Fundering ang svagt snöskickt.
- Trådstartare SuperG
- Start datum
Bok-klok
Min dassliteratur just nu är Staying Alive in Avalanche Terrain av Bruce Tremper. Intressant bok. På en av dom första sidorna står det om detta med tjocka flak. I korthet kan man säga att tjocka starka snölager håller ihop bättre men har två stora nackdelar:
1. Om en lavin löser ut så blir den stor.
2. Brottkanten hamnar längre från (ovanför) personen som utlöser lavinen.
Boken är ganska billig (~150:- hos nätbokhandlare), men jag har läst för lite än (suttit för lite på huset) för att säga om den är bra. Verkar OK iallfall.
Fler böcker finns här:
http://www.avalanche.org/~lsafc/INFO/Books.HTML
Min dassliteratur just nu är Staying Alive in Avalanche Terrain av Bruce Tremper. Intressant bok. På en av dom första sidorna står det om detta med tjocka flak. I korthet kan man säga att tjocka starka snölager håller ihop bättre men har två stora nackdelar:
1. Om en lavin löser ut så blir den stor.
2. Brottkanten hamnar längre från (ovanför) personen som utlöser lavinen.
Boken är ganska billig (~150:- hos nätbokhandlare), men jag har läst för lite än (suttit för lite på huset) för att säga om den är bra. Verkar OK iallfall.
Fler böcker finns här:
http://www.avalanche.org/~lsafc/INFO/Books.HTML
Laviner
Ja det är inte så enkelt med att upskatta lavinfaror, om man tittar på tex rutshblockstest så kan 10 rutschblockstest i samma sluttning visa helt olika resultat.
Så att gräva en snöprofil/rutchblockstest så är man ganska säker på att man inte har gissat rätt ang snöförhållandet;-)
Det viktiga är försthandsinformation dvs spontana laviner, hur låter snön, hur beter sig snön.
Sedan kan man titta på snötäcket (snölager, tjocklek, osv) som är mer osäker information och sist är det vädret som påverkar (mest osäker information).
Ang islager så finns det ju ofta rimfrost ovanför islagret (vilket blir ett mycket bra glidlager), eller omvandlad snö under islagret så islager är väl aldrig bra...
[Ändrat av fafner 2006-03-02 kl 22:07]
Ja det är inte så enkelt med att upskatta lavinfaror, om man tittar på tex rutshblockstest så kan 10 rutschblockstest i samma sluttning visa helt olika resultat.
Så att gräva en snöprofil/rutchblockstest så är man ganska säker på att man inte har gissat rätt ang snöförhållandet;-)
Det viktiga är försthandsinformation dvs spontana laviner, hur låter snön, hur beter sig snön.
Sedan kan man titta på snötäcket (snölager, tjocklek, osv) som är mer osäker information och sist är det vädret som påverkar (mest osäker information).
Ang islager så finns det ju ofta rimfrost ovanför islagret (vilket blir ett mycket bra glidlager), eller omvandlad snö under islagret så islager är väl aldrig bra...
[Ändrat av fafner 2006-03-02 kl 22:07]
Sannolikt?
Hur stor är sannolikheten för att en sluttning som binds ihop av skarad snö börjar röra sig?
Jag gissar på att den är nästan försumbar.
I Sverige är blocklaviner vanligast men det jag har läst mig till är att det ändå är nyfallen snö i stora mängder som bildar blocklaviner.
Thure
Hur stor är sannolikheten för att en sluttning som binds ihop av skarad snö börjar röra sig?
Jag gissar på att den är nästan försumbar.
I Sverige är blocklaviner vanligast men det jag har läst mig till är att det ändå är nyfallen snö i stora mängder som bildar blocklaviner.
Thure
Aktuellt
Skarad snö ej ofarlig.
Den risken är inte försumbar i min värld i alla fall. Den måste värderas i relation till en mängd faktorer.
Om det är skarsnö vi diskuterar så använder jag följande parameterar för att värdera risken:
Temperaturväxlingar.
Slutningens form och lutning.
Omgivning (stenar och buskar, hängdrivor)
Snöfältets storlek.
Är slutningen frekvent åkt eller åks den inte alls?
Den risken är inte försumbar i min värld i alla fall. Den måste värderas i relation till en mängd faktorer.
Om det är skarsnö vi diskuterar så använder jag följande parameterar för att värdera risken:
Temperaturväxlingar.
Slutningens form och lutning.
Omgivning (stenar och buskar, hängdrivor)
Snöfältets storlek.
Är slutningen frekvent åkt eller åks den inte alls?
