Från Tarradalen till Råvejávrre

Hej!

Sensommaren/höstens vandring börjar ta form. Inspirerad av allt från Majjen till Sten Selander är tanken att vandra från Kvikkjokk, via Jiegnáffo och svenska stortoppen, till Sulitjelma. Jag har vandrat Nordkalottleden från Sulitjelma till Kvikkjokk tidigare. Den gången vandrade jag ensam. I höst kommer jag att ha sällskap. Förhoppningen är därför att nog med råg i ryggen ska kunna uppbådas för än mer alpina äventyr.

Idén är att använda båten vid Såmmarlappa för att ta sig från Tarraätnos östra till västra strand. Därefter funderar vi på att ta den mer eller mindre direkta vägen till Jiegnáffo via Råvejávrre. Tanken är att vandra upp på fjället längs Gárddevárjåhkå för att sedan ta sig via sjösystemet västerut till Råvejávrre och slutligen Jiegnáffo.

Under planeringen har dock några frågor har inställt sig:
  • På vilken sida rundar man lämpligen Basskajávrre?
  • Är det därefter bäst att hålla sig på norra sidan av sjösystemet?
  • Hur dan är terrängen längs Gárddevárjåhkå? Kartan skvallrar om en del vide.
  • Söder, är det en lämplig riktning att angripa Jiegnnáffo-toppen från? Läste på LRC:s hemsida att han avbröt ett toppförsök från öster på grund av en alltför brant fjällsida.

Jag är tacksam för alla svar som bidrar med upplysning kring dessa frågor.
 
Söder, är det en lämplig riktning att angripa Jiegnnáffo-toppen från? Läste på LRC:s hemsida att han avbröt ett toppförsök från öster på grund av en alltför brant fjällsida.

Mja, så fasligt brant var det väl inte och det fanns stora snöfält (trots jättetorka) som underlättade saker och ting, så det hade definitivt varit görbart. Den avgörande faktorn var snarare att jag inte riktigt kände att jag hade tiden med mig, utifrån hur jag ville att dagen skulle förlöpa. Anledningen till att jag gick upp från det håll jag gjorde var också just den att jag ämnade mig ner i Viejevágge sedan, så det är inte alls omöjligt att uppstigningen är enklare från söder.
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Mja, så fasligt brant var det väl inte och det fanns stora snöfält (trots jättetorka) som underlättade saker och ting, så det hade definitivt varit görbart. Den avgörande faktorn var snarare att jag inte riktigt kände att jag hade tiden med mig, utifrån hur jag ville att dagen skulle förlöpa. Anledningen till att jag gick upp från det håll jag gjorde var också just den att jag ämnade mig ner i Viejevágge sedan, så det är inte alls omöjligt att uppstigningen är enklare från söder.

Ok, tack för förtydligandet Kalle. Jag läste din berättelse lite slarvigt (vilket är dumt eftersom det du skriver håller hög kvalitet). Jag kollade också bland dina dagsturer i området, men hittade ingen som gått via Gárddevárjåhkå. Men du kanske ändå har något begrepp om den färdvägen, från toppvyer eller vandrarberättelser från din tid som stugvärd.
 
Senast ändrad:
Det var ingen som kom den vägen och kunde berätta om den och jag gick mycket riktigt inte själv där, men jag passerade nära utloppet i Darrhaädno vid ett tillfälle (eller egentligen två, eftersom jag gick tillbaka samma väg). Sidan ifråga innehåller en beskrivning med lite bilder av vägen mellan Såmmarlappa och Gárddevárjåhkå öster om Vuoksák.

Vad gäller just det området (kring utloppet, där jokken delar upp sig i flera armar) består den norra sidan av fina ängar och gles björkskog en bit, men längre uppströms tätnar vegetationen. Även på södra sidan är det ganska öppet just vid "deltat". Hur terrängen ser ut mellan Vuoksák och Gárddevárre vet jag inte, men utifrån kartan verkar den norra sidan att föredra, åtminstone i mellersta delen; dock innebär detta att man måste ta höjd i skogen.

När det kommer till bilder har jag, förutom de som finns på ovannämnda sida, dessa:

Övre delen av Gárddevárjåhkås dal
Längre upp mot Skállotjåhkkå
Här syns dalen till höger om Vuoksák (den kantiga klumpen i mitten)
Samma sak, fast här är det den vänstra dalen
 
andra alternativ mot Råvejávrre från Tarradalen-Kvikkjokk

Hej från Danmark,
Själva funderar jag på i denna sommars vandring att besöka samma område "på vägen" till el från Sarek NP, troligen i myggtiden vecka 27-29:cool:
Jag lästa nånstans att båten vid Såmmarlappastugan kan vara lite anstängande pga den wire den är kopplad till.
Alternativ är via bron vid Tarraälvshyddan.

Hans Fowelin har skrivit en uppsats här på Utsidan: Tidig sommarvandring i Padjelanta och Sarek 2008. Hans grupp rörde sig från denna bro åt NV utanför stigen.

En passage på denna väg är på mitten av Fierrovagge upp förbi 1181-sjön utan namn. Bild på denna passage finns på tråd 49066 på Utsidan. Mer info om man googler Silbbatjåhkkå.

Kallovaratjeh naturreservat finns på tråd 14415 på Utsidan. Detta och annan info om orten finns om man googler Kallovaratjeh.

För botaniskt intresserade förmodas Kallovaratjeh att vare intressant om man kan hitta de fjällhedar på kalkbund som närbeläggna Jiegnáffo har berömds av.

Hälsningar, Hans C.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips