt.

Det låter bra på pappret det du skriver men verkligheten är oftast annan. Jag lyckades i alla fall inte hitta något torrt.

~Paul~

 

[Raskesven]

Jag kommer väl ihåg den gång det var mest besvär att få till en brasa i skogen. Inför nyåret 2000/2001 hade det, om inte kontinuerligt så nära på, regnat, vräkt ner i veckor. Vi blev avsläppta ur bil på en liten skogsbilväg i norra Västmanland, nära Nittälven. Ungefär samtidigt som vi klev ur bilen övergick det eviga regnandet till kraftigt snöfall. Det blev snabbt kallare och vintern tågade in.

Det var lögn att finna något smått och torrt. T.o.m. under de största tätaste granar var riset inkapslat av is och under islagret fruset blött. Det märkliga var att riset inte bröts av när man försökte vrida och knäcka det. Det var vanligt torkat ris som blivit helt blött och sedan direk frysit, men det var som seg gummi när man försökte bryta det. Inte gick det att tända eld på heller. Aldrig varit med om något liknande, vare sig innnan eller efter. Det kändes som om det var något skevt, något fel på granarna i området, nästan obehagligt. Småpinnnar, större döda grenar, allt var helt vattenmättat och fruset.

Det slutade med att vi bökade oss in i snåren och snokade upp en liten självdöd tall, sågade upp den och klöv den med yxa. Den brann, men det var fasen det enda i det området som det då gick att tända och elda med i kåtan. Även för att få igång utomhuselden behövdes den torra kluvna tallen, innan det gick att börja slänga på allt möjligt annat.

Raskesven

 

[dePaul]

Det märkliga var att riset inte bröts av när man försökte vrida och knäcka det. Det var vanligt torkat ris som blivit helt blött och sedan direk frysit, men det var som seg gummi när man försökte bryta det.
Det slutade med att vi bökade oss in i snåren och snokade upp en liten självdöd tall, sågade upp den och klöv den med yxa. Den brann, men det var fasen det enda i det området som det då gick att tända och elda med i kåtan. Även för att få igång utomhuselden behövdes den torra kluvna tallen, innan det gick att börja slänga på allt möjligt annat.
Raskesven

Haha, det är en karbonkopia av vårt fall på Bohusleden. Precis så här var det!! Det jäv..igaste är att man under tiden fryser häcken av sig, skakar och mumlar. Med andra ord; när man som bäst behöver göra upp eld så är det också som svårast

~Paul~

 

[avslutad210712]

Vet inte direkt om jag sett så många springa omkring i skogen med stora knivar.//J

Var ungefär det jag också menade - har inte sett så många springa omkring i skogen med stora knivar men om man läser här på utsidan verkar det vara många som förordar just stora knivar. Konstigt då att man aldrig ser dem *L*.

 

[Nordstjärnan]

Hej dePaul!

Det var fina Kukhri knivar på länken som du skrev. Min Kukhri är fabriks tillverkad till skillnad mot Himalayan Imports som är hantverk. Det vore fint med en rikig handjord Kukhri i samlingen. Busse Battle Mistress är för övrigt en av dom snyggaste Bowie knivarna på marknaden.Den är bland dom dyraste också.

Jag håller med dig Tumbleweed (Richard Jonsson). Det är roligt att det finns så mycket olika knivar att välja mellan. Det vore tråkigt om det bara fanns Mora knivar att välja mellan när man ska inhandla en kniv. Tittar man på folk som lever i Sydamerika och i Asien,så ser man att det är väldigt vanligt med stora knivar. Självklart så använder folk i dom trakterna också små knivar och även yxor och sågar,allt efter situationen kräver,men just stora knivar är väldigt vanliga.

/David

 

[Schneeberger]

Jisses!

Det var inte min mening att locka fram varken Moraknivsfetichister eller Kuhkriklanen även i denna tråd...

Jag var helt enkelt lite nyfiken på vad man använder de något större knivarna till. Det har faktiskt några skribenter också (till min stora förvåning!) försökt svara på!

Dock tycker jag, som många andra med mig, att förklaringen "överlevnadsituation" är lite luddig. Det vore bra med lite mer precis beskrivning.

Om vi nu inte snackar STOR kniv, typ röjkniv, som ju är så uppenbar i sin funktion att den inte kräver någon vidare förklaring *ler*

Uffe

 

[Tumbleweed]

Re: Jisses!

...

Dock tycker jag, som många andra med mig, att förklaringen "överlevnadsituation" är lite luddig. Det vore bra med lite mer precis beskrivning.

...

Jag provar att definiera en "överlevnadssituation" ur en knivig synvinkel (sorry) genom att göra en tillbakablick över hur "överlevnadsknivarna" såg ut när de först dök upp i på tidigt 80-tal.

Kapsylöppnare: Alltså förväntas man behöva öppna butlejer för att trygga sin överlevnad. Också bra om man inte vill dö nykter. ;-)

Bryne i ficka på slidan: Att hålla kniven vass är ju viktigt. Den klena storleken och värdelösa hårdheten på brynet gjorde det till en rent kosmetsk detalj, men ska man överleva ska man göra det med stil!

