• Vi har ju bytt forum och det finns säkert en del att förbättra. Har du problem? Titta först i forumet Felrapporter om felet redan är känt. Om inte så kan du starta en ny tråd där. Har du förslag på förbättringar eller andra synpunkter så passar ett inlägg i Funktionsförslag bättre.

Göra upp eld i RIKTIGT j***a pisseblöt skog?

Jag tror tvärtom att definitionen på en tjärstubbe (i alla fall den användbara tjärveden) i princip är att den är impregnerad av all "harts".

På min "mark" som nu är skogsbevuxen igen efter kalhuggning under kriget ca 1940 så står "massor" med tjärstubbar kvar. Brinner fantastiskt bra men man kan bara använda det utomhus, eller i små portioner att tända med, annars eldar man sönder kaminen eller sätter igen skorstenen tror jag.

Jag fick nyligen en bok, Konsten att elda, Mattias Norberg 2020, i present som jag nu börjat att läsa.
https://www.adlibris.com/se/bok/kon...MIhvDv0puI6QIVwuWaCh2_xQ3PEAQYASABEgIgKPD_BwE

Den innehåller alla här beskrivna tips för att faktiskt tända eld på ved från skogen i regn, och ca 100 till verkar det som (fjädersticka, eldboll och massor med tips på olika ris, barr, frön, gräs mm som underlättar).

Den boken är att rekommendera för den som har önskemål om att elda ute. Där verkar det som att det förmodligen går att elda även blöt ved.
I boken ELD av Yngve Ryd påstås om jag minns korrekt att t ex murken, fuktig björk går att elda t ex. Själv har jag märkt att murken gran som går att smula sönder ändå innehåller bra ved i form av gren-anlagen som bevaras mycket bättre och är mer kompakta så de inte suger väta lika mycket utan brinner bättre.
När man eldar ved med högt tjärinnehåll i kamin eller öppen spis fastnar en del tjära i skorstenen. Den tjäran kan i värsta fall antändas. Det brukar inte vara särskilt hälsosamt.
 
Eld är bara Bränsle -Temperatur - Syre. Inget hokus pokus. Ju våtare veden är ju varmare måste det vara så att träterpentingaserna kan antändas.
Att koka ut vatten kräver mycket värme.
Att det går att tända eld i genomblöt skog beror på tjärstickor, kärnved och näver eller rejäla blixtnerslag.

go tur
 
Men i övrigt så brinner det, ju tunnare ved detso bättre (det lär man sig också i boken ovan).
Och allt som står i böcker är sant? :) Har du provat själv?

Eftersom jag är scoutledare så har jag gjort en massa demonstrationer för scouterna, bland annat just tagit upp saker ur en vattenhink för att sen tända dem direkt.
 
Jag har förstås inte lagt dom i en spann, men "mina" tjärstubbar och murkna fällen har jag eldat med trots att de har varit sura och regn-blöta, även efter lång regnig höst. De förvaras inte annat än ute där dom finns.
Det är inte alltid lätt, men ju finare man delar tändmaterialet, som t ex tjärveden i fina spån och stickor, desto enklare är det att få det att starta en eld.

Att lyfta en stubbe ur vattnet och tända funkar dåligt, man måste ju ha en strategi också. Det är hur man ska tänka, strategin för att underlätta som man kan få hjälp med i boken, inte ett enda sätt som alltid fungerar eller hur man ska göra det så svårt som möjligt.

Det är klart att man kan hantera det bästa materialet fel och misslyckas om man vill bevisa något. Jag tror inte att vi vill beskriva samma sak om du vill påstå att det inte är bra tändmaterial bara för att det går att preparera så att det blir sämre än det egentligen är. Och det kan säkert finnas sätt att helt hindra det från att brinna bra.

