Kalfjäll, högfjäll, lågfjäll

Anders M; sa:
...
Så ett fjäll kan vara högfjäll ena dagen, men inte nästa dag?
...

Javisst! På lördag anländer moster Märta till "Högfjällspensionatet". På tisdag kommer Ola Skinnarmo för att hålla föredrag för gästerna och han tycker nog inte att det är högfjäll. Moster Märta däremot tycker fortfarande att det är högfjäll. Följdaktligen är samma ställe hög- och lågfjäll på samma dag t.o.m. :)

Finns det verkligen någon definition på högfjäll? Min subjektiva syn på saken är att det ungefär är terräng ovan trädgränsen man inte rör sig helt ohindrat i.

Lågfjäll är väl däremot rätt väldefinierat som de kulligare bergen i skogslandet innan de "riktiga" fjällen, höga eller kala, tar vid.

[Ändrat av pery 2007-02-12 kl 15:43]
 

Aktuellt

20 år av diskussioner om torkad mat – och 10 tips!

I år har en av Utsidans populäraste forumtrådar, "Torka mat", varit aktiv i 20 år. Här bjuder vi på tips till dig som vill börja torka egen utemat!

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

”I nivå med luften vid flerfiliga motorvägar”

Ny forskning visar att klätterskornas skosulor släpper ut riskfyllda kemikalier i luften när de nöts. Nu växer trycket på branschen att agera.

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.
/varré/várri/ berg, fjäll
/várás/várasj/ liten fjäll
/várdu/varddu/ lågfjäll med utsiktshöjd
/duottar/duottar/ kalt lågfjäll
/gáisi/gájsse/ brant högfjäll
/tjårrå/corru/ bergrygg
/oajvve/oaivi/ huvudformat fjäll
/tjåhkkå/cohkka/ fjälltopp
/bakté/bákti/ brant klippvägg

Första ordet är lulesamiska, andra är nordsamiska. Corru och cohkka skall skrivas med 'c with caron'. i begynnelsebokstaven.

Samiskan beskriver berget på ett bättre sätt än svenskan. Det är inte bara höjden på berget som beskrivs utan mer hur den ser ut. En várri/várasj/varddu kan alltså vara trädbevuxna, likväl som det kan vara kala ex. Álggavárre. Ett kalfjäll. Duottar är kala lågfjäll men det finns även namn som Duottartjåhkkå. "kal-lågfjälls-topp"

Skall man besvara frågan bör kalfjäll vara fjäll ovan trädgränsen. Högfjäll kan motsvara samiskans /gáisi/gájsse/tjåhkkå/cohkka/ (brant fjäll/fjälltopp) Lågfjäll måste i så fall läggas under trädgränsen och motsvaras av samiskans /várdu/varddu/várás/várasj/

Egentiligen kan man inte jämföra dessa språk men det kan öka förståelsen för att de samiska namnen är mycket mer beskrivande än svenskans.
 
pery; sa:
En kul sak i det sammanhanget är myten om grönländskans hundratals ord för snö. Det finns några få grundformer.
Ungefär som svenska språket kanske? Vi har ju inte så många ord, men vi kan uppfinna nya när vi vill. Nu ska jag uppfinna ett nytt ord...

Renskithögfjäll

Skithög eller högfjäll?

Jag antar att även grönländarna kan uppfinna ord närhelst de vill för att beskriva en viss snötyp.

Orden högfjäll och lågfjäll är inte speciellt nya och de används ganska ofta. Men det finns tydligen ingen definierad definition :)

Jag såg förresten världens längsta ord i den engelska upplagan av Guiness rekordbok. Det var ett svenskt ord som inte betydde något meningsfullt. Efter att funderat två sekunder kom jag på ett ännu längre ord. Det var ju bara att lägga på ett substantiv på slutet.

[Ändrat av Anders M 2007-02-13 kl 11:36]
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips