Nödsändare, bra eller dåligt?

Kunskap går förlorad, men annan kunskap kommer istället. Hur många kan orientera utan karta och kompass. Under nästan hela mänsklighetens historia har man gjort det. Hur många människor idag kan göra upp eld med friktionsmetoden, den eldstartarmetod som människan var hänvisad till under allra största delen av sin historia. Jag tror dock att bakåtsträvare, teknofober och nostalgiker har funnits i alla tider.

Vi navigerar ofta utan karta och kompass, när du går ut och plockar svamp i skogen du inte tidigare besökt, går ut med hunden i ett nytt område är bara två exempel.
Man går på tex minne, vana, omgivning, solen, ljud eller känsla åt vilket håll man ska gå för att hitta till tänkt mål och tillbaka.

När det gäller göra upp eld med friktionsmetoden så fungerar tändstickor, tändare och tändstål till del av just den tekniken, den är bara lite vidareutvecklad.

I bland måste man vara lite nostalgiker för att förstå det vi hålls med idag, det är nog alltid bra att först försöka förstå grunderna innan man tar klivet och bara förlitar sig på mer avancerad teknik.
 
Senast ändrad:

HasseQ

Temp. avstängd
Jag gillar oxå lite tradition, enkelhet och kunskap i friluftslivet, inte för mkt prylar, bara enkla och nödvändiga.

Finns dom som driver det längre, bara ta med några flintskärvor och gå ut i skogen och gör en eld utan andra hjälpmedel. Om man har koll är det möjligt, men tar lång tid.

Själv föredrar jag tändstickor och en kniv.
 
Senast ändrad:

Lästips

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

De liftar och ploggar igenom Europa: ”Alla hjälpsamma får oss att orka”

Utsidan mötte upp Michaela och Jiří Dolan under deras Stockholmsbesök, och plockade skräp på ett lite annorlunda sätt – från kajak.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.
Att kunna hitta utan karta och kompass (eller GPS) är en sådan där grundläggande förmåga som vi ska vara rädda om, likt förmågan att klara oss utan nödsändare vid exempelvis normala fjällvandringar.
 
Att kunna hitta utan karta och kompass (eller GPS) är en sådan där grundläggande förmåga som vi ska vara rädda om, likt förmågan att klara oss utan nödsändare vid exempelvis normala fjällvandringar.
Att man tar med sig en nödsändare (när de nu råkar finnas) implicerar på intet sätt att man inte klarar sig utan. Jag ser fortfarande inte någon enda färdighet, som dess närvaro skulle kunna ersätta.

***

...till skillnad då mot framför allt yngre generationers ofta helt GPS-styrda sätt att ta sig fram, även i vardagen - för där håller jag med dig om att det bidrar till att utarma deras "rumsliga kompetens". Särskilt hos barn, som alltmer sällan får röra sig fritt och intuitivt i sin närmiljö. Men det är komplexa frågor, för har de inte fått öva på att bygga sina mentala kartor, så kan de inte heller tolka "riktiga" kartor (oviktigt om på papper eller skärm) och relatera dem till en fysisk verklighet. Och då återstår bara "sväng höger / sväng vänster"- rösten i mobilen. Dvs det kanske snarare är deras beskurna liv i alltmer fragmenterade miljöer som är hönan, och den ständiga GPS-användningen ägget. Men bägge föder sen varandra i en ond cirkel.

Nog lite OT här, men mer utförligt dryftat i bl a denna och denna gamla tråd; bägge med tänkvärda bidrag från flera skribenter.
 
...till skillnad då mot framför allt yngre generationers ofta helt GPS-styrda sätt att ta sig fram, även i vardagen - för där håller jag med dig om att det bidrar till att utarma deras "rumsliga kompetens". Särskilt hos barn, som alltmer sällan får röra sig fritt och intuitivt i sin närmiljö. Men det är komplexa frågor, för har de inte fått öva på att bygga sina mentala kartor, så kan de inte heller tolka "riktiga" kartor (oviktigt om på papper eller skärm) och relatera dem till en fysisk verklighet. Och då återstår bara "sväng höger / sväng vänster"- rösten i mobilen. Dvs det kanske snarare är deras beskurna liv i alltmer fragmenterade miljöer som är hönan, och den ständiga GPS-användningen ägget. Men bägge föder sen varandra i en ond cirkel.

Nog lite OT här, men mer utförligt dryftat i bl a denna och denna gamla tråd; bägge med tänkvärda bidrag från flera skribenter.
Tror att väldigt många, också innan gps:er fanns, är riktigt dåliga på att använda och förstå kartor.

GPS:er kanske förstör lite får några som hade kunnat lära sig bättre men för väldigt många är det bara ett väldigt bra hjälpmedel.

Är ofta förvånad hur många det är som frågar på tex facebook hur man ska gå till en viss plats, frågar hur långt det är och sen inte ens hittar fram trots att det idag finns väldigt många bra kartor tillgängliga för alla på internet.
 
Klarar knappt att ens förstå vad en del menar i tråden. Liknelsen kommer inte godtas men för mig verkar det som att det våga gå långa turer utan nödsändare är som att våga cykla utan hjälm.

Nödsändare är alltså inte nödvändiga för alla men att göra en poäng med att man vågar utan tycker jag är meningslöst.

Om man ska lära sig lite om fara, rädsla, hur man hanterar sådana situationer etc så är det väl bättre att faktiskt göra något lite mer farligt och spännande istället för att göra något ganska säkert utan en "livlina" om man verkligen har otur.

En skridsko tur på tunn is med en vänn, en luftig topptur med lite scrambling, padla fors, etc
 
Att man tar med sig en nödsändare (när de nu råkar finnas) implicerar på intet sätt att man inte klarar sig utan. Jag ser fortfarande inte någon enda färdighet, som dess närvaro skulle kunna ersätta.

***

...till skillnad då mot framför allt yngre generationers ofta helt GPS-styrda sätt att ta sig fram, även i vardagen - för där håller jag med dig om att det bidrar till att utarma deras "rumsliga kompetens". Särskilt hos barn, som alltmer sällan får röra sig fritt och intuitivt i sin närmiljö. Men det är komplexa frågor, för har de inte fått öva på att bygga sina mentala kartor, så kan de inte heller tolka "riktiga" kartor (oviktigt om på papper eller skärm) och relatera dem till en fysisk verklighet. Och då återstår bara "sväng höger / sväng vänster"- rösten i mobilen. Dvs det kanske snarare är deras beskurna liv i alltmer fragmenterade miljöer som är hönan, och den ständiga GPS-användningen ägget. Men bägge föder sen varandra i en ond cirkel.

Nog lite OT här, men mer utförligt dryftat i bl a denna och denna gamla tråd; bägge med tänkvärda bidrag från flera skribenter.

Det var modet att känna sig hyfsat trygg och våga ge sig ut utan nödsändare som jag menade. Var på väg att förtydliga det en stund efter postningen, men tänkte att läsarna förstår efter att ha läst tråden. Du har det modet. De allra flesta som vill gå i fjällen idag har det gissar jag. Min farhåga är att många kan förlora det modet om nödsändare eller motsvarande blir norm. Det är en farhåga om någonting som kan hända i framtiden. Det har diskuterats flera varv i tråden, men om någon missförstår kan det behöva förtydligas.

Jag håller med dig om unga och GPS. Det är ganska likt min farhåga ovan.
 
Det var modet att känna sig hyfsat trygg och våga ge sig ut utan nödsändare som jag menade. Var på väg att förtydliga det en stund efter postningen, men tänkte att läsarna förstår efter att ha läst tråden. Du har det modet. De allra flesta som vill gå i fjällen idag har det gissar jag. Min farhåga är att många kan förlora det modet om nödsändare eller motsvarande blir norm. Det är en farhåga om någonting som kan hända i framtiden. Det har diskuterats flera varv i tråden, men om någon missförstår kan det behöva förtydligas.

Jag håller med dig om unga och GPS. Det är ganska likt min farhåga ovan.
Dagens unga kör väl en 40 graders ränna på skidor eller springer upp någon fin fjälltopp.

Tycker jag möter rätt många unga på tur men antar att det är fel typ turer, utrustning och risk för att passa in i narrativet.
 
Vi navigerar ofta utan karta och kompass, när du går ut och plockar svamp i skogen du inte tidigare besökt, går ut med hunden i ett nytt område är bara två exempel.
Man går på tex minne, vana, omgivning, solen, ljud eller känsla åt vilket håll man ska gå för att hitta till tänkt mål och tillbaka.

När det gäller göra upp eld med friktionsmetoden så fungerar tändstickor, tändare och tändstål till del av just den tekniken, den är bara lite vidareutvecklad.

I bland måste man vara lite nostalgiker för att förstå det vi hålls med idag, det är nog alltid bra att först försöka förstå grunderna innan man tar klivet och bara förlitar sig på mer avancerad teknik.
Men när jag talade om att orientera utan karta och kompass tänkte jag på typ nordborna för 1.000 år som seglade till Nordamerika utan karta och kompass. Det är inget jag går iland med, men jag kan annat.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips