Aldrig någonsin har jag haft så litet tid över till ett projekt. Frustrerande, men det går framåt.
Lärdomar hittills.
Man ska se till att tova ihop ullen ordentligt innan man tar ut mallen och börjar valka. Jag har tyvärr fått bevittna hur en fullstor känga på 600g ull föll isär och dog när jag tog ur mallen. Efter det bestämde jag mig för att göra ett par till min tvååring, för att minimera förlusterna =)
Det är lurigt att få jämn krympning över hela skon. Partier som är svåra att komma åt (främst "hörnet" mellan fot och skaft) att tova krymper mindre vid valkningen, något som man får justera sin mall efter. Gör man en nittiogradersvinkel på mallen blir det nästan lagom. Gör man mallen med den vinkel som man vill ha mellan fot och skaft blir det inte bra. Dessbättre kan man klippa bort det felet (eftersom man ända ska klippa upp för plösen), och på så vis även finjustera för fotens höjd.
Man bör verkligen kontrollera att det inte finns områden som är väldigt tunna. Det är mycket omständligt att fylla på snyggt i efterhand.
Nu har jag övat nog mycket för att ligga på hyfsat jämn krympning (kring 33%).
Mängden ull som går åt hade jag underskattat. Till kängan på bilden använde jag 180g. En liten del försvinner i processen, och en större del försvinner när man kapar skaften. Skaften tenderar att bli trattformat längst ut, så jag gjorde kängan alldeles för hög för att komma runt det problemet. Dessutom gjorde jag den för hög även utan marginalen. Ca 130g är det i kängan, och med resten av delarna ligger den på 150g. Tjockleken är närmare 15mm.
Till en 43a lär det gå åt kring kilot, men det beror ju helt på vilken tjocklek man vill ha.
Sulan har jag gjort av flytande latex som jag lagt på i lager (7 st).
Håller även på att gjuta en mönstrad slitsula i en legoplatta, men hur det går vågar jag inte sia om.
Blir en liten känga till innan jag ger mig på ett vuxenpar, vilka även ska få en skinnplös.
Skickat från min GT-I9305 via Tapatalk
Lärdomar hittills.
Man ska se till att tova ihop ullen ordentligt innan man tar ut mallen och börjar valka. Jag har tyvärr fått bevittna hur en fullstor känga på 600g ull föll isär och dog när jag tog ur mallen. Efter det bestämde jag mig för att göra ett par till min tvååring, för att minimera förlusterna =)
Det är lurigt att få jämn krympning över hela skon. Partier som är svåra att komma åt (främst "hörnet" mellan fot och skaft) att tova krymper mindre vid valkningen, något som man får justera sin mall efter. Gör man en nittiogradersvinkel på mallen blir det nästan lagom. Gör man mallen med den vinkel som man vill ha mellan fot och skaft blir det inte bra. Dessbättre kan man klippa bort det felet (eftersom man ända ska klippa upp för plösen), och på så vis även finjustera för fotens höjd.
Man bör verkligen kontrollera att det inte finns områden som är väldigt tunna. Det är mycket omständligt att fylla på snyggt i efterhand.
Nu har jag övat nog mycket för att ligga på hyfsat jämn krympning (kring 33%).
Mängden ull som går åt hade jag underskattat. Till kängan på bilden använde jag 180g. En liten del försvinner i processen, och en större del försvinner när man kapar skaften. Skaften tenderar att bli trattformat längst ut, så jag gjorde kängan alldeles för hög för att komma runt det problemet. Dessutom gjorde jag den för hög även utan marginalen. Ca 130g är det i kängan, och med resten av delarna ligger den på 150g. Tjockleken är närmare 15mm.
Till en 43a lär det gå åt kring kilot, men det beror ju helt på vilken tjocklek man vill ha.
Sulan har jag gjort av flytande latex som jag lagt på i lager (7 st).
Håller även på att gjuta en mönstrad slitsula i en legoplatta, men hur det går vågar jag inte sia om.
Blir en liten känga till innan jag ger mig på ett vuxenpar, vilka även ska få en skinnplös.
Skickat från min GT-I9305 via Tapatalk
