Nanoteknik i utegrejor?

Impregnering!

burk_logga.gif

Finns i de flesta friluftsbutiker.

http://www.armour.nu/

Sen finns det nog rätt mycket nanoteknik i de elektroniska prylar vi använder i friluftslivet: klockor, GPS, telefoner, kameror. Men det är kanske inte den mest spektakulära sortens nanoteknik.

Men glöm för all del inte lotuseffekten - en nanoteknisk tillämpning för att göra objektiv och okular mindre smutskänsliga.
Läs mer i tråden "KIKARE" ;)



[Ändrat av Nordesjö 2007-03-14 kl 12:59]
 
Re: Impregnering!

Nordesjö; sa:
burk_logga.gif

Finns i de flesta friluftsbutiker.

http://www.armour.nu/

Sen finns det nog rätt mycket nanoteknik i de elektroniska prylar vi använder i friluftslivet: klockor, GPS, telefoner, kameror. Men det är kanske inte den mest spektakulära sortens nanoteknik.

Men glöm för all del inte lotuseffekten - en nanoteknisk tillämpning för att göra objektiv och okular mindre smutskänsliga.
Läs mer i tråden "KIKARE" ;)

Tack Martin, som vanligt är du välunderrättad.
 

Aktuellt

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

”I nivå med luften vid flerfiliga motorvägar”

Ny forskning visar att klätterskornas skosulor släpper ut riskfyllda kemikalier i luften när de nöts. Nu växer trycket på branschen att agera.

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.
Lite om nackdelar från ett semininarium på IVA:
http://www.iva.se/upload/Verksamhet/Projekt/Nano/Nanoseminarium060619.pdf

"Tomas Öberg, docent i miljökemi vid Högskolan i Kalmar, talade om riskerna med nanotekniken och vikten av att öppet diskutera dem. I USA och övriga Europa har debatten pågått ett tag och nu verkar den också, så sakteliga, få fäste i Sverige.
Vad vet vi om nanorisker idag? Tomas Öberg menade att vi egentligen inte vet så mycket. Just för att forskningen är i sin begynnelse och användningen hittills ganska begränsad. Därför är det desto viktigare att forskarsamhället skaffar sig mer kunskaper inom området.
Några av de allvarligaste risker som hittills lyfts fram, hänger samman med nanopartiklarnas förmåga att interagera med biologiska system, både i miljön och i den mänskliga kroppen. Lösa nanostrukturer kan nå hela andningssystemet, tas upp i matsmältningssystemet, eventuellt passera blod-hjärnbarriären och eventuellt också tränga genom huden. Fria nanopartiklar ger irriterande effekter på lungvävnad och att de kan vara bärare av giftiga ämnen.
– Fria nanofibrer har jämförts med asbest många gånger, påpekade Öberg."

Jörgen
 
Jörgen Fjaderlatt.se; sa:
Lite om nackdelar från ett semininarium på IVA:
http://www.iva.se/upload/Verksamhet/Projekt/Nano/Nanoseminarium060619.pdf

"Tomas Öberg, docent i miljökemi vid Högskolan i Kalmar, talade om riskerna med nanotekniken och vikten av att öppet diskutera dem. I USA och övriga Europa har debatten pågått ett tag och nu verkar den också, så sakteliga, få fäste i Sverige.
Vad vet vi om nanorisker idag? Tomas Öberg menade att vi egentligen inte vet så mycket. Just för att forskningen är i sin begynnelse och användningen hittills ganska begränsad. Därför är det desto viktigare att forskarsamhället skaffar sig mer kunskaper inom området.
Några av de allvarligaste risker som hittills lyfts fram, hänger samman med nanopartiklarnas förmåga att interagera med biologiska system, både i miljön och i den mänskliga kroppen. Lösa nanostrukturer kan nå hela andningssystemet, tas upp i matsmältningssystemet, eventuellt passera blod-hjärnbarriären och eventuellt också tränga genom huden. Fria nanopartiklar ger irriterande effekter på lungvävnad och att de kan vara bärare av giftiga ämnen.
– Fria nanofibrer har jämförts med asbest många gånger, påpekade Öberg."

Jörgen

Jag har en sådan där flaska armour och på den står det miljöANPASSAT. :)

Hmmm, nu vet jag inte om jag vågar använda den. :(



Armour® är baserat på en blandning av vattenburna silaner och innehåller inga lösningsmedel eller andra skadliga substanser. Impregneringen är speciellt framtagen för att skydda miljö och användare. Silanerna består av rent kisel och behöver inte brytas ner av naturen eftersom det är ett grundämne. Silaner har använts i fasadimpregneringar och antiklottermedel sedan 50-talet och är en väl beprövad metod.
[Ändrat av Snubben 2007-03-14 kl 19:50]
 
Snubben; sa:
Jörgen Fjaderlatt.se; sa:
Lite om nackdelar från ett semininarium på IVA:
http://www.iva.se/upload/Verksamhet/Projekt/Nano/Nanoseminarium060619.pdf

"Tomas Öberg, docent i miljökemi vid Högskolan i Kalmar, talade om riskerna med nanotekniken och vikten av att öppet diskutera dem. I USA och övriga Europa har debatten pågått ett tag och nu verkar den också, så sakteliga, få fäste i Sverige.
Vad vet vi om nanorisker idag? Tomas Öberg menade att vi egentligen inte vet så mycket. Just för att forskningen är i sin begynnelse och användningen hittills ganska begränsad. Därför är det desto viktigare att forskarsamhället skaffar sig mer kunskaper inom området.
Några av de allvarligaste risker som hittills lyfts fram, hänger samman med nanopartiklarnas förmåga att interagera med biologiska system, både i miljön och i den mänskliga kroppen. Lösa nanostrukturer kan nå hela andningssystemet, tas upp i matsmältningssystemet, eventuellt passera blod-hjärnbarriären och eventuellt också tränga genom huden. Fria nanopartiklar ger irriterande effekter på lungvävnad och att de kan vara bärare av giftiga ämnen.
– Fria nanofibrer har jämförts med asbest många gånger, påpekade Öberg."

Jörgen

Jag har en sådan där flaska armour och på den står det miljöANPASSAT. :)

Hmmm, nu vet jag inte om jag vågar använda den. :(



Armour® är baserat på en blandning av vattenburna silaner och innehåller inga lösningsmedel eller andra skadliga substanser. Impregneringen är speciellt framtagen för att skydda miljö och användare. Silanerna består av rent kisel och behöver inte brytas ner av naturen eftersom det är ett grundämne. Silaner har använts i fasadimpregneringar och antiklottermedel sedan 50-talet och är en väl beprövad metod.
[Ändrat av Snubben 2007-03-14 kl 19:50]

Man kan misstänka att det enkla, och svåra, svaret är: Ingen vet för närvarande.

Jörgen
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips