Man spar ju lika många kronor som gram!

[Bulingen]

Jag ska svara på ditt högst intressanta inlägg genom att försöka förklara nogrannare med vad jag menade.

Jag menade att om personen som startade denna tråd hade ett stort urval av produkter att välja mellan och han väljer ut de som han vill kan han bevisa vad som helst tex. att tält för fyra personer är lättare än de för tre. Däremot, om han väljer "slumpmässigt" genom att ta lättaste och tyngsta produkten från en eller flera tillverkare som har brett utbud av utrustning kan han få mer trovärdigt resultat. Jag tvivlar inte på att lättare utrustning i en del fall är billigare än tung utrustning som kanske är gjort för vinterfjäll, som en del lättpackare aldrig vistas i. Jag kommenterade bara metoden som han använt.

Om du inte förstod detta kan du läsa en bok om hur man ska genomföra experiment på ett trovärdigt sätt. Här kommer ett förslag: A J Underwood "Experiments in ecology". För tydlighetens skull så kanske jag ska skriva att jag inte anser att man ska göra ett fullskala experiment på detta, bara ge lite inblick i hur fjaderlatt.se kan göra sin uträkning mer trovärdig och övertyga fler.

Var och en kan (säkert med enbart sitt sunda förnuft) själva avgöra vad som är trovärdig information utan att det måste vara oantastligt vetenskapligt framtaget.

Lars

 

[Strykarräven]

Var och en kan (säkert med enbart sitt sunda förnuft) själva avgöra vad som är trovärdig information utan att det måste vara oantastligt vetenskapligt framtaget.

Lars

Det tror jag däremot inte en sekund på.


Men om man ens kan testa tesen "lätt=billigt" vetenskapligt är mer tveksamt.
/A.

 

[The Trooper]

Det tror jag däremot inte en sekund på.


Men om man ens kan testa tesen "lätt=billigt" vetenskapligt är mer tveksamt.
/A.

Skippa utrustningen helt,kostar gratis och väger noll.


peter

 

[Martin Fjäderlätt]

Just här ligger förklaringen till att en traditionell packning (HB, Lundhagskängor, Norröna-rygga osv) blir billigare i längden. Håller utrustingen 4ggr (enl seaobserver) så länge blir det en låg årskostnad. Alltså fördel tungpackning pga pris.

Det stämmer, så länge man faktiskt sliter ut utrustningen, och så länge den tunga utrustningen verkligen håller längre. Men det är ju faktiskt inte alltid man byter utrustningen för att den är utsliten, och det händer ju att även tunga grejer är utslitna efter bara ett par år.

Men på ett område är livslängden klart sämre på lättare grejer än på tyngre, även under helt normal användning, och det är skor. Dämpningen försvinner efter några säsonger. Samtidigt är ju till exempel inte ens ett par splitternya Lundhags några under av dämpning...

 

[Bulingen]

Det tror jag däremot inte en sekund på.
/A.

Jag tillåter mig att ha lite högre tankar om mina medmänniskor.

Lars

 

[nermander]

Jag tillåter mig att ha lite högre tankar om mina medmänniskor.

Tyvärr är folk alldeles för okritiska. Det är ju bara att titta på alla dessa falska virusvarningar som folk skickar via mail eller alla olika vandringshistorier som existerar.

Vore folk kritiskt tänkande skulle http://vof.se inte behöva finnas

Och det är ju inget nytt heller, den första namninsamlingen för att förbjuda diväteoxid gjordes väl redan nån gång på 60-talet?

 

[fson]

Samtidigt är ju till exempel inte ens ett par splitternya Lundhags några under av dämpning...

Ojåvars - har du testat på sistone? Jag köpte ett par Lundhags Syncro för ett år sedan, och jag beskriver dom gärna som just ett "under av dämpning"! Jag har använt dom intensivt till fjälls och till vardags i jobbet det senaste året, och mina fötter ha faktiskt aldrig mått så fint efter en lång dag tidigare!

