Mountinebike på vandringsled

[perlowdin]

För egen del har jag aldrig stött på cyklister i Fjällen men väl i Alperna och i Himalaya. Första gången, innan jag fattade hur otroligt kul det är, tyckte jag det verkade vrickat, snarare är störande. Det vare en amerikan som bar sin MTB över ett femtusen meters pass. Huvudsaken för mig är att cyklister tar hänsyn och inte bombar nerför stigarna så att man blir skrämd eller måste hoppa undan. Det var nog ungefär likadant med snowboardarna, jag tålde inte det rutschande oljudet och bristen på kontroll många uppvisade i början, men på senare år är jag inte alls störd. Tvärtom ofta är det kul att se dem.

Numer när jag är en inbiten MTB-åkare kan jag säga att jag tror ändå inte särskilt mycket på cykling i de svenska fjällen. Flera skäl talar mot att det skulle bli mer vidspritt. Viktigast är att infrastrukturen inte är rätt. Cykling på tekniskt krävande stigar, t ex i blockterräng, förutsätter att man har ett absolut minimum av bagage, typ en reservslang, pump och några få verktyg. Så fort man har mer mycket mer än så hindras man och det blir bara jobbigt, att åka med väskor på pakethållaren är otänkbart, på tekniskt krävande stig. Detta innebär att det egentligen bara blir meningsfullt om man kan åka praktiskt taget helt utan bagage och det har jag svårt att se att man alls skulle kunna göra längs till exempel Kungsleden. Vill inte heller hävda att det vore önskvärt! En annan sak är myggen. På stig hinner de obönhörligen ifatt en! Och åkning på tekniskt krävande stig handlar helt om balans vilket inte går särskilt bra ihop med att fäkta mygg. Däremot tror jag Åre och en del andra orter kommer att utveckla MTB-åkingen för att få fler sommargäster. Så gör de på en del ställen i Alperna.

Per
http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Treks.html

 

[il C]

erfarenheter

Under 12 vandringssomrar har jag träffat på ytterst få cyklister, t ex inga i
norska eller svenska fjällen eller i Pyreneerna. I det senare fallet
finge de bära en hel del i terräng där det är svårt nog ändå att gå
med vanlig packning. Eller tillochmed utan.

Vissa leder i Alperna har en del trafik; antagligen har någon rekat och skrivit
böcker. T ex i Davosbergen 93 fick jag kliva undan för ett par cyklister med
gnisslande bromsar. I Sellagruppen i Dolomiterna träffade jag en gång
på ngra engelska cyklister som surrade fast cyklarna på ryggen för att
klara en säkrad led med stållina. Undrar hur roligt de hade.

99 återvände jag till Alperna efter 5 år i andra berg. Vid Porte du Soleil
träffade jag på en fasansfull avart. Det är ett skid"paradis" med lifter
från både fransk och schweizisk sida. På sommaren hyr man ut cyklar
i dalen; cyklisterna tar liften upp och kastar sig sedan utför stigarna
i en fart som skapar en stress och oro man ska slippa i bergen, även i ett
så fult och förstört område som detta.

il C.