Stabilitet i fotdon.

[Still Alive]

Jag skulle säga att det är lättare att balansera i barfotaskor än kängor.

I barfotaskor kan man väl böja foten på ett annat sätt. Jag har aldrig gått i barfotaskor, så rätta mig om jag har fel. Jag tänker att när man balanserar på en sten eller trädstam med barfotaskor kan man i viss mån böja foten runt stenen eller trädstammen.

 

[Jazzy]

I barfotaskor kan man väl böja foten på ett annat sätt. Jag har aldrig gått i barfotaskor, så rätta mig om jag har fel. Jag tänker att när man balanserar på en sten eller trädstam med barfotaskor kan man i viss mån böja foten runt stenen eller trädstammen.

Ja, det blir som en vanlig fot som böjer sig.

 

[vadior]

Jag har med mig ett par i kajaken som sagt, och ofta har jag dem på mig under paddlingen eller under lägerlivet sen, men det som slog mig var hur bra fäste man fick upp för berg och klippor (inte i direkt anslutning till havet med alger och skit, för där fäster inget) men om man tar en tur på land sen.

Är barfotaskor och tåskor samma sak förresten?

Menar du Vibram fivefingers? Ja, de är barfotaskor

 

[pooll]

Menar du Vibram fivefingers? Ja, de är barfotaskor

Ja eller andra märken, men är barfotaskor alltid fivefingers? Jag har ett par som är öppna i tårna men annars som dessa

 

[vadior]

Ja eller andra märken, men är barfotaskor alltid fivefingers? Jag har ett par som är öppna i tårna men annars som dessa

Vibram fivefingers är ett märke. Annars finns en hel del andra skotillverkare. Barfotaskor är forfarande dvs låter stortå vara rak och har plats för att tår , har 0 drop och böjbar tunn sula. Inte exakt definition men det kännetecken. Skor följer fotens hela rörelsen utan att glappa eller hindra tårna att röra sig.

 

[DoktorGlas]

Jag har en uppsjö barfotaskor och inget par har tår. De ser högst normala ut. Det finns alla typer. Tåskor, sneakers, sandaler, kängor, mer åt finskohållet...

Som vadior säger + väldigt tunn sula för att få det taktila. I mina Vivo, som har tunnast sula, känner man riktigt fint grus, snudd på sand. genom sulan.

Ibland används också beteckningen mimimalist shoes. Jag vet inte om det är vedertaget eller om det bara är mitt personliga språkbruk, men jag tycker minimalistiska skor är ett lite vidare begrepp och lite tjockare sula kan accepteras, allt annnat lika. Jag föredrar något tjockare sula även om man förlorar lite av det taktila. Det är häftigt att känna allt, men det är mindre häftigt att spräcka hälkudden för att man satt ner hälen på för många tallkottar och uppstickande små stenar. Jag gav upp de supertunna sulorna efter den pärsen.

Böjligt sula och vid tåbox är det viktgaste för mig. I mina kängor som jag även använder på vintern i stan ligger ett par filsulor storlek 48. Jag har storlek 39 i normala skor. Jag fick så klart klippa ner sulan på längden. Men så mycket skiljer det i bredden på tåboxen mellan riktiga barfotingar och vanliga skruvstädsskor. Ändå ser skorna faktiskt inte ett dugg otympliga ut.

Varning för att en del märken sen en tid har sneglat på mode och har smalare och spetsigare läst. Vivo gick åt det hållet för mer än 10 år sen. Jag vet inte om de är kvar där eller har återvänt till urspunget.

 

[Jazzy]

Vi pratar ju stabilitet i foten. Hur tar ni hand om era fötter? I min träning ingår det att ta hand om fötterna. Jag masserar dem varje dag, vickar på tålederna och rör på fotleden så att fötterna vaknar till liv. Detta lärde jag mig som tonåringar min kampsportsträning. Det verkar också vara någon som japanerna ängnar sig åt, iallafall de som jag har tränat med.

 

[titantomten]

Ni verkar ju ha fantastiska fötter ! Med en "killgissning" skulle jag vilja säga att ni ligger ganska långt till höger på Gausskurvan. Om ni har tränat ofta och länge med minimalistiska skor eller någon asiatisk ninjasko så anpassar sig naturligtvis foten efter det, det finns ju åtskilliga afrikanska långdistanslöpare som växt upp med barfotalöpning i savann eller bushterräng, har man dansat eller tränat gymnastik eller kampsport från tidig ålder har man förstås goda förutsättningar. Har man tävlat i orientering har man redan stukat fotlederna 100 gånger men bara tejpat ihop dem och kört vidare. De fotlederna brukar kännas ganska glappa när man testar dem, men det funkar ofta ändå på nåt vis, troligtvis p.g.a långvarig stabilitetsutmanande träning.
De jag ser har oftast inte lyckats lika väl, så jag ser väl mest baksidan av myntet.

