Lullihavagge

Jag har en liten fråga om denna passage. Gick ned till sarvesvagge och föjde då den östra sidan. Vad jag undrar är om det är lättare att gå den västra? var lite svårt att se hur brant det var på den sidan vad jag såg var att första biten ned hade jag nog föredraget den västra men sedan såg den lite halvlurig ut men som sagt lite svårt när man går på andra sidan där det gällde att ha pejl på vart man satte fötterna för att slippa närmare bekantskap med jokken nere i ravinen.
 
Som sagt svårt att veta om man inte gått där, jag har gått den västra. Den är brant men inte oframkomlig på nåt vis, gick ganska högt upp, det är ju lite trixande i stenterrängen.
 
bumpning...

Jag vore också tacksam om fler vill beskriva hur det är att gå i Lullihavagge (passagen ned mot Sarvesvagge, då), gick nämligen bet på att få gå denna sträcka i sommar (pga totalt översvämmade jokkar), och jag kommer tillbaka ett annat år för ett nytt försök!
 
Gick Lullihavagge för några år sedan. Den är ju stenig, men jag upplevde den inte som särskilt svår. Snöfälten bör utnyttjas för att spara energi och fötter! Vi gick på östra sidan av dalen och hittade en fantastisk gräsäng att tälta på nere mot Sarvesvagge (såg ut som en golfbana uppifrån).

Angående jokkarnas vattenmängd så beror ju det på väderläget. I somras regnade det mer eller mindra oavbrutet i tre veckor i juli, så då var det många vad som var mer eller mindre opasserbara. I början av autgusti klarnade det upp och blev varmt och soligt och det var snarare lågvatten i småjokkarna efter en vecka. Dock var glaciärjokkarna väldigt höga både i juli och augusti eftesom det var så varmt.
 
Jag vore också tacksam om fler vill beskriva hur det är att gå i Lullihavagge (passagen ned mot Sarvesvagge, då), gick nämligen bet på att få gå denna sträcka i sommar (pga totalt översvämmade jokkar), och jag kommer tillbaka ett annat år för ett nytt försök!
Vilka jokkar var översvämmade? Om man kommer från bron över Kåtokjåkk (jag blir knäpp på den nya stavningen) ser jag bara småjåkkar, vilket iofs kan vara problematiskt det med. Angående Lullihavagge så gick även jag där för några år sedan och jag tycker inte att det är något att fundera på. En bit ner efter passet, på västra sidan, (man håller sig en bra bit upp från jåkken) så kommer man på en lite stig tror jag. Jag hade nog själv fokus på Sarvesjåkkå som jag skulle passera, men om du tänker dig västerut så har du bara en massa vide att se fram emot, norr om Nåite.
 
När jag vandrade genom lulhivagge i somras så gick ajg och funderade på nästan samma sak, fast tvärtom. Hur är det att gå på den östra sidan :p. Västra sidan var ganska lätt att knalla igenom, är en period bara precis innan man kommer fram till den lilla platån i slutet av lulhivagge som jag upplevde att det vart ordentligt brant, men det var betydligt lättare att vandra om du håller lite distans till johken precis som föregående skrev
 

Aktuellt

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

”I nivå med luften vid flerfiliga motorvägar”

Ny forskning visar att klätterskornas skosulor släpper ut riskfyllda kemikalier i luften när de nöts. Nu växer trycket på branschen att agera.

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips