Fler än ett kadett har klarat av att tappa kartan på fältövningar i blåsten vid kusten. Med acetat och allt. Så som Lotta skriver det finns en finess med rimligt format.
Se de gamla kartfodralen, kronas i smärting och MEAs i skinn, samt Scouternas i plast, gjordes för rimliga kartvik, och vad man hinner på en dag, till fots eller på skidor. Med gamla 1:100 000 generalstabens.
På 50 talet tillkom topografiska 1:50 000 och färgade fjällkartan. Men kartfodralen med ett par undantag växte inte.
På 70-80 talet gjorde några företag här i landet stora genomskinliga kartfodral men de upplevdes ohanterliga i fält och man ser dem sällan i bruk, i den mån de överlevt.
Omviksproblematiken kommer först när man börjar köra fordon efter 1:50 000 delen eller kartor i än större skala.
TS ger mig intrycket av att kartvikning är en japansk snygghetssak, medan kartvikning för mig är enbart praktisk efter behov och kartan är en förbrukningsartikel. Färska kartor för varje färd.
Planeringskartor är ofta 250 000 kartor för mig medan brukskartor kan vara kopior av topografiska, ekonomiska eller lokala orienteringskartor. Utomlands kan man vara glad för vad man kommer över. Tillgång till färgskrivare och kopiator gör det enklare, men inte nödvändigtvis billigare.
Är man osäker på vad man behöver så skall länsbibliotek ha kartor över länet i referensavdelningen, bättre stadsbibliotek brukar ha den ekonomiska över trakten. Det kan vara bra inför köp så att man skaffar sig rätt blad, speciellt om man inte köper angränsande serie, eller hämtar på förrådet.
Lantmäteriets A4 service är ett skämt om man inte bara skall besöka en plats. En A3 borde man kunna få ut i 1:50 000. Annars blir klipp och klisterövningen ett skämt. A3 skrivare är inte så ovanligt. En karta måste vara praktisk.
Många turistorganisationer har drösar med beskrivningar över reservat och vandringsområden. Ofta gratis. Men de anger inte intressanta punkter i horisonten som höjder, byggnader, orter etc.
Cykelkartor finns även över större områden. En bra planeringskarta är Äventyrskartorna över större delar av landet med utflycktsmålsguideböcker, senast jag kontrollerade var den under utgivning. Motororganisationerna har givit ut kartböcker över delar av landet och hela landet, dessa kan hittas på loppisar och antikvariat. Kartor har alltid samlats. Därav kan gamla obrukbara kartor kosta förmögenheter.
Även vi ute på landet kan få köpa kartor rullade i rör, det är bara att beställa.
Men omvikningen den består för praktiskt bruk.
go tur
