Point 65 slutar med glasfiberkajaker

"Främsta anledning är att kompositkajaker inte kan återvinnas. Men även de hälsorisker tillverkningen innebär för fabrikspersonal samt den miljöpåverkan denna tillverkning har spelar stor roll i beslutet."

Länk till artikeln här på utsidan

Jaha, ligger det ett ädelt beslut bakom eller är det vikande försäljning av glasfiberkajaker och full anpassning till den amerikanska marknaden som är orsaken? :)
 
Miljöpåverkan kostar, miljöcertificering osv, sammanfaller detta med sjunkande försäljning så är det inte så konstigt att man slutar med tillverkningen.
 

Lästips

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Kan inte så mycket i ämnet men det är väl rätt känt att kompositlösningar inte är särkilt snälla mot vare sig hälsa eller miljö.

Deras berättigande ligger väl i att hållbarheten på många områden förbättras avsevärt.


Skickat från min iPhone med Tapatalk
 
Troligtvis beror det på mer på den finansiella marginalen än ngt annat, fast sådant skriver man ju inte om som företag.

Tillverkning av PE-kajaker är en industrialiserad process, och därmed dramatiskt billigare än gf-dito om man kommer upp i ett större antal skrov som gjutverktygskostnaden kan delas upp på. Det begränsade jobbet som kvarstår efter rotationsgjutningen är mest konfektionering, som kan utföras av mindre kvalificerad personal än gf-arbetarna.

Mats
 
Antalet arbetstimmar per skrov ökar förstås priset,
men den lägre vikten och bättre hållbarhet i längden kan trots större miljöbelastning initialt, tala för komposit. Alltså ett lätt och styvt skrov ökar chansen att konsumenten behåller och använder kajaken under längre tid.

Finns det nånstans man kan lämna in en polyetenkajak för återvinning?

Invändningarna mot glasfiber inger mig viss oro men vad ligger bakom dem? Finns det medicinsk kunskap? Gäller det även kolfiber och andra material som exvis kevlar?
Epoxi ger ofta allergier vid laminerkngen men det färdiga materialet är inte hälsovådligt enligt vad jag läst.

Thure
 
Finns det nånstans man kan lämna in en polyetenkajak för återvinning?

Det kanske inte är så enkelt och uppenbart egentligen. Jag var in på en sida för en återvinningsstation och sökte efter, plastkajak, kajak, båt men hittade inget. Jag hittade att plast kan antingen gå i plastförpackningar eller i brännbart.

Vet inte om personalen på stationen kan hjälpa med det. Eller de kanske säger att den ska gå i brännbart, t.ex. plastmöbler går i brännbart.

Men hur det än är så återvinns ju en del plast och en del av den återvinningen går till tillverkning av kajaker.
 
Artikeln ger väl fler frågeställningar än så.

Om vi bortser från vad Point ger som skäl och tänker tanken att det skulle vara sant att PE-kajaker är mycket miljövänligare än allt annat i GF, kolfiber od. hur man än räknar.

Vad ger det för effekter på hur vi som kajakköpare väljer?

Vad ger det för effekter på urval om det endast kommer finnas industritillverkade, massproducerade kajaker att köpa?

Vad är det för skillnad på paddlingsupplevelsen i en GF och en PE som i övrigt är identiska?

Jag undantar hemmabyggen ur resonemanget då jag inte har kunskap om alla olika metoder att bygga och antalet förmodligen är lågt jämförelsevis. Någon annan får gärna inkludera hemmabyggen som kanske blir växande verksamhet.

mvh thomas
 
Kvalitetsproblem?

Sen kan man ju fråga sig om det kanske blivit för många reklamationer på kompositkajakerna.

Häromdagen såg jag hur hela infästningen till lyfthandtaget baktill lossnade och skapade ett stort hål i däcket på en Point 65 XP18 när ägaren lyfte den. Kajaken var helt olastad och lyftes utan ryck!

Häromåret hade en annan vän köpt en ny Point 65 Freya Expedition i kolfiber. Vid transport på biltaket tålde inte den sista metern skrov detta utan sprickor uppstod. Kajaken fick förstärkas invändigt - alldeles för klent byggd!

Läser senaste veckorna om Freya Hoffmeisters paddling upp längs Kanadas västkust i en Point 65 Freya. Redan inom några dar har hon behövt laga kajaken flera gånger eftersom den tog in vatten i förskottet via sprickor i fören!
 
Angående återvinning, så borde ju tillverkaren i så fall själv ta ansvar för återvinningen, så att man kan lämna tillbaks sin kajak till butiken man köpt den i, eller motsvarande.

Om de inte gör det, så är ju snacket om återvinning bara tomt. På din lokala ÅVC hamnar den ju som sagt i brännbart.

Rör av PE i byggsvängen återvinns (tror jag bekostat av tillverkarna, men jag kan ha fel). Exempel på inlämningsställen finns här. Nått av ställena kanske är villiga att ta emot en kajak mot lite fikabröd?

http://npgsverige.se/roeraatervinning
 
Återvinning i all ära, men hur många kajaker skrotas/slängs det egentligen?

Väldigt få tror jag. Sällan man ser dem liggandes övergivna i naturen heller för den delen...

Om en kajak är återvinningsbar eller inte känns som ett ganska teoretiskt problem. I praktiken blir de nog liggandes i garage, bodar, sommarstugor etc. men kan dammas av och användas igen efter 20 år om intresset skulle återuppstå.
 
Återvinning i all ära, men hur många kajaker skrotas/slängs det egentligen?
Väldigt få tror jag. Sällan man ser dem liggandes övergivna i naturen heller för den delen...
Om en kajak är återvinningsbar eller inte känns som ett ganska teoretiskt problem. I praktiken
blir de nog liggandes i garage, bodar, sommarstugor etc. men kan dammas av och användas igen
efter 20 år om intresset skulle återuppstå.
Likadant med aluminium - kan 'glömmas bort' under årtionden,
för att sedan enkelt tas i bruk igen. Hur många rotationsgjutna eller formpressade
'vanliga' plastbaserade flytetyg har inte åldrats intill oanvändbarhet under ett sånt
tidsspann?
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips