Jag är faktiskt ute för att klättra och inte för att säkra.
Samma här, men mitt psyke kräver en hel del säkringar när det börjar bli tufft... Självklara säkringar tar inte så långt tid att lägga, jag passar på när jag ser dem. Om det tar dig så långt tid att säkra kanske du behöver öva lite mera så att du får upp rutinen lite?
Det är dumt att släppa för att falla på en säkring bara för att man vill skoja med sin kompis.
Jag skojar inte med min kompis. Jag håller på med aktiv fallträning för att mitt svaga psyke behöver det. Det här är inget nytt koncept jag kommit på, fallträning har föreslagits i många böcker. Jag råkar vara en av de få som behöver det och faktist gör det på egna säkringar, och att förvarna sin säkrare är enligt mig inte en heltäckande scenario, man kan ju falla utan att hinna förvarna. En säkrare som inte kan ta ett fall då och då är inte mycket till säkrare...
att falla avsiktligt i en säkring skulle för mig kännas som att missbruka det ömsesidiga förtroende som (ofta) finns mellan mig och min utrustning ("om jag gör mitt bästa, så gör ni ert bästa, ok?")
Hur mycket förtroende har du i grejerna då? Om du leder något svårt och ber kompisen att ta hem istället för att gå på, eller aldrig leder något svårt där risk för att falla finns, då tycker jag inte att du har särskild mycket förtroende att missbruka till att börja med.
Ja, ni kanske har bra ledpsyken och kan gå på när det är riktigt svårt utan att bli skraj, eller kanske har ni egentligen inget ledpsyke alls och skulle aldrig våga falla i en säkring och väljer on-sight försök där efter... Själv har jag en "ge aldrig upp" mentalitet, och det rimmar lite illa med mitt dåliga ledpsyke, så jag jobbar på ledpsyket och märker att det ger mig utdelning... Belastar man aldrig psyket blir den aldrig starkare... Jag förstår inte att konceptet är så svår att förstå, säkerligen har ni hört talas om fallträning??
En svår on-sight är för mig en del av det hela. Klarar jag leden, fint, jag har satt en svår led. Faller jag, fint, äkta fall träning. Det är en "win win situation", så länge inte jag bara ger upp och tar ett häng utvecklas jag som klättrare på det ena eller det andra sättet... och för mig kräver denna attityd flera säkringar än jag behöver om jag bara vill kryssa upp för lätta leder hela tiden.
