Hur blir man känslomässigt bekväm med att sova i tält?
- Trådstartare Miss Yster
- Start datum
Hur blir man bekväm?
Hej,
För min del kom tältandet igång i och med paddlingen. Tycker att det känns bäst att tälta på en ö jmf med fastlandet. Dock är det inte alltid möjligt att tälta på en ö, och då får annan plats duga. Jag har varit rädd att som ensam vuxen och kvinna vara ute o tälta med barnen när de var mindre - fortfarande små - men har tvingat mig ut av den anledningen att jag vill inte att rädslan ska styra mitt liv. Och ju mer jag knuffar på rädslan desto mindre blir den och jag känner att jag klarar mer. I och med tältningen på kajakturerna har jag fått en skön känsla av att sova ute och vet att det är så det ska kännas. Sen har det blivit tältningar på olika campingar, i Sverige, Polen, Tyskland och Danmark. Ju mer folk desto sämre. Ju mindre folk desto bättre tältning. Dock har jag aldrig varit rädd på en camping. Mörkret och skogen skrämmer mig inte. Utan det är just det att jag vet att människor kan komma och överraska mig, vara otrevliga osv. Men inget jag råkat ut för. Så egentligen inget att oroa sig för heller, Det är liksom ingen idé att oroa sig i förväg för något som inte har hänt. Det är när det händer man kan oroa sig.
Således har jag sen förra året börja ge mig ut själv i skogen och sover i vindskydd, var ute för en månad sen och hade en härlig natt. Eldade, grillade god mat, hade med bubbelvatten, efterrätt, värmeljus som lyste upp vindskyddet och även en batteridriven ljusslinga. Eldade på innan jag gick o la mig och somnade till elden. Vaknade 7:30 av att det duggregnade, men jag hade det varmt o skönt i sovsäcken så jag sov vidare till 9:30. Så för mig har det blivit mer hemvant och behagligt genom att sova ute, på olika sätt, vänja mig vid utrustningen, komma på vad som passar mig och hur jag vill ha det för att må bra. Och framför allt att knuffa bort rädslan och ge mig ut i alla fall och göra allt genom lustprincipen.
Önskar dig och alla andra fina övernattningar där ute.
Hej,
För min del kom tältandet igång i och med paddlingen. Tycker att det känns bäst att tälta på en ö jmf med fastlandet. Dock är det inte alltid möjligt att tälta på en ö, och då får annan plats duga. Jag har varit rädd att som ensam vuxen och kvinna vara ute o tälta med barnen när de var mindre - fortfarande små - men har tvingat mig ut av den anledningen att jag vill inte att rädslan ska styra mitt liv. Och ju mer jag knuffar på rädslan desto mindre blir den och jag känner att jag klarar mer. I och med tältningen på kajakturerna har jag fått en skön känsla av att sova ute och vet att det är så det ska kännas. Sen har det blivit tältningar på olika campingar, i Sverige, Polen, Tyskland och Danmark. Ju mer folk desto sämre. Ju mindre folk desto bättre tältning. Dock har jag aldrig varit rädd på en camping. Mörkret och skogen skrämmer mig inte. Utan det är just det att jag vet att människor kan komma och överraska mig, vara otrevliga osv. Men inget jag råkat ut för. Så egentligen inget att oroa sig för heller, Det är liksom ingen idé att oroa sig i förväg för något som inte har hänt. Det är när det händer man kan oroa sig.
Således har jag sen förra året börja ge mig ut själv i skogen och sover i vindskydd, var ute för en månad sen och hade en härlig natt. Eldade, grillade god mat, hade med bubbelvatten, efterrätt, värmeljus som lyste upp vindskyddet och även en batteridriven ljusslinga. Eldade på innan jag gick o la mig och somnade till elden. Vaknade 7:30 av att det duggregnade, men jag hade det varmt o skönt i sovsäcken så jag sov vidare till 9:30. Så för mig har det blivit mer hemvant och behagligt genom att sova ute, på olika sätt, vänja mig vid utrustningen, komma på vad som passar mig och hur jag vill ha det för att må bra. Och framför allt att knuffa bort rädslan och ge mig ut i alla fall och göra allt genom lustprincipen.
Önskar dig och alla andra fina övernattningar där ute.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Bekväm med att sova i tält på isen?
Sökte runt lite men startade mig en helt egen diskussionstråd angående tältande på isen.
Jag känner samma avighet till att tälta på isen som TS och vissa andra uttrycker om att tälta i skogen eller på fjället.
Likväl som det är irrationellt att känna rädsla för att tälta i skogen borde det vara detsamma för att tälta ute på isen(förutsatt att isen är tjock och fin).
Jag har inga bekymmer med tältande i skog eller fjäll, men bara tankarna av att slå upp tältet långt ute på en sjö och spendera natten där ger mig rysningar.
Om isen är bra på kvällen så är isen bra på morgonen... eller? Mardrömsbild i mitt huvud där jag ligger i tältet och isen kollapsar under mig, känner hur jag flyter runt en stund, nollgradigt vatten börjar strömma in, jag kommer inte ur sovsäcken, det är kolsvart... Jag har verkligen funnit min "björn/varg/knivmördare utanför tältet" som så många räds.
Vanligt tältande och med lite förnuft, tältet gärna uppställt en bit bortom, helst ovan(dvs uppåt) väg/led samt undvik tydliga djurstigar/djurspillning, ej under risiga träd i blåst, ej under klipphällar där det finns risk för stenras så är tältande minst lika tryggt som att bo inomhus i sin villa/lägenhet. Mycket tryggare!
Handlar bara om att öva och vänja sig, framförallt att vänja sig vid sig själv och sitt inre.
Tryggt att tälta på isen tror ni? :S
Sökte runt lite men startade mig en helt egen diskussionstråd angående tältande på isen.
Jag känner samma avighet till att tälta på isen som TS och vissa andra uttrycker om att tälta i skogen eller på fjället.
Likväl som det är irrationellt att känna rädsla för att tälta i skogen borde det vara detsamma för att tälta ute på isen(förutsatt att isen är tjock och fin).
Jag har inga bekymmer med tältande i skog eller fjäll, men bara tankarna av att slå upp tältet långt ute på en sjö och spendera natten där ger mig rysningar.
Om isen är bra på kvällen så är isen bra på morgonen... eller? Mardrömsbild i mitt huvud där jag ligger i tältet och isen kollapsar under mig, känner hur jag flyter runt en stund, nollgradigt vatten börjar strömma in, jag kommer inte ur sovsäcken, det är kolsvart... Jag har verkligen funnit min "björn/varg/knivmördare utanför tältet" som så många räds.
Vanligt tältande och med lite förnuft, tältet gärna uppställt en bit bortom, helst ovan(dvs uppåt) väg/led samt undvik tydliga djurstigar/djurspillning, ej under risiga träd i blåst, ej under klipphällar där det finns risk för stenras så är tältande minst lika tryggt som att bo inomhus i sin villa/lägenhet. Mycket tryggare!
Handlar bara om att öva och vänja sig, framförallt att vänja sig vid sig själv och sitt inre.
Tryggt att tälta på isen tror ni? :S