Framför allt, använd det sätt som du känner att du behärskar, så underlättar det för då har man en erfarenhetsbaserad kunskap som kan hjälpa till med bedömningen av hur man ska göra. Att visa scouter hur dom inte bör göra är för mig en pedagogik som riskerar att missa poängen med lektionen (men det var nog inte hela lektionen du beskrev).
;-)
 
Framför allt, använd det sätt som du känner att du behärskar, så underlättar det för då har man en erfarenhetsbaserad kunskap som kan hjälpa till med bedömningen av hur man ska göra.
Är inte det kärnan i hela den här "iskussionen"? Folk med lång och gedigen erfarenhet försöker få folk med annan eller mindre erfarenhet satt tro på att vissa metoder fungerar trots att det låter osannolikt. Trådskaparen var väldigt specifik i förutsättningarna, det kan låta som att att det är helt kört men det är det ju inte. Vissa kan låta sig övertygas av argument, andra behöver se med egna ögon för att tro. Är man beredd på det värsta och har rätta grejerna med sig klarar man det mesta. Det är inte svårare än så. Proper planning prevents poor performance!
 
Och jag försöker mest bidra med att det finns en helt nyutkommen bok för 200:- med dussintals med sidor och tips om just detta specifika ämne.
Som i mitt tycke är mycket pedagogisk och illustrativ och jag uppfattar det som en utmärkt hjälp för den ovane, och läsvärd för den intresserade. Det finns "smakprov sidor" i länken att studera för den som undrar.
https://www.adlibris.com/se/bok/kon...MIwaaAn5-N6QIVWaWaCh0eJAKQEAQYASABEgJs4fD_BwE

Jag har inget intresse i övrigt i att boken säljs. Men jag tror att den tydligt besvarar trådskaparens fråga.
 
Att visa scouter hur dom inte bör göra är för mig en pedagogik som riskerar att missa poängen med lektionen (men det var nog inte hela lektionen du beskrev).
;-)
Nu missförstod du nog vad jag visade. Jag visade de saker som faktiskt fungerar att ta direkt upp ur vattnet och tända, som cykelslang eller så kallade "stearinbomber" (dessa bör man dock skära en bit av och rulla ut för att det ska vara enklare att tända).

Men, som det har påpekats flera gånger i tråden, ska man få en eld som brinner hela tiden så måste man nånstans ifrån ha ved som är tillräckligt torr. Att få fyr på lite tände är inget problem, men du kan inte sitta hela natten och elda lövtunna spånor av tjärved.

Tyvärr handlar ju nästan alla tips i tråden om hur man får fyr på tändet. Problemet är de kommande timmarna.

Och ska man ändå bära med sig bränslet så är ved inte så vikteffektivt.
 
Och då vill jag åter igen upprepa en del av TS förutsättningar:

och om man mot förmodan skulle få fyr på tändmaterialet så finns ingen ved som inte är helt vattensjuk.
Och jag hävdar bestämt att i ett sånt läge går det inte att göra en brasa.

Däremot är ett sånt läge i mina ögon oerhört sällsynt.
 
Hola!







Jag befinner mig på västkusten på vinterhalvåret där det har regnat nästan oavbrutet i fyra månader. Det är så blött att annars torr fin skogsmark förvandlats till en sumpvälling, det forsar vatten längs stigarna. Det finns inte ett endaste tort knaster och här växer ändå 97% lövträd, inte en näverremsa som inte är totalt dyngsur och om man mot förmodan skulle få fyr på tändmaterialet så finns ingen ved som inte är helt vattensjuk.
Finns det enbuskar? En är väldigt hårt och tar inte upp så mycket fukt. Även färsk en brinner bra. Har man med sig lite tändmaterial så kan man få igång en brasa med hjälp av en.



Skickat från min SM-G960F via Tapatalk
 
Och då vill jag åter igen upprepa en del av TS förutsättningar:



Och jag hävdar bestämt att i ett sånt läge går det inte att göra en brasa.

Däremot är ett sånt läge i mina ögon oerhört sällsynt.
Ja, det är sällsynt, om man tar det bokstavligt så skulle det vara det samma som att man skulle vilja elda utan ved, och det går ju inte förstås (den frågan är lätt att besvara). Man kan ju då lika gärna stå mitt i en tom sandöken, eller ute på ett bart skär i havet utan drivved, där finns inte heller mycket att elda. Det är ju inte så fruktbart att ställa en sådan fråga, så jag tolkar den bildligt istället.

TS fråga var ju att han befann sig i en skog, med till synes bara blöt ved, och undrade: "Hur gör man då?"

