Myter om klättring

När det gäller gearsling så är det möjligen nåt man använder i vissa delar av världen av nån anledning, men med undantag för såna som ser ut som två ryggsäcksremmar (som jag aldrig provat) så brukar ju problemet vara att racket hänger där man ska händer och fötter, samt att saker och ting hakar i när man reser sig. Detta i kombination med att man aldrig riktigt vet var man har grejerna när man ska plocka dem, är ju som redan konstaterats rätt jobbigt.

Jag brukar dock som andreman ganska ofta hänga det jag rensar på en slinga som hänger som gearsling Det gör att det går snabbt att langa över detta, som dessutom då är ganska överskådligt att racka på selen igen. Det förutsätter i princip att jag bara lämnar tillbaka kompisens prylar efter en singelrepa, eller för att han ska leda igen.

Sen förekommer det ju inte helt sällan att jag och kamraten har mer eller mindre varsitt komplett rack när vi klättrar, för att vi är så kära i våra egna säkringar. Då är det också så att det kan vara praktiskt att hänga det man rensar på en slinga istället för ihop med sina egna grejer. Klättrar man på det sättet så är det förstås för att man har åtminstone sådan marginal att det är acceptabelt att det blir lite tyngre och krångligare att släpa med dubbelt så mycket skrot som man verkligen behöver, så det upplägget kan ju variera från led till led, beroende på svårighet och på var man har tänkt ta vägen efter att leden är uttoppad.
 
Om man ändå har en slinga/cordelette för att göra stamplats med, kan man inte använda denna, dubbelt, för att sätta fast sig i firningsankaret med? Att andremannen sätter fast sig med repet (dubbelt halvslag) skulle innebära någon som helst problem för förstemannen är strunt. Ponera att förstemannen verkligen behöver allt rep, antingen har vi en stoppknut i änden på repet (så att det inte glider igenom bromsen), eller så sitter det fast i andremannens sele, i båda fallen kan andremannen enkelt bryta stand och börja klättra (för att ge förstemannen mer rep). Men om det händer så vill jag som andreman i alla fall ha en enkel övergång ifrån simultanklättring till andremansklättring, något som underlättar om vi sitter fast med dubbelt halvslag istället för slinga.
Men sitta fast med slinga underlättar för de replagen som tar upp sina knutar vid varje stand (att börja förklara varför gör bara texten ännu mer obegriplig för den oinvigde, jag nöjer med med att konstatera att de replagen som gör så ser fördelar.

Alltså,, hela det här "sitta fast med rep" eller "sitta fast med slinga"-debatten beror på att det finns olika uppfattningar om hur ett stand i sin helhet ska se ut, alltså var ska bromsen sitta, var ska säkringsmannen sitta, hur långt avstånd mellan broms och säkringsman också vidare. Jag har tidigare fått kritik för att jag postat bilder på folk som säkrar sina andremän på lite skojiga sätt (jag har nya bilder nu). Men jag får väl själv sätta ihop ett kollage på hur olika jag sett det se ut.

(I alla fall, mitt sätt är det bästa, om man förstår det, andra sätt är bättre om man förstår dem, bara göra utan att förstå är aldrig bra).
 

Aktuellt

Härlig låglandsvandring: 10 nya svenska leder att utforska

Varje år tillkommer vandringsleder runt om i landet – med nya vyer och äventyr. Här är tio favoriter utanför fjällvärlden!

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.
Myt eller sant? Genombrottet för kvinnlig klättring kom i samband med borrbultningen och sportklättringens genombrott. Visst har det i alla tider funnits framgångsrika kvinnliga alpinister och tradklättrare och visst är sportklättring och bouldering dom populärasrte klätterformerna även bland killar, men på 70-talet då det uteslutande handlade om trad och alpinism så var den relativa andelen kvinnliga klättrare åtminstone i Sverige mycket lägre än vad den är idag. Kan det bero på att flertalet tjejer i mindre utsträckning än killar gillar den riskbetonade sidan av klättringen och mer gillar "den vertikala rörelseglädjen"?
 
Senast ändrad:
En annan förklaringsfaktor kan vara att sportklättring och den kvinnliga frigörelsen kom samtidigt, men inte berodde på varandra på något vis.
 
1. Sportklättring/bultklättring är lika "fint" som tradklättring.

2. Klättrare som blir upprörda över att spricklinjer bultats "kan ju bara låta bli att klippa bultarna"
 
Höhö, först en påbörjad genusdiskussion, och nu en brandfackla i (eller från?) det ömtåade finhetsträsket!

Det är väl nu det är läge för popcorn.
 
Jag tycker definitivt inte att man bör bulta hej vilt när det finns naturliga säkringsmöjligheter. Visst kan man skita i att klippa bultarna, men jag tycker att det handlar lite om att göra så lite åverkan på naturen som möjligt.
 
1;Jean Mihn Thrin-Thieu(sic?) klättrade -hårt! med strumpor. Ingen myt.
Storleks'myten' var nog ingen myt för 30år sen då skorna var stelsulade spetsiga Fire, men är en myt nu när de finns i alla former och hårdheter.

'Jag såg en film om klättring en gång, med han som hänger i fingrarna; han är död nu va?'
Hm, Edlinger är ju död nu. En myt som blivit sann. På sitt sätt...
 
Jag tycker definitivt inte att man bör bulta hej vilt när det finns naturliga säkringsmöjligheter. Visst kan man skita i att klippa bultarna, men jag tycker att det handlar lite om att göra så lite åverkan på naturen som möjligt.

Så det är bättre att göra åverkan på naturen där det inte är sprickor? Lite dubbelmoral där tycker jag. Förresten, de där aliminiumkilarna, var i naturen har du hittat dem? Moahahaha !
 
En trevlig alpinist sitter vid ett middagsbord i Utby, förklarar att en del klättrare börjar inomhus, sedan kanske de klättrar lite bult/topprepsklättring utomhus, innan de börjar klättra trad, som leder till långtur, som leder till sommaralpinism, som leder till alpinism, som om det vore en självklarhet att vissa klätterstilar är lite bättre än andra. (Bouldering??)
 
Hej

Mera myter:

"klätterexpeditioner" Ett exempel: Norskar tenderar att kalla allt för en "tur", från bouldering till nytur på Trango. Svenskar kallar svampplockning för "expedition". Jag vill inte förringa någon eller i synnerhet svampplockning, men lite perspektiv på vad man kallar sina friluftsaktiviteter skadar inte.

Eller är det bara jag som hakar upp mig på småsaker?

Med vänliga hälsningar

Kaj
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips