Jag ska ut och paddla med familjen i ett populärt sjösystem med många iordningställda lägerplatser. Helst vill vi hitta något avskilt, men om vi inte gör det så tar vi en av lägerplatserna som finns. Jag brukar aldrig använda sådana så jag undrar hur gott uppförande är vid sådana. Om någon annan slagit upp tält / använder vindskyddet är det då oartigt att smälla upp sitt tält på samma lägerplats så man ska paddla vidare?
Kutym vid iordningställd lägerplats?
- Trådstartare Askel
- Start datum
Jag tycker man måste tåla att vara flera sällskap på en och samma oridninggjorda lägerplats samtidigt, man behöver ju inte lägga sig i exakt samma hörna som andra sällskapet men inte ska man behöva ge sig vidare. Man kan inte paxa en hel lägerplats bara för man slog läger tidigt. Är det ett fast vindskydd som båda vill åt blir det kanske svårare, nu ska man ju ha coronaavstånd så att ha med ett eget tält är bra som backup även om man hoppas kunna nyttja vindskyddet.
Syftet med iordninggjorda lägerplatser kan ju vara att "kanalisera" ev slitage till ett ställe och där erbjuda lite service kanske i form av vindskydd, soptunnor, utedass och eldstad (det kan ju vara mycket väl eldningsförbud som bara medger att man får elda i just iordninggjorda eldstäder med ickebrännbar mark runtomkring).
/Patrik
Syftet med iordninggjorda lägerplatser kan ju vara att "kanalisera" ev slitage till ett ställe och där erbjuda lite service kanske i form av vindskydd, soptunnor, utedass och eldstad (det kan ju vara mycket väl eldningsförbud som bara medger att man får elda i just iordninggjorda eldstäder med ickebrännbar mark runtomkring).
/Patrik
Aktuellt
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Jag tycker att man skall fortsätta om platsen redan är upptagen, och om man har alternativ en bit bort. Dom som campar där uppskattar kanske inte att någon tränger sig på, det skulle inte jag göra.
Kanske prata lite först, känna av läget och fråga ?
Men man vet ju inte, det kan bli trevligt oxå med sällskap, eller i värsta fall total katastrof med ett störande gäng ?
Kanske prata lite först, känna av läget och fråga ?
Men man vet ju inte, det kan bli trevligt oxå med sällskap, eller i värsta fall total katastrof med ett störande gäng ?
I naturreservat/nationalparker är det inte ovanligt med tältförbud utanför iordningställda platser och på andra är det för få för att möta efterfrågan. För mig är det självklart att man får samsas när det inte är enkelt att hitta något eget. Jag har aldrig fått sura miner när man slår upp bredvid någon när andra alternativ saknas, tvärtom brukar man få bra stämning eftersom man har ett gemensamt intresse.
Man kan ju ta hänsyn till hur mycket folk som är i rörelse också. Ser man så pass mycket folk ute så att man kan anta att det blir trångt att hitta lägerplatser är det kanske inte så konstigt om man frågar om det går bra att dela, annars kan man ju hålla avstånd.
En gång var vi två grabbar som gick bergslagsleden igenom Tivedens nationalpark och slog läger i ett fast vindskydd vid nationalparksgränsen (i parken är tältning är förbjuden). Vid middagen ramlar fyra medelålders herrar in på kompisvandring utan tält och särskilt många andra alternativ. De var trevliga mot oss och vi var trevliga tillbaka, men vindskyddet kändes väl inte riktigt stort nog för oss alla även om vi rent fysiskt rymdes. Vi kände oss outtalat manade att lämna plats eftersom vi visste att vi kunde rigga en presenning en bit bort, så det gjorde vi frivilligt. Det var ju ingen fara, förstås, men man kände sig bortkörd (utan att egentligen lasta dem, de visade ingen brist på hänsyn). Det jag tagit med mig från detta är att man får bjuda in sig om man känner att man måste, men det är något jag drar mig för eftersom det i regel är oönskat av dem som redan är på plats.
En gång var vi två grabbar som gick bergslagsleden igenom Tivedens nationalpark och slog läger i ett fast vindskydd vid nationalparksgränsen (i parken är tältning är förbjuden). Vid middagen ramlar fyra medelålders herrar in på kompisvandring utan tält och särskilt många andra alternativ. De var trevliga mot oss och vi var trevliga tillbaka, men vindskyddet kändes väl inte riktigt stort nog för oss alla även om vi rent fysiskt rymdes. Vi kände oss outtalat manade att lämna plats eftersom vi visste att vi kunde rigga en presenning en bit bort, så det gjorde vi frivilligt. Det var ju ingen fara, förstås, men man kände sig bortkörd (utan att egentligen lasta dem, de visade ingen brist på hänsyn). Det jag tagit med mig från detta är att man får bjuda in sig om man känner att man måste, men det är något jag drar mig för eftersom det i regel är oönskat av dem som redan är på plats.
Jag tycker man får ha lite fingertoppskänsla så att säga. Jag har gått Sörmlandsleden och kommit fram till vindskydd där jag tänkt övernatta men det har funnits en barnfamilj där och då har gått vidare till reservplats för och dra upp tältet.
Å andra sidan så en gång kom jag till ett vindskydd där en jämnårig man redan börjat boa in sig. Jag stannade och drog igång köket för kaffe och bjöd på en kopp och vi snackade och jag stannade kvar. senare på kvällen kom ett ungt par inramlande. De stannade också kvar och utnyttjade att vi dragit i gång för att grilla. Blev en trevlig kväll som jag gått miste om om jag inte bjudit på lite kaffe och pejlat läget.
Å andra sidan så en gång kom jag till ett vindskydd där en jämnårig man redan börjat boa in sig. Jag stannade och drog igång köket för kaffe och bjöd på en kopp och vi snackade och jag stannade kvar. senare på kvällen kom ett ungt par inramlande. De stannade också kvar och utnyttjade att vi dragit i gång för att grilla. Blev en trevlig kväll som jag gått miste om om jag inte bjudit på lite kaffe och pejlat läget.
