Forskning...
Hej!
Först och främst så vill jag tacka för all fin respons som jag fått på mitt inlägg. Det gör mig glad att det finns så engagerade studenter och människor där ute som tycker att mitt arbete verkar intressant!
Det är med en ödmjuk inställning som jag nu ska försöka beskriva mitt val av källmaterialhantering.
Först måste jag tydliggöra att jag går en grundutbildning på universitet, det betyder att jag inte doktorerar i ämnet upplevelseproduktion, rent formellt så forskar jag alltså inte. Syftet med studien är således inte i första hand att problematisera och finna "ny" kunskap, dvs. forskning. Utan är som jag tolkar universitetets formulering kring D-uppsats att kunna sammanställa tidigare forskning. Enligt min tolkning betyder detta i princip att jag ska helt enkelt kunna redogöra för min kompetens. D-uppsatsen skall ge en fingervisning om vilken litteratur det finns inom mitt ämnesområde, tidigare forskning och i bästa fall mina slutsatser och tolkningar i form av ett förståeligt och lättläst material.
Vad är väsentligt och viktigt för mig i mitt arbete, för min studie och för mitt universitet?
För mig och mitt arbete är det absolut viktigaste accessen till människors inre liv. Det betyder att jag verkligen vill att mina intervjupersoner känner sig trygga med sig själva i mitt sällskap och i situationen som sådan så att de vågar visa mig den här inre livsvärlden. Genom att radera intervjun efter det att transkiberingen är klar så kan jag "säkerställa" anonymiteten för mina intervjupersoner.
Eftersom jag vill komma så nära som möjligt så är det viktigt för mig att de som bjuder in mig till sina inre rum känner att ingen utomstående skall kunna ställa dem till svars. det är ju trots allt min tolkning som visas i resultatet och eftersom det är mina tolkningar av ett transkiberat material så betyder det att det väsentliga ur ett kvalitéaspektsperspektiv inte i första hand är att efterlämna inspelning utan det transkiberade materialet. förhoppningsvis så räcker transkiberingsmaterialet till för min opponent att kunna ge kritisk feedback vid examinationstillfället i Juni 2009.
Det är en svår och etisk fråga när det kommer till intervjuteknik, hantering av källmaterial och så vidare. Och eftersom att jag befinner mig på grundnivå och inte har någon särskilt omfattande kompetens inom forskningssed, forskningsetik så har jag valt att i första hand fokusera på accessfrågan.
Intervjuerna kommer att transkiberas och det är viktigt att komma ihåg att all forskning, allt vetenskapligt arbete är en process i ständig förändring. Validitet, reliabilitet och mätbarhet enligt kvantitativ metodteori är i mitt fall inte det absolut bästa perspektivet att ha när man kritiserar val av källhantering. Som Calleberg skrev så är mitt arbete inom ett hermeneutiskt område, Hermeneutik som betyder tolkningslära beskriver mycket bra hur jag ser på det här med kunskap och vetenskap. Jag anser att all vetenskap bygger på forskarens tolkning av ett fenomen.
Vad jag vill säga är att jag i min uppsats beskriver min roll som "forskare" och min process i relation till mitt arbete för att visa på kvaliteér. Kvalité i kvalitativa studier är inte mätbara resultat, bevisbarhet, det finns ju inget som jag vill bevisa eller kvantifiera (säkerställa) Däremot så söker jag kvaliteér i ett särskilt fenomen, människors drömmar och vad de längtar efter. Genom att redovisa mina val så noggrant som möjligt och dessutom stödja mig på tidigare forskning, exempelvis: Hartman (2004) Widerberg (2002) och Patel & Davidsson (2003) så anser jag i samråd med handledare från universitetet att uppsatsen har god reliabilitet och validitet.
Tack än en gång för alla tankar och intressanta infallsvinklar. det har lärt mig massor!
Med varma och vänliga hälsningar
Madden.