Om den situationen finns det ju en del tips, kan jag tänka, som att utöver tjärstubbar så är den yttre hårda "gråblekta "veden på legor ofta är torrare än resten, och att torra gran-grenar är kompakta nog att inte suga sig fulla med vatten. Och att murken björk ofta kan eldas, om jag nu minns rätt.
 
Det brinner också murken när jag testat (mera torr än blöt iofs), men jag kan kolla källan först om en vecka, för jag har inte boken ELD av Yngve Ryd med mig just nu.
 
Stickor av kärnved går alltid att tända, liksom ris och näver.

Men utsidan är fullt av fotöljgeneraler som vet bäst.

Ut och pröva!

go tur
 
"Alltid" är ett väldigt stort påstående, och det är ett påstående som bara behöver ett enda exempel på att det inte fungerat för att man ska kunna slå sönder.

Jag vidhåller att veden måste ha tillräckligt låg vattenhalt.

Visst, i de flesta skogar går det att hitta ved med tillräckligt låg vattenhalt bara man vet var man ska leta. Men TS förutsättningar var ju att det inte finns nån ved som inte är vattensjuk.

Jag ser fram emot att nån motbevisar mig genom att tända på en bit ved som legat en månad under vatten. Det är ok att filmen dröjer fram till midsommar.
 
Jag ser fram emot att nån motbevisar mig genom att tända på en bit ved som legat en månad under vatten. Det är ok att filmen dröjer fram till midsommar.
Det har redan gjorts filmer där det utförs. Samma principer som övrig eldning men betydligt mer av fint material i alla stegen.
 
Praktisk fysik förefaller flera ha svårt för. Ved består till stor del av hålrum som kan fyllas med vatten eller sav eller tjära.

Har du en bit tjärved som legat i vatten räcker det att slå av ytvattnet och höja temperaturen tillräckligt för att tjäran börja förgasas och finns där syre nog börjar det att brinna.

Eldtriangeln Brännbart ämne - Syre - Temperatur. Gäller alltid. Det är därav vi har flamtemperatur som en specifikation på olika ämnen.

Det finns ett väderläge som är nog så svårt att elda i och det är kallare än -35° för då rusar luften vid sidan om varma luften från elden ner och det är mer än vad brasan tål, d v s temperaturen över flampunkten sänks och brasan slocknar i rök. Tak och skorsten kan hjälpa upp det väsentligt.

För syre under brasan är stenfodringen viktig, dels förhindar stenarna rotbrand, dels om överlagret ligger luftigt nog bidrar det till att elden får tillräckligt med syre.

Men att försöka elda porig genomvåt ved är svårt och kräver tillräckligt mycket tände för att torka veden så att flamtemperaturen kan uppnås.

Förstår man principerna för släckning blir det mer begripligt. Man kan släcka genom Avkylning - vatten eller kolsyra, Kvävning sand, pulver eller skum.
Eller genom att avskilja det som brinner så att man får mindre brandhärdar att bekämpa med ovan två metoder.

Nu drar jag streck här.

go tur
 
Senast ändrad:
Det brinner också murken när jag testat (mera torr än blöt iofs), men jag kan kolla källan först om en vecka, för jag har inte boken ELD av Yngve Ryd med mig just nu.
Jag konsulterade boken ELD och det framgår att:

Färsk björk brinner bättre än frusen.
Murken gran och björk kan eldas, men förstås bättre ju torrare den är.
Bäst hittar man gammal murken ved som fortfarande står (regnet rinner av) och helst inte har barken kvar (torkar av vind och sol så det är mindre murket och fuktigt).
Grenar och rotvältor där veden sticker opp och inte ligger direkt på marken är också torrare och tätare, även om den är murken.

Jag har eldat både blöt murken gran och björk, och även om torr murken ved är bättre så ger båda en bra glöd till slut, men man måste förstås ha en eld redan för att det ska funka, så man får starta en eld först.

Ett tips jag sett är att (om det inte blåser och är skyddat) bygga men grövst ved i botten och allt finare uppåt så att man tänder överst (hettan frigör gaserna ur veden under som sedan brinner i lågan ovanför). Då kan man mata med fin ved och små grenar ovanifrån tills det tar sig.
Det har jag inte testat i praktiken, men det låter plausibelt.
 

Logga in