Hur fort simmar man i en torrdräkt?

Det kan ju se ut som fråga av typen "Hur långt är ett snöre?", men den är seriöst menad.
Med tanke på att det börjar bli kallt och torrdräkten är på i kajaken, undrar jag alltså hur långt jag egentligen klarar att simma med en torrdräkt. Vi kan börja med att tänka oss att jag lämnar kajaken, då är det lättast att simma. Hur fort tar jag mig fram? Om jag simmar en kilometer på 30min i badbyxor i bassäng tar det då 1 timme i kalla havet? Eller 1,5 timmar?

Nästa fråga blir då hur länge orkar jag? Om jag orkar 3 timmar skulle jag kanske komma 3km. Är det möjligt i verkligheten? Man kommer snabbt fram till att det nog är bäst att ta sig ombord på kajaken istället för att lämna den. Men det är intressant att få några synpunkter om vad som är rimligt.

Jag tänker även på överfarter sommartid då vattentemperaturen kan dyka rejält efter stormar. Vad tar man för risker egentligen?
 
Det är säkerligen en fråga både om teknik och passform..

Det uttömmande svaret är helt enkelt: Testa. :)
Förslagsvis i bassäng ;)
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten i Norge räknas till världens främsta destinationer för havskajak – och ändå är den fortfarande en väl bevarad hemlighet för de ...

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.

De liftar och ploggar igenom Europa: ”Alla hjälpsamma får oss att orka”

Utsidan mötte upp Michaela och Jiří Dolan under deras Stockholmsbesök, och plockade skräp på ett lite annorlunda sätt – från kajak.
Torrdräkten bromsar massor. Du kan göra testet att simma 2 längder i bassäng och ha på dig ett par tajta simbadbyxor. Sen drar du ett par säckiga shorts ovanpå och simmar 2 längder till. Redan det är enorm skillnad.

Har simmat en del i torrdräkt i yngre år när jag vindsurfade och det som fungerade bäst för mig var ryggsim. Ha gärna en repbit på 3-4 meter och koppla mellan kanot och bröstrem på flytvästen så är du fri att använda armar också.

Även om du inte kommer upp i kanoten så försök tömma ur så mycket vatten som möjligt så blir den lättare att bogsera.
 
Simma lungt

Om att börja simma med kajaken på släp är enda alternativet, ligger man nog lite risigt till. Snarare än att börja träna på det skulle jag nog använda energin på att öva på att komma upp i kajaken igen.
 
Ha gärna en repbit på 3-4 meter och koppla mellan kanot och bröstrem på flytvästen så är du fri att använda armar också.
.

Testa och helst ute i så realistiska förhållanden som möjligt (givetvis med back up)
Tappar man kajaken så simmar man snabbast med hjälp av paddeln och det går ganska fort efter lite träning
Ibland är det bra att sitta fast i kajaken men ibland direkt farligt. I hög sjö slår en kajak i det närmast okontrolerat av och an. Det kan leda till utslagna tänder eller andra otrevligheter.
 
Långsammare än vad man har tänkt sig.

Jag gick runt när jag var och surfpaddlade för några veckor sen och kom inte upp. Svårt att uppskatta både avståndet till stranden och tiden jag simmade. Men jag har för mig att mina kompisar sa att vi simmade ca 20 minuter (jag tyckte att jag simmade hur länge som helst), och det var kanske 100 m, i medvind, medvågor och oströmt (tror jag). Dessutom tappade jag mina skor under den här simturen (fast tack vare en snäll kitesurfare damp de ner från himlen när jag kommit fram).

Det där med att simma med paddeln verkar bra, har testat lite.
 
Vintertid i hög sjö blir det mycket kallt i ansiktet och obehagligt. Efter bassängträning bör du träna i kallt vatten med uppbackning givetvis. Kyla gör mycket. Kajak med vattentäta skott är betydligt enklare att tömma i sjön och du paddlar alltid vida fortare än du simmar.
Huruvida du tål timmars rejäl avkylning av ansiktet kan bara du bevisa. Sannorlikt spelar även dagsformen in.
 
Ja det här med hur långt man orkar simma och hur fort det går är rätt individuellt faktiskt. Jag har tävlat i SM-tävling i Triathlon där våtdräkt används och resultatet mellan de tävlande är som sagt högst varierande.

En viktig sak att poängtera hör dock att det finns en anledning till att vi dykare trots massa tung utrustning har ett viktbälte. Ni kommer flyta i torrdräkten helt automagiskt OM ni har fyllt den med luft innan. En torrdräkt som man för smidighetens skull inte försökt fylla upp med så mycket luft som möjligt utifrån förutsättningarna OCH ni dessutom inte har varma kläder på er under eftersom paddling gör att man svettas så gör torrdräkten ingen gigantisk skillnad. Visst vatten kommer inte i direktkontakt med huden men utan luftlager och/eller förstärkningsplagg så är det inte många millimeter i mellan.

Jag paddlar inte själv så jag kan inte svara på vad som är praxis för er. Men jag simmar med våtdräkt och dyker så tillbringar en del tid i vattnet med denna typen av dräkter på.
 
Min fråga började egentligen med en riskfundering.

Jag försökte fastställa vilka de ALLVARLIGA riskerna med kanot var. Jag kom fram till 3 risker som direkt hänför sig till färd i kanot (i Sveriges farvatten).

1. drunkning
2. nedkylning
3. påkörning av annan farkost

Naturligtvis finns akut sjukdom, ormbett, svält, törst, utmattning och annat också, men jag hittade bara dessa 3 som direkt följd av kanotfärd och med risk för dödlig utgång. Både 1 och 2 är en följd av att man har hamnat i vattnet. Om vi lämnar alla resonemang om sannolikhet tillsvidare, så kan jag konstatera att för de flesta kanotister finns en verklig risk att hamna i vattnet. Det handlar mera om att fastställa VAR/NÄR ens egen personliga risk är som störst.

Med hjälp av erfarenhet, kamrater, rollar och tekniska hjälpmedel kan man kanske ta sig upp i kanoten igen (med kanot avses både kanadensare, kajaker och kanske surfbrädor), vilket är att föredra självklart. Men blir man kvar i vattnet utan möjlighet att ta sig upp i/på någon farkost, av något skäl, hur går det då?

Alltså blir det kvar en fundering om relationen mellan tiden att ta sig iland och tiden man kan tillbringa i vattnet. Torrdräkten ger nog längst tid i vattnet men tiden är beroende av vad man har på sig under. Jag misstänker att man övervärderar torrdräkten och att tiden är kortare än man kanske utgår ifrån, möjligen beroende på att man har underställ som tillåter att man normalt ska kunna röra sig också.

Detta skulle betyda att den faktiska tiden man har på sig att ta sig land, inte är så lång trots torrdräkt. Därav mitt intresse för vad som är en rimlig fart i vattnet med torrdräkt.

Det skrivs en del i detta forum om paddlingar över till Åland och Gotland. Jag har själv "bara" tagit mig över Kalmarsund (i höjd med Blå Jungfrun). Hur resonerade jag då?
Jo, med torrdräkt hade jag med marginal så mycket tid jag behövde för att ta mig ombord, även om det var kallt i vattnet. Detta var visserligen sommartid men jag fick mig en tankeställare när jag fick reda på att vattentemperaturen i Kalmarsund efter stormen 23-24 juli 2010 kröp ner till 6 grC, mätt i Byrum, Öland. Det blir så när nordan river upp botten vatten.

Som längst är det 5km till land om man befinner sig mitt i mellan Blå Jungfrun och Öland (eller mellan Blå Jungrfrun och fastlandet). Utan min kajak hade det nog varit kört. Jag undrar vad det ska vara för vattentemp för att man ska klara sig 5km i torrdräkt. Hur lång tid kan det ta att simma 5km i torrdräkt.

Förstår ni mina funderingar? Jag kan inte annat än komma fram till slutresultatet att utan kajaken hade jag inte klarat mig. Nu först är det dags för att titta på sannolikhet och resutatet blev att jag tog mig över och inte tycker att risken var överhängande. Men däremot väl identifierad, INTE LÄMNA KAJAKEN.

Fortfarande intresserad av era egna erfarenheter och hur era resonemang går när ni identifierar hur långt ni kan simma och hur länge.
 
Senast ändrad:
Jag har en ide om att man kan förbättra sina odds i torrdräkten genom att lätta på halslinningen och fylla på med utandningsluft.

Synpunkter?
 
Hmm...

Har tänkt en hel del på det du skriver Kal-P-Dal. Har istort sett kommit fram till samma konklutioner som du. Simmande har jag aldrig sett på som en realistisk räddningsmetod om man är längre än 100 m från ett ställe där man kan krypa i land. Om man inte klarar att komma upp i sin kajak är det på grund av att man har för dåliga kunnskaper i egenräddning, och borde därför inte paddla långt från land. Om man inte klarar att komma upp i kajaken igen p.g.a. att man är sjuk eller skadad har man dåliga förutsättningar för en lång simmtur i kallt vatten. Den enda situationen jag ser för mig en simmtur är om jag har klantat mig ordentligt och tappat kontakten med kajaken.

Jag tror också att många paddlare överdriver säkerhetseffekten av en torrdräkt.

Efter många års paddlande och vattenlek har jag kommit fram til följande säkerhetstänkande:

1 Lämna inte sittbrunnen. Öva inn en säker roll och säkra stöd.
2 Träna mycket på egenräddnigar i alla slags väder. (Du kan ju misslyckas med nr 1)
3 Kläder som gör att du kan ligga en stund i vattnet utan att frysa ihjäl. Mobiltelefon eller annat samband som kan opereras liggande i sjön.
 
Jag har en ide om att man kan förbättra sina odds i torrdräkten genom att lätta på halslinningen och fylla på med utandningsluft.

Synpunkter?

Vad skulle meningen vara? Värma sig med utandningsluften eller fylla på med luft i dräkten?

Man borde nog mest bli kall av vattnet i utandningsluften och så kommer det ju troligtvis in vatten i halslinningen under manövern, och har man otur pillar man in nån där som gör att det inte blir tätt på en gång heller.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips