Härjångsfjällen?
- Trådstartare Sofino
- Start datum
Inte jag, men...
I en annan fråga http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=13593 finns ett inlägg från Jenny Rahbek som uppger sig ha gått i området. Prova att kontakta henne.
I en annan fråga http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=13593 finns ett inlägg från Jenny Rahbek som uppger sig ha gått i området. Prova att kontakta henne.
Just det! Jag var där i juli 2000 och prickade den enda soliga veckan på hela sommaren, vilket kanske bidrog till att jag tyckte det var så kul...
På en fyradagarstur gick vi dit, upp på stortoppen och hem igen, och det var ganska lättvandrat hela vägen, även om det var lite stenskravel och så uppe på fjället. Var det nåt särskilt du ville veta?
På en fyradagarstur gick vi dit, upp på stortoppen och hem igen, och det var ganska lättvandrat hela vägen, även om det var lite stenskravel och så uppe på fjället. Var det nåt särskilt du ville veta?
Ja, vi utgick från Ljungdalen, och följde leden en liten bit mot Helags innan vi gick äver Kesubron och upp på fjällheden norrut. Sluttningen från Kesubron upp till heden är lite brant och jobbig med ryggsäck, men det finns gott om björkar att luta sig mot 
Därifrån gick vi ganska rakt norrut, kanske lite nordväst, tills vi kom fram till Ljungan vid ett vadställe nedanför östra delen av Härjångsmassivet. Eftersom det var mycket vatten ville vi inte gå över utan vandrade glatt uppströms i hopp om att hitta ett bättre vad. Det skulle vi inte ha gjort, för det fanns inget förrän helt nära Ljungansjöarna. Sträckan mellan vaden, nere i dalen, var bitvis mycket sank och det var (naturligtvis) väldigt mycket mygg, så den rekommenderas inte. Efter vadet var terrängen bättre, vi gick på östsidan av Härjångsåsen rakt mot den stora toppen och fick vada en ganska stor bäck innan vi kom upp på sluttningen till Stora Härjångsstöten.
Och så toppturen: Om man räknar den stora toppen som 1 och de som ligger öster om den i tur och ordning som 2 och 3 så gick vi uppåt mellan 2 och 3. Där fanns ett jättefint vattenfall nedanför en stor snöfläck som vi också passerade. Lite brant var det, men inte så farligt. Sedan vandring på sydsidan av 2:an, blockterräng hela vägen mot 1:an, inga större problem. Samma väg tillbaka. Hela toppturen med lunch- och kaffepaus tog drygt en halv dag. På hemvägen följde vi en fin stig på en liten sandås söder om massivet, vadade över Ljungan där vi inte ville vada första dagen och följde leden mot sydost tillbaka till Ljungdalen. På det stora hela var det väldigt lättvandrat (torr fjällhed) utom vid sankmarken och blockterrängen. Bra tältplatser i björkskogen ovanför Kesubron och på fjällsluttningen nedanför 2, mindre bra på en kulle i den sanka dalen.
Det är svårt att beskriva bra utan en karta. Säg till om jag ska klargöra något!
Därifrån gick vi ganska rakt norrut, kanske lite nordväst, tills vi kom fram till Ljungan vid ett vadställe nedanför östra delen av Härjångsmassivet. Eftersom det var mycket vatten ville vi inte gå över utan vandrade glatt uppströms i hopp om att hitta ett bättre vad. Det skulle vi inte ha gjort, för det fanns inget förrän helt nära Ljungansjöarna. Sträckan mellan vaden, nere i dalen, var bitvis mycket sank och det var (naturligtvis) väldigt mycket mygg, så den rekommenderas inte. Efter vadet var terrängen bättre, vi gick på östsidan av Härjångsåsen rakt mot den stora toppen och fick vada en ganska stor bäck innan vi kom upp på sluttningen till Stora Härjångsstöten.
Och så toppturen: Om man räknar den stora toppen som 1 och de som ligger öster om den i tur och ordning som 2 och 3 så gick vi uppåt mellan 2 och 3. Där fanns ett jättefint vattenfall nedanför en stor snöfläck som vi också passerade. Lite brant var det, men inte så farligt. Sedan vandring på sydsidan av 2:an, blockterräng hela vägen mot 1:an, inga större problem. Samma väg tillbaka. Hela toppturen med lunch- och kaffepaus tog drygt en halv dag. På hemvägen följde vi en fin stig på en liten sandås söder om massivet, vadade över Ljungan där vi inte ville vada första dagen och följde leden mot sydost tillbaka till Ljungdalen. På det stora hela var det väldigt lättvandrat (torr fjällhed) utom vid sankmarken och blockterrängen. Bra tältplatser i björkskogen ovanför Kesubron och på fjällsluttningen nedanför 2, mindre bra på en kulle i den sanka dalen.
Det är svårt att beskriva bra utan en karta. Säg till om jag ska klargöra något!
Aktuellt
ANNONS
Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig
Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.
