Spännande fråga hur man bäst redovisar en enkät.
Jodå, kör på med ANOVA, det är inte krångligare än vad diskussionen är nu! Men egentligen skulle det nog behövas en regressionsanalys för att avgöra VAD som innebär ökad risk. men jag är ingen statistiker så det är nog bäst att fråga där först.
Man kan räkna statistik på ett urval, man det blir ju egentligen bara representativt för just det urvalet, så det är klart att hur man har gjort det och hur många som är med påverkar hur valida analyserna blir för att sedan extrapolera till en större population.
Visst skadas fler personer av vardagshändelser än av tillfälliga aktiviteter, men det är därför som man brukar kombinera händelserisken med tiden (möjligen antalet tillfällen) som man exponerar sig för den tillfälliga aktiviteten. Då kan det teoretiskt vara så att man stukar foten var 200:e timme som man joggar eller var 100:e timme som man faktiskt är vandrande med ryggsäcken på (var 500:e timme som man fjällvandrar total tid inklusive sova) . Hemma kanske man stukar foten var 5000:e timme som man inte joggar eller fjällvandrar och det kanske innebär att många trots allt stukar foten nästan bara hemmavid. Man brukar ju räkna risken per tidsenhet som man faktiskt är utsatt för aktiviteten.
Dessutom så håller jag med om att de skador man egentligen är ute efter inte är specifikt för fjällvandring annat än situationen, dvs risken är inte bara att skada sig utan också att inte få hjälp om man gör det.
Kanske man skall ställa frågorna utifrån det perspektivet, dvs något i stil med (enstaka exempel):
1) Enklare skador som inte krävt eller inneburit några förändringar i aktiviteten. (Sticka, Småsår)
2) Måttliga skador som man kunnat hantera med den utrustning/personer som varit med. (Stukning, Skavsår)
3) Måttliga/enkla skador som man inte haft resurser att hantera och som förändrat/hindrat aktiviteten. (Stukning, Skavsår, Infektion)
4) Större skada/händelse som endast delvis påverkat aktivitetens genomförande. (Axelledslux hos van person som lagts rätt, skärsår)
5) Större skada/händelse som hindrat/ påtagligt påverkat aktivitetens genomförande. (Hjärnskakning, Infektion, Knäskada)
6) Mycket stor händelse/ större skada som inte kan hanteras utan hjälp utifrån. (Enklare benbrott, Hotande nedkylning, Matförgiftning)
7) Katastrofal händelse pga plats/läge/förutsättningar (Allvarlig allergi, Måttlig brännskada) Fallskada med flera skador, Förfrysning, Allvarlig infektion)
8) Katastrofal händelse oavsett plats och förutsättningar (Skallskada, Hjärtinfarkt, Drunkning)
Det kan nog ge mer besked om hur fjällvandring (valfri aktivitet) påverkas av såväl skadepanoramat som var skadan sker, och vilka resurser som finns tillgängliga. Men det är en hel vetenskap att konstruera ett sådant frågeformulär där den typ av inventering som har gjorts här och i t ex Jokkmokk är ett av de första stegen, sedan får man följa metodiken för att få fram ett bra upplägg så att man kan kombinera analysen med den faktiska tiden som man exponeras för riskerna.
Vissa händelser är så vanliga att man förbereder sig (skavskår, skärsår, stukning), Andra kan man inte rimligen hantera själv (benbrott, allvarlig infektion) och andra är lika illa var det än sker (drunkning).
Jodå, kör på med ANOVA, det är inte krångligare än vad diskussionen är nu! Men egentligen skulle det nog behövas en regressionsanalys för att avgöra VAD som innebär ökad risk. men jag är ingen statistiker så det är nog bäst att fråga där först.
Man kan räkna statistik på ett urval, man det blir ju egentligen bara representativt för just det urvalet, så det är klart att hur man har gjort det och hur många som är med påverkar hur valida analyserna blir för att sedan extrapolera till en större population.
Visst skadas fler personer av vardagshändelser än av tillfälliga aktiviteter, men det är därför som man brukar kombinera händelserisken med tiden (möjligen antalet tillfällen) som man exponerar sig för den tillfälliga aktiviteten. Då kan det teoretiskt vara så att man stukar foten var 200:e timme som man joggar eller var 100:e timme som man faktiskt är vandrande med ryggsäcken på (var 500:e timme som man fjällvandrar total tid inklusive sova) . Hemma kanske man stukar foten var 5000:e timme som man inte joggar eller fjällvandrar och det kanske innebär att många trots allt stukar foten nästan bara hemmavid. Man brukar ju räkna risken per tidsenhet som man faktiskt är utsatt för aktiviteten.
Dessutom så håller jag med om att de skador man egentligen är ute efter inte är specifikt för fjällvandring annat än situationen, dvs risken är inte bara att skada sig utan också att inte få hjälp om man gör det.
Kanske man skall ställa frågorna utifrån det perspektivet, dvs något i stil med (enstaka exempel):
1) Enklare skador som inte krävt eller inneburit några förändringar i aktiviteten. (Sticka, Småsår)
2) Måttliga skador som man kunnat hantera med den utrustning/personer som varit med. (Stukning, Skavsår)
3) Måttliga/enkla skador som man inte haft resurser att hantera och som förändrat/hindrat aktiviteten. (Stukning, Skavsår, Infektion)
4) Större skada/händelse som endast delvis påverkat aktivitetens genomförande. (Axelledslux hos van person som lagts rätt, skärsår)
5) Större skada/händelse som hindrat/ påtagligt påverkat aktivitetens genomförande. (Hjärnskakning, Infektion, Knäskada)
6) Mycket stor händelse/ större skada som inte kan hanteras utan hjälp utifrån. (Enklare benbrott, Hotande nedkylning, Matförgiftning)
7) Katastrofal händelse pga plats/läge/förutsättningar (Allvarlig allergi, Måttlig brännskada) Fallskada med flera skador, Förfrysning, Allvarlig infektion)
8) Katastrofal händelse oavsett plats och förutsättningar (Skallskada, Hjärtinfarkt, Drunkning)
Det kan nog ge mer besked om hur fjällvandring (valfri aktivitet) påverkas av såväl skadepanoramat som var skadan sker, och vilka resurser som finns tillgängliga. Men det är en hel vetenskap att konstruera ett sådant frågeformulär där den typ av inventering som har gjorts här och i t ex Jokkmokk är ett av de första stegen, sedan får man följa metodiken för att få fram ett bra upplägg så att man kan kombinera analysen med den faktiska tiden som man exponeras för riskerna.
Vissa händelser är så vanliga att man förbereder sig (skavskår, skärsår, stukning), Andra kan man inte rimligen hantera själv (benbrott, allvarlig infektion) och andra är lika illa var det än sker (drunkning).
