Pårtemassivet runt

Perfekt, tack för alla intressanta svar! Fortsätt gärna att fylla på med idéer! Och Brigas, jag ska göra en djupdykning i arkivet och botanisera i dina irrfärder.

Den tänkta vägen från Pårtetjåkkå till 1600-platån var att gå från toppen nästan rakt O så att man passerar S om den lilla glaciärklutten (den mellan Saitaristjåkkå och 1951), sedan runda Låmetjåkkå och fortsätta ner på Luottolako. Men det kanske kräver klättervana likväl?
 
Från karta till horisont – behåll fokus med rätt sorts kontaktlinser
Synen förändras gradvis – men skärpan går att få tillbaka. Progressiva kontaktlinser är utvecklade för att låta blicken hänga med utan avbrott.
Den tänkta vägen från Pårtetjåkkå till 1600-platån var att gå från toppen nästan rakt O så att man passerar S om den lilla glaciärklutten (den mellan Saitaristjåkkå och 1951), sedan runda Låmetjåkkå och fortsätta ner på Luottolako. Men det kanske kräver klättervana likväl?

Jag tror att jag förstår din tanke nu. Rakt österut från 2005 ser det brant ut - höjdkurvorna ser ut att ge en medellutning på nästan 45°, och det är mycket. Betyder att vissa bitar är betydligt brantare. Men jag ska inte säga säkert att det inte går, känner bara en viss tveksamhet. Bättre då att ta den något flackare utlöparen åt sydväst (det är kanske den du menar?). Den ska gå. I bästa fall kan man sedan gå ner till ca 1600 meter och därefter hålla höjd norrut och runda den skålformade dalen (S om glaciären, som du skriver). Men man kan sedan få problem med tvära branter upp till 1600-metersplatån, det ser ut att vara tätt mellan höjkurvorna på flera ställen upp dit. Fast om det inte skulle gå så har man ju alltid 1260-metersnivån som reserv.

Förresten så skriver Grundsten i sina turbeskrivningar för Sarek om Sáitáristjåhkå, på sid. 49-50. Det är klättring och/eller glaciärvandring som gäller där.
 
Jag har för mig (även om jag nu inte kan hitta någon referens till var jag läst det) att det krävs klättervana att ta sig från Pårtetjåkkå 2005 norrut via toppen 1951 och därefter till Låmetjåkkå. Jag kan ju ha fel, och kanske någon kan dementera.

Vad jag däremot vet är att det går att ta sig från Pårtetjåkkå 2005 åt sydväst ner till passpunkten 1425. Därefter kan man ta sig till antingen platån 1200 eller 1600 (fast den senare kräver ju uppstigning igen, så det blir jobbigare). Här har jag själv tänkt att gå, fast åt andra hållet, och förhoppningsvis i sommar!

Norrut från 2005 krävs såvitt jag minns en rätt avancerad klättring. Vandrade upp på 2005 för 1,5 år sedan via observatoriet från dalen söder om toppen. Därefter kamvandrade vi i riktning OSO och över 1803 och platån 1805 och därifrån NO ner mot Gådokvagge. En jättehäftig tur!! Dock blir det en rätt lång dagsetappa om man börjar för långt ner eftersom man måste ner en bra bir innan man hittar tältplatser igen.

Målet just nu är att göra om turen på skidor i vinter om det är möjligt
 
Gjort variant 1 med Lullihavagge i juli

och den var härlig. Luottolako var dock vitt uppepå men flytande undertill, så Nåitevagge hade nog varit uppenbar risk för slasklavin.

Variant två, om jag vid tangentbordet hänger med rätt, kräver klättervana och ingen höjdskräck. Förutom att du måste släpa med all utrustning till 2005 m och sedan vidare..... Mao bättre som dagsutflykt.
 

Aktuellt

Nytt avsnitt: vad kan friluftslivet lära av idrotten?

Nytt avsnitt: vad kan friluftslivet lära av idrotten?
Kan naturområden gynnas genom att talas om likt idrottsanläggningar? Det och mycket mer diskuteras i det senaste avsnittet av Outdoor & Friluftsliv!

Mer natur på kortare tid – därför väljer allt fler speed hiking

Mer natur på kortare tid – därför väljer allt fler speed hiking

Utsidan blir mediapartner till Outdoor Festival STHLM

En stor tältkåta med många människor samlade runt
Den 23–24 maj 2026 samlas friluftsintresserade på Djurgården i Stockholm. Som Plus‑medlem kan du boka festivalens äventyrspass gratis!

”Att få tillverka Jörnkängan är en gåva”

”Att få tillverka Jörnkängan är en gåva”
I över 40 år har den kultförklarade Jörnkängan tillverkats av Anders Dernebo i Jörn. Nu har det unika hantverket förts vidare: till Myrene Fjellström.
Om man går baklänges från öster mot väster över 1544 borde det bli samma sak va?
Det borde faktiskt bli lättare. Branter av olika typ är lättare att ta nerifrån och upp eftersom man har bättre överblick över svårigheterna.

Innan jag vandrade där skrev jag en förfrågan på Utsidan. Jag fick bl a svar av en tysk kille - Lukas Hellerman. Kolla in hans svar på denna tråd och gå in på hans magnifika hemsida: rapadalen.de

http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=30852

HåkanF
 

Lästips

Alltid
gratis!
Bli medlem!

Var med i Sveriges största outdoor-community och få Månadens Utsidan.