Per

 

[Martin Fjäderlätt]

Ojåvars - har du testat på sistone? Jag köpte ett par Lundhags Syncro för ett år sedan

Eftersom de bara är ett par år gamla är de diskvalificerade ur diskussionen.

De Lundhags som jag köpte 1994 håller fortfarande, och de är fortfarande inte är särskilt dämpande eller för den delen bekväma jämfört med ett par lätta, halvhöga vandringsskor. Men dämpande mellansula är å andra sidan inte hela världen när man kan ha en dämpande iläggssula.

Men om man ska räkna på användningsekonomi på just skor kan man ju fråga sig vad som är bästa köpet för en vanlig frilufsare som jag:
• Ett par lätta kängor för 1000 kr som jag använder 200 dagar per år i tre år
• Ett par tyngre kängor för 3000 som jag använder 20 dagar om året men som håller i 20 år?

(Den slutsatsen säger i och för sig kanske inte särskilt mycket allmängiltigt om lätt och tung utrustning, men desto mer om att man tjänar på att köpa billigare grejer som man kan slita ut i vardagen än att köpa dyra grejer som håller år efter år i garderoben.)

 

[Schneeberger]

Slitstyrka hos skor...

Det är oerhört svårt att göra någon uppskattning om användarekonomi för skodon då man sliter dom så oerhört olika.

Min hustru fick ett par Lundhagskängor av sina föräldrar (Luffar tror jag modellen hette) någon gång i början av 90 talet. Dom hänger fortfarande med efter en omsulning. Hon har garanterat använt dom mer än 20 dagar per år.

Under samma tid har jag slitit ut ett antal kängor, såväl Lundhags som andra fabrikat. Detta trots att vi inte använt dom så speciellt olika mycket och till i princip samma saker.

Vi måste väl gå på olika sätt...

Uffe

 

[seobserver]

Skoslitage

Beror på en massa individuella faktorer bl a, vikt, teknik och inte minst skötsel. Att hävda att byxskräddaren var dålig för att jag har fått sytt i linningsknappen 22ggr är inget smart argument, men det säger mycket om den som kommer med utsagan......
//J

 

[fson]

..om man ska räkna på användningsekonomi på just skor kan man ju fråga sig vad som är bästa köpet för en vanlig frilufsare som jag:
• Ett par lätta kängor för 1000 kr som jag använder 200 dagar per år i tre år
• Ett par tyngre kängor för 3000 som jag använder 20 dagar om året men som håller i 20 år?

-varken eller ; för en "vanlig frilufsare" tycker jag att et t par gummistövlar av bättre kvalitet för 700 (?) är det tveklöst mest prisvärda och användbara skodonet, men det är väl en annan femma.

Per

 

[gro]

Men om man ska räkna på användningsekonomi på just skor kan man ju fråga sig vad som är bästa köpet för en vanlig frilufsare som jag:
• Ett par lätta kängor för 1000 kr som jag använder 200 dagar per år i tre år
• Ett par tyngre kängor för 3000 som jag använder 20 dagar om året men som håller i 20 år?

(Den slutsatsen säger i och för sig kanske inte särskilt mycket allmängiltigt om lätt och tung utrustning, men desto mer om att man tjänar på att köpa billigare grejer som man kan slita ut i vardagen än att köpa dyra grejer som håller år efter år i garderoben.)

Men å andra sidan så har ju Jörgen sagt att han sliter ut ett par lätta meshträäjjlskor per säsong, eller nåt i den stilen. Då blir det ju en helt annan ekonomi. Sen behöver ju inte 'tunga kängor' (tänker på tungdykarnas blyskor när jag hör det ordet) kosta 3000, lundhags billigaste kostar ju 2000. Och m/90 ligger väl på typ 1200? Finns ju gt-kängor från 1500 och uppåt.