Det är sent/tidigt, och snart dags för jobb, men jag vill ändå skriva ett svar. Jag förstår inte attackerna på Runga, tycker han har skrivit en intressant betraktelse, som uppmanar till eftertanke, dessutom med elegant självdistans. Jag har också svårt att förstå denna väckelserörelse. Vem har inte försökt slimma sin utrustning? Vem packar medvetet tungt? Har aldrig stött på nån iaf. Min stora problem är inte prylars vikt, utan volym. Tycker det är gôrjobbigt med stora bylsiga sovsäckar som kräver stor volym (därför efterlyste jag tips på en ny stor ryggsäck). Men vikten? Ja, man försöker la så gott det går, men inte tänker jag ersätta min fullt funktionsdugliga utrustning för några kilons skull, hittills har jag inte upplevt packningen som en börda. Dessutom lyckades jag bränna hål på en silnylon tarp (från brittiska kathmandu, ett bra företag) i närheten av en eld, sen dess är jag skeptisk mot sånt.
Sen tycker jag man kan göra en analys av produkternas livscykel. Hur länge håller lättprylar kontra 'tungvikt' (jag tävlade normalt i lätt tungvikt, men det är en annan femma...) ? Finns det någon sån studie? Min silnylon tarp såg ut som ett no-um-see nät efter 5 dar i skogen, min tältkåta håller fint trots att jag eldat inne i den. Mina graningekängor höll i 7 år (med flitigt användande), medan ett par syntetgympadojor ger upp efter ett år på joggingslingan. Det är klart att dunsäckar håller bättre än syntet, men det skrev la redan hemingway om i "klockan klämtar för dig"? Finns det någon miljöanalys av lättpackning? Hur många lättapaket går det på en storkåsa? Hur många Mcflurry-skedar på en i rostfritt (det borde bli ganska många)? Hur många silnylon-ryggsäckar på en i cordura 1000 denier? Gore-tex Pac-lite mot G1000? Fluorcarboner mot ett oljeställ? Finns onekligen mycket att analysera.
Nackdelar ser jag inga med lättpackning, åtminstone inte under barmarkssäsongen. Säkerhet under friluftsliv kommer sällan an på utrustning, oftast handlar det ju om karta och kompass, samt att inse sina begränsningar. Men det klart, om någon försöker sig på sarek med en tarp under vintern kan det ju bli problematiskt.
Men det som jag tycker blir skevt är när utrustning blir ett mål istället för ett verktyg för ett mål. Det är ju ändå upplevelserna som räknas i slutändan, eller? En ännu värre skevhet är när folk som inte lider av någon lättfetisch blir påhoppade för att de är intresserade av tunga prylar (t.ex. tråden om haglöfs topo, eller han som skulle ha ett tält till mc-semestern och blev rekommenderad en tarp).
Ja, det var bara mina spridda nyvakna tankar om det här, återigen ett tack till Runga och ännu en läsvärd artikel (mer läsvärt än det jag hittills läst på fäderlätt), nu ska jag försöka sparka igång espressomaskinen utan att väcka damen. Ha en fin lördag!
(PS, jag trodde först att tråden handlade om lätta väckarklockor, blev smått besviken)