 

[Jazzy]

Ni verkar ju ha fantastiska fötter ! Med en "killgissning" skulle jag vilja säga att ni ligger ganska långt till höger på Gausskurvan. Om ni har tränat ofta och länge med minimalistiska skor eller någon asiatisk ninjasko så anpassar sig naturligtvis foten efter det, det finns ju åtskilliga afrikanska långdistanslöpare som växt upp med barfotalöpning i savann eller bushterräng, har man dansat eller tränat gymnastik eller kampsport från tidig ålder har man förstås goda förutsättningar. Har man tävlat i orientering har man redan stukat fotlederna 100 gånger men bara tejpat ihop dem och kört vidare. De fotlederna brukar kännas ganska glappa när man testar dem, men det funkar ofta ändå på nåt vis, troligtvis p.g.a långvarig stabilitetsutmanande träning.
De jag ser har oftast inte lyckats lika väl, så jag ser väl mest baksidan av myntet.

Nu är det inte bara skorna som gör det. I början av min karriär fick vi lektion i att gå. Vi gick runt i en och en halv timme och rullade på fötterna. I Japan fick jag en uppmaning av en instruktörn att "take small steps". Och då är jag inte speciellt lång i svenska mått mätt. Det som är intressant är att japanska instruktörer fokuserar mer på hur man rör fötterna medans instruktörer från övriga världen är mer teknikfokuserade. Det var en liten utläggning om hur jag har tränat mina fötter och rörelse genom åren.

 

[titantomten]

Nu är det inte bara skorna som gör det. I början av min karriär fick vi lektion i att gå. Vi gick runt i en och en halv timme och rullade på fötterna. I Japan fick jag en uppmaning av en instruktörn att "take small steps". Och då är jag inte speciellt lång i svenska mått mätt. Det som är intressant är att japanska instruktörer fokuserar mer på hur man rör fötterna medans instruktörer från övriga världen är mer teknikfokuserade. Det var en liten utläggning om hur jag har tränat mina fötter och rörelse genom åren.

Hm. Det bekräftar åtminstone misstanken att dina fötter är utanför normalfördelningen ...

 

[Jazzy]

Igår gick jag 36 km i barfotaskor, och det fungerade utmärkt. Lite ont de sista kilometrarna men inget större problem.

 

[-Fredrik-]

Nu har inläggen gått från stabilitet till anekdoter om barfota skor.

Vad jag har kommit fram till är att folk har väldigt olika fötter. Det mesta fungerar för någon men inte för alla. Angående stabilitet har jag inga problem att gå med låga och lätta skor i alla terräng jag har funnit men möjligt att det behövs träning och erfarenhet för andra.

Antagligen ingen bra ide att generellt föreslå att alla ska gå med låga och lätta skor till Kebnekaise men det blir också fel att säga att alla behöver stabila skor.

De lättaste skorna jag har brukat på tur fungera väldigt bra för det mesta men om det blir många skarpa stenar och kanske framförallt stenar som flyttar på sig och ibland rullar över tårna så tycker jag andra skor fungerar bättre. (VJ Irock vs VJ maxx).

Har ingen tro på att barfota skor är det bästa för alla. Inom löpning så förlorade de mot skor med en massa dämpning och det är väl det som är det hota nu tillsammans med karbon skor.

Men för folk med väldigt breda fötter eller något annat speciellt är de kanske bra.

Variera vad man har för skor tror jag är bra och alltför styva och smala skor är väl sällen speciellt bra hela tiden.

Vad som fungerar bra beror också väldigt mycket på underlag (och vad man är van med). På fina skogstigar skulle jag antagligen kunna gå långt barfota eller med något tynt beskyttande lager eller breda mjuka skor. På 30 graders slutningar vill man gärna ha en sko som sitter på foten utan att den sklir runt eller trycker på delar av foten, dvs bra och tight passform. På väldigt ojämnt underlag är en lite styvare sula bra osv.

Bara att testa själv vad som fungerar för en själv och ibland ignorera dem som påstår att något inte går eller är helt fel.