Sågtandad rygg: Denna beskrevs (beroende på modell) kunna såga allt ifrån trä - via taggtråd - till flygplansskrov. Jag lämnar här tolkningen fri, men på min modell dög den inte ens som fiskfjällare.

Kompass i handtaget: Naturligtvis kommer man att behöva orientera sig i en överlevnadssituation.

Ihåligt handtag: I detta utrymme som så effektivt förhindrade en stabil infästning av bladet fanns ju allt man behöver för att överleva... Fisklina och krokar, tändstickor, plåster och trådsågen!

Allt ovanstående skulle alltså se till att du klarade av att uppnå några basala överlevnadsbehov: Fixa eld, bygga skydd och slippa irra runt i cirklar. Om man dessutom sett "filmen" visste man att man dessutom kunde försvara sig mot såväl vildsvin, ryssar, attackhelikoptrar som Brian Dennehy. Att vatten och mat också var viktigt brydde vi oss inte så mycket om.

Allså: Värme, skydd, orientering, vatten och föda. Råden brist på en eller fler så är du i en "överlevnadssituation", och måste använda din kniv.

(Mina uppriktiga ursäkter till de av er som tar allvarligt på denna diskussion, men jag tycker att temat "överlevnadsknivar" har betydligt större humoristiska än praktiska aspekter. ;-) )
/Richard

 

[Strykarräven]

Det märkliga var att riset inte bröts av när man försökte vrida och knäcka det. Det var vanligt torkat ris som blivit helt blött och sedan direk frysit, men det var som seg gummi när man försökte bryta det.
Det slutade med att vi bökade oss in i snåren och snokade upp en liten självdöd tall, sågade upp den och klöv den med yxa. Den brann, men det var fasen det enda i det området som det då gick att tända och elda med i kåtan. Även för att få igång utomhuselden behövdes den torra kluvna tallen, innan det gick att börja slänga på allt möjligt annat.
Raskesven

Haha, det är en karbonkopia av vårt fall på Bohusleden. Precis så här var det!! Det jäv..igaste är att man under tiden fryser häcken av sig, skakar och mumlar. Med andra ord; när man som bäst behöver göra upp eld så är det också som svårast

~Paul~

Ja, och jag har sett samma skitväder med regn i flera veckor i Sorseletrakten där jag håller till. Sist jag var tvungen att göra upp eld under de förhållandena (tror det är 5-6 somrar sedan) så "klarade" jag mig med min Mora2000, täljde bort den blöta veden från den torra kärnan på de innersta grenarna i gransnåren, tills jag fått sån värme att jag kunde börja torka större ved. Visst tog det tid, men man håller sig ju värmen genom täljandet. Jag tror att "rätt kniv i rätt hand" är viktigare än bara "rätt kniv". Sen får mitt knivval vara "lagom" eller inte.

 

[dePaul]

"klarade" jag mig med min Mora2000, täljde bort den blöta veden från den torra kärnan på de innersta grenarna i gransnåren, tills jag fått sån värme att jag kunde börja torka större ved. Visst tog det tid, men man håller sig ju värmen genom täljandet. Jag tror att "rätt kniv i rätt hand" är viktigare än bara "rätt kniv". Sen får mitt knivval vara "lagom" eller inte.

Ehm, jag önskar att du vore här den gången.

Du har så rätt angående kunskap. Det är det viktigaste.

Men kunskap gäller knivar också. Jag har inte påstått att stora knivar är allenarådande därute. Frågan gäller, om du minns, på vilket sätt man kan använda stora knivar, alltså syftet med dem.

Å andra sidan så hade min Puma Original Bowie klarat samma uppgifter som din Mora 2000 plus mycket mer (och den är nästan i samma storleksklass som en Busse BM)...

~Paul~

 

[bananmannen]

Kabar

Tråden får mig att tänka på Kabar-kniven (stavning?) som är utvecklad för militära ändamål (närstrid) men som säljs i stora kvantiteter till civilister. Självförsvar?

 

[Strykarräven]

Å andra sidan så hade min Puma Original Bowie klarat samma uppgifter som din Mora 2000 plus mycket mer...
~Paul~

Haha, om du fick så mycket fisk som jag fick den gången (innan ösregnet började om), så hade du nog fått ha med en mindre kniv också. Redan Mora2000 tycker jag är lite för mastig för att vara en bra renskniv, men en så där stor pjäs kan väl inte rensa något mindre än en kajman? Nä, skämt åsido, men du förstår vad jag menar. Kanske får man anpassa fisket efter kniven, så man bara fiskar gädda om man har en Bowie. Eller sliter isär fisken.

 

[dePaul]

Var fiskade ni någonstans? *Nyfiken*

Ja, du har helt rätt i att Puman inte är den optimala kniven för rensning av fisk. Men jag har faktiskt gjort det, lustigt att du skulle nämna det. Och än en gång hade du rätt, det var en gädda

Gick alldeles galant. Ingen fara att den skulle trasa sönder något. Den är rakbladsvass. Har alltid ett diamantbryne med mig ut för att återställa skärpan. Väl hemma så avslutar jag alltid med en finare efterslipning på en Spyderco TriAngle Sharpmaker 204 (keramiska stenar):
http://66.113.178.251/catalog/closeup.php?product=77

och lite stroppning på ett läderbälte. Det håller den i trim.

~Paul~