Guest
Gäst
Hej vänner!
Någon som vet bästa vägen upp på Kåtotjåkko om jag kommer på Kungsleden norr ifrån?
MVH /Douglas
Någon som vet bästa vägen upp på Kåtotjåkko om jag kommer på Kungsleden norr ifrån?
MVH /Douglas
dal98jmm@mds.mdh.se (Johan M)
Gäst
Jag försökte mig på att vada söder omMiesakjavri förra året men fick vända, så mitt tips är antingen hålla norr om sjöarna där det finns en bro, eller gå ner till båtplatsen vid Alesjavri och be dem snällt om en tur över sjön.
Guest
Gäst
svårighet?
Tack för era tips.
Har läst Claes Grunstens artikel i Utemagasinet, det var där drömmen fick liv.
Känner någon till var svårighetsgraden ligger för att komma upp på Kåtotjåkkas topp (östra och västra)? Enligt ovan nämnda artikel verkar det inte va så omöjligt men Grundsten har ju viss rutin varför toppen ter sig (och också är) enkel att betiga för honom men inte lika enkel för en skånepåg som mig...
Har ni några upplysningar/tips så är jag tacksam!
MVH
Douglas
Tack för era tips.
Har läst Claes Grunstens artikel i Utemagasinet, det var där drömmen fick liv.
Känner någon till var svårighetsgraden ligger för att komma upp på Kåtotjåkkas topp (östra och västra)? Enligt ovan nämnda artikel verkar det inte va så omöjligt men Grundsten har ju viss rutin varför toppen ter sig (och också är) enkel att betiga för honom men inte lika enkel för en skånepåg som mig...
Har ni några upplysningar/tips så är jag tacksam!
MVH
Douglas
Öst och västtoppen av Kåtotjåkka
Såg tråden av en händelse och upptäckte att den inte besvarats.
Själv gick jag upp via en "hängdal" som heter Bieggariehppi. Vi tältade då under en "bergsklump" som heter Suorivarri. Det var ganska brant skrågång upp till denna dal. Sedan gick vi på skrå upp under nordöstra förtoppen. Det är en lång rasbrant och självfallet rasar det under fötterna när man går upp. Den som prövat vet att en viss försiktighet krävs blandat med en portion tålamod.
Uppe på ca 1700 möh blir det en ren kamlinje upp. Den är "vandringsbar" såtillvida att man på några ställen får ta händerna till hjälp. Man går alldeles intill stupet mot den norra glaciären som "hänger" ned på berget och avslutas med ett isfall och spricksystem.
Vi kom på detta sätt upp på den högsta toppen (1991 möh enl sista mätningen, 2001 enligt äldre mätning. Vi får väl se vad nästa mätning ger för höjd).
Den "beryktade" plåtlådan med namnteckningar finns på den västra toppen. Dit är det en brant kamlinje som man för säkerhets skull bitvis bör krypa. Sedan är det en mycket lätt klätterpassage (endast handhjälp ca 2-3 meter i passagen mot stupet intill glaciären) till västra toppen.
En mycket intressant och ganska ovanlig topptur i svenska fjällen av antalet namnteckningar i "topplådan" att döma.
God Jul och Gott Nytt År önskar Björn
[Ändrat av Karhu 2003-12-25 kl 16:44]
Såg tråden av en händelse och upptäckte att den inte besvarats.
Själv gick jag upp via en "hängdal" som heter Bieggariehppi. Vi tältade då under en "bergsklump" som heter Suorivarri. Det var ganska brant skrågång upp till denna dal. Sedan gick vi på skrå upp under nordöstra förtoppen. Det är en lång rasbrant och självfallet rasar det under fötterna när man går upp. Den som prövat vet att en viss försiktighet krävs blandat med en portion tålamod.
Uppe på ca 1700 möh blir det en ren kamlinje upp. Den är "vandringsbar" såtillvida att man på några ställen får ta händerna till hjälp. Man går alldeles intill stupet mot den norra glaciären som "hänger" ned på berget och avslutas med ett isfall och spricksystem.
Vi kom på detta sätt upp på den högsta toppen (1991 möh enl sista mätningen, 2001 enligt äldre mätning. Vi får väl se vad nästa mätning ger för höjd).
Den "beryktade" plåtlådan med namnteckningar finns på den västra toppen. Dit är det en brant kamlinje som man för säkerhets skull bitvis bör krypa. Sedan är det en mycket lätt klätterpassage (endast handhjälp ca 2-3 meter i passagen mot stupet intill glaciären) till västra toppen.
En mycket intressant och ganska ovanlig topptur i svenska fjällen av antalet namnteckningar i "topplådan" att döma.
God Jul och Gott Nytt År önskar Björn
[Ändrat av Karhu 2003-12-25 kl 16:44]
Aktuellt
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Det är Kåtotjåkka
Det stämmer. Det var en bra bild och den väg jag beskriver syns på bilden. Vi gick upp på bildens vänstra sida i den dolda "hängdalen" Bieggariehppi. Går man som vi gjorde måste upp till höjden 1250 möh i ett svep pga att jåkken på bilden bildar en lodrät ravin.
Annars går det säkert lika bra på den högra sidan men vi kom österifrån och ville inte tappa höjd.
Kommer man på rätt ställe in i Bieggariehppi behöver man inte tappa höjd. Man kan gå över i den dolda dalens norra sjöände respektive mellan sjöarna inne i dalen. Dalen känns som ett "mini-Tarfala" med toppar och glaciärer omkring en.
I övrigt visar bilden "topptursvägen" alldeles utmärkt, med nordöstkammen upp och toppkammen som man måste gå (krypa bitvis) för att komma från den högsta toppen (öst) till västtoppen.
Mvh Björn
Det stämmer. Det var en bra bild och den väg jag beskriver syns på bilden. Vi gick upp på bildens vänstra sida i den dolda "hängdalen" Bieggariehppi. Går man som vi gjorde måste upp till höjden 1250 möh i ett svep pga att jåkken på bilden bildar en lodrät ravin.
Annars går det säkert lika bra på den högra sidan men vi kom österifrån och ville inte tappa höjd.
Kommer man på rätt ställe in i Bieggariehppi behöver man inte tappa höjd. Man kan gå över i den dolda dalens norra sjöände respektive mellan sjöarna inne i dalen. Dalen känns som ett "mini-Tarfala" med toppar och glaciärer omkring en.
I övrigt visar bilden "topptursvägen" alldeles utmärkt, med nordöstkammen upp och toppkammen som man måste gå (krypa bitvis) för att komma från den högsta toppen (öst) till västtoppen.
Mvh Björn
Toppboken
Den var i dåligt skick även för 14 år sedan. Och det är förvånansvärt få namn i den. Claes Grundsten hade en artikel i Utemagasinet och jag vill minnas att han räknat ett 50-tal namn i den sedan 1940-talet.
Fjället är ju otillgängligt från de vanliga lederna, så det förklarar väl de få besöken
Den var i dåligt skick även för 14 år sedan. Och det är förvånansvärt få namn i den. Claes Grundsten hade en artikel i Utemagasinet och jag vill minnas att han räknat ett 50-tal namn i den sedan 1940-talet.
Fjället är ju otillgängligt från de vanliga lederna, så det förklarar väl de få besöken
För den som vill ha mer läsning om detta berg finns en utmärkt artikel här: https://www.utsidan.se/cldoc/katotjakka-utan-atervando.htm
