Förstabestigarens rätt - Vad tycker du?

[climbrob]

Bultkommitténs uppgift är att "förbättra säkerheten på stockholmsklipporna främst genom att byta gamla bultar mot nya och uppmontering av firningsankare". I det arbetet stöter vi hela tiden på leder som inte är säkrade i enlighet med dagens standard. Det kan vara leder där dagens bättre utrustning gör vissa bultar onödiga eller leder som skulle behöva en eller fler bultar för att kunna klättras på ett rimligt säkert sätt. Det finns en praxis inom klättringen att förstabestigaren bestämmer hur leden skall vara säkrad. Det blir ganska opraktiskt (och ibland omöjligt) att fråga förstabestigaren om varje led. Vi har därför påbörjat en liten undersökning bland de flitigaste nytursmakarna för att ta reda på deras inställning i frågan.

Nu vill vi veta vad du tycker så passa att lägga din röst i enkäten
RÖSTA GÖR DU HÄR

 

[markus82]

Intressant fråga.

I vissa fall är vår utrustning idag alltså så pass mycket bättre och mångsidig än förr att man funderar på att ta bort bultar från leder. I andra fall funderar man på att lägga till bultar till leder som bestegs med typ slingade muttrar, hamparep och tweedknickers. Har jag förstått saken rätt? Är inte det totalt motsatta saker?

Alltså, jag kan förstå den första situationen. Kamkilen och kanske starkare mikrokilar har gjort det möjligt att ta bort gamla bultar från vissa leder. Visserligen finns det redan ett borrat hål, så skadan är på sätt och vis redan gjord. Men i nio fall av tio skulle nog jag rösta för att ta bort bulten om en bra säkring fanns att placera istället.

Men den andra situationen är för mig absurd. Och det handlar inte bara om förstabestigarens "rätt". Det handlar också om hur man ser på klättringen som aktivitet och vad man lämnar vidare till framtida klättrare. Klarar man inte en led för att den är för läskig/farlig så är inte det ledens fel, och inte heller förstabestigarens. Om man vill klättra den får man väl toprepa den. Och vill man leda den får man väl nöta. Måste allt vara så himla tillgängligt jämt?

Det är mina tankar om saken.

 

[GustavOh]

Frågan var nu från början ställd till de som har ett antal fa i bagaget, men varför låta det hindra mig från att vädra mina åsikter?

Jag anser att det man skall sträva efter att bevara är stilen på leden, inte enstaka säkringar.
En bultad led har stilen sportklättring, dvs utmaningen bör ligga i själva klättringen, inte i att placera säkringar eller att riskera markfall. Principiellt tycker jag i det läget att man gott kan retrobulta utefter säkerhet, inte utefter ursprungliga placeringar.

På en tradled hör det till att klättraren i många fall måste ha överkapacitet för att hantera en svårsäkrad passage. Låt trad förbli trad.

När det gäller mixleder (och dit räknar jag även "tradleder" med kvarlämnade pitonger) så kan man bara göra en fall-för-fall-bedömning.

Om leden är mixad i den bemärkelsen att den är bultad med något enstaka glapp, så skulle den förmodligen vinna på att behandlas som en ren sportled, dvs få en extra bult. (Typexempel: Lara med handklovarna på ekoberget)

Om leden är mixad i den bemärkelsen att den har fasta pitonger i placeringar där man idag kan sätta en kam så låt den hellre bli helt trad. Att respekera företebestigarens stil skulle ju där rent krasst innebära att efter varje repetition slå bort pitongerna så att den som leder måste placera nya... (typexempel: Omöjliga väggen i häggsta)

Om leden är mixad i den bemärkelsen att ett enstaka svårsäkrat (och tungt) parti fått en bult, men huvuddelen är välsäkrad tradklättring, så låt den för allt i världen vara mixad. (Typexempel: Lynnard Skynnard i ågelsjön)


Sen kan man diskutera en del gamla leder som formellt är "trad" men egentligen är någon sorts defacto-solo. Ja de är "monument" över skickliga/modiga/dumdristiga förstebestigare, men frågan är hur många "monument" en klippa behöver...

 

[Petyak]

Principiellt tycker jag i det läget att man gott kan retrobulta utefter säkerhet, inte utefter ursprungliga placeringar

Yes! And to complete your nice collection of typical examples: Skevik, Voodoo and a pair of other routes nearby. There one has double bolts almost all the way: one old + one new, and yet there is a risk of high ground falls before the first bolt is reached, and all the same with the second one. Not to say that it looks weird.

 

[Mezzner]

En fråga som kommer upp (ang bultade leder), är ju vad man vill åstadkomma genom att bulta.

Om det är en finess att det är lite lagom läskigt för att det tillhör klättringen, så antar jag att det är lagom att sätta bultarna med en meter för långt avstånd hela tiden så att man lagom innan varje klipp får känna att man riskerar livet?

Skulle inte dessa leder vinna på att ha ännu färre bultar - och varför inte köra solo?

 

[climbrob]

1. Frågan var nu från början ställd till de som har ett antal fa i bagaget, men varför låta det hindra mig från att vädra mina åsikter?

2. Jag anser att det man skall sträva efter att bevara är stilen på leden, inte enstaka säkringar.

1. Vår mening är inte att enbart förstabestigarna ska yttra sig utan snarare tvärtom. Många förstabestigares åsikter känner vi i B.K. redan till. Det som är lite knepigt är att så många leder är olika så man kan inte helt enkelt "lita på" att förstabestigaren vill behålla sin led i ursprungsskick (