Kalfjäll, högfjäll, lågfjäll
- Trådstartare Anders M
- Start datum
Avslutatmedlemskapx
Avstängd
Tack för lektionen.....
Anders M; sa:
Javisst! På lördag anländer moster Märta till "Högfjällspensionatet". På tisdag kommer Ola Skinnarmo för att hålla föredrag för gästerna och han tycker nog inte att det är högfjäll. Moster Märta däremot tycker fortfarande att det är högfjäll. Följdaktligen är samma ställe hög- och lågfjäll på samma dag t.o.m.
Finns det verkligen någon definition på högfjäll? Min subjektiva syn på saken är att det ungefär är terräng ovan trädgränsen man inte rör sig helt ohindrat i.
Lågfjäll är väl däremot rätt väldefinierat som de kulligare bergen i skogslandet innan de "riktiga" fjällen, höga eller kala, tar vid.
[Ändrat av pery 2007-02-12 kl 15:43]
Avslutatmedlemskapx
Avstängd
Jmf Fjällbacka i Bohuslän....brant men ändå inte fjäll, eller.....
Aktuellt
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Avsl12
Avstängd
/varré/várri/ berg, fjäll
/várás/várasj/ liten fjäll
/várdu/varddu/ lågfjäll med utsiktshöjd
/duottar/duottar/ kalt lågfjäll
/gáisi/gájsse/ brant högfjäll
/tjårrå/corru/ bergrygg
/oajvve/oaivi/ huvudformat fjäll
/tjåhkkå/cohkka/ fjälltopp
/bakté/bákti/ brant klippvägg
Första ordet är lulesamiska, andra är nordsamiska. Corru och cohkka skall skrivas med 'c with caron'. i begynnelsebokstaven.
Samiskan beskriver berget på ett bättre sätt än svenskan. Det är inte bara höjden på berget som beskrivs utan mer hur den ser ut. En várri/várasj/varddu kan alltså vara trädbevuxna, likväl som det kan vara kala ex. Álggavárre. Ett kalfjäll. Duottar är kala lågfjäll men det finns även namn som Duottartjåhkkå. "kal-lågfjälls-topp"
Skall man besvara frågan bör kalfjäll vara fjäll ovan trädgränsen. Högfjäll kan motsvara samiskans /gáisi/gájsse/tjåhkkå/cohkka/ (brant fjäll/fjälltopp) Lågfjäll måste i så fall läggas under trädgränsen och motsvaras av samiskans /várdu/varddu/várás/várasj/
Egentiligen kan man inte jämföra dessa språk men det kan öka förståelsen för att de samiska namnen är mycket mer beskrivande än svenskans.
/várás/várasj/ liten fjäll
/várdu/varddu/ lågfjäll med utsiktshöjd
/duottar/duottar/ kalt lågfjäll
/gáisi/gájsse/ brant högfjäll
/tjårrå/corru/ bergrygg
/oajvve/oaivi/ huvudformat fjäll
/tjåhkkå/cohkka/ fjälltopp
/bakté/bákti/ brant klippvägg
Första ordet är lulesamiska, andra är nordsamiska. Corru och cohkka skall skrivas med 'c with caron'. i begynnelsebokstaven.
Samiskan beskriver berget på ett bättre sätt än svenskan. Det är inte bara höjden på berget som beskrivs utan mer hur den ser ut. En várri/várasj/varddu kan alltså vara trädbevuxna, likväl som det kan vara kala ex. Álggavárre. Ett kalfjäll. Duottar är kala lågfjäll men det finns även namn som Duottartjåhkkå. "kal-lågfjälls-topp"
Skall man besvara frågan bör kalfjäll vara fjäll ovan trädgränsen. Högfjäll kan motsvara samiskans /gáisi/gájsse/tjåhkkå/cohkka/ (brant fjäll/fjälltopp) Lågfjäll måste i så fall läggas under trädgränsen och motsvaras av samiskans /várdu/varddu/várás/várasj/
Egentiligen kan man inte jämföra dessa språk men det kan öka förståelsen för att de samiska namnen är mycket mer beskrivande än svenskans.
avslutat medlemskap1105
Avstängd
Jag har för mig att högfjället är det som ligger över ca 1000 meter där det inte växer annat än gräs, mossa och renskit och det blåser och är kallt hela tiden.
Rungá; sa:
En kul sak i det sammanhanget är myten om grönländskans hundratals ord för snö. Det finns några få grundformer. Däremot har samiskan många ord för snö.
http://www.faktoider.nu/gronlandsk_sno.html
Men förmodligen har inget av dessa språk särskilt många ord för jordbruk...
larsl; sa:
Växer renskiten?
öringen; sa:
Högarna växer i alla fall...
//A
Anders M
Avstängd
Ungefär som svenska språket kanske? Vi har ju inte så många ord, men vi kan uppfinna nya när vi vill. Nu ska jag uppfinna ett nytt ord...pery; sa:
Renskithögfjäll
Skithög eller högfjäll?
Jag antar att även grönländarna kan uppfinna ord närhelst de vill för att beskriva en viss snötyp.
Orden högfjäll och lågfjäll är inte speciellt nya och de används ganska ofta. Men det finns tydligen ingen definierad definition
Jag såg förresten världens längsta ord i den engelska upplagan av Guiness rekordbok. Det var ett svenskt ord som inte betydde något meningsfullt. Efter att funderat två sekunder kom jag på ett ännu längre ord. Det var ju bara att lägga på ett substantiv på slutet.
[Ändrat av Anders M 2007-02-13 kl 11:36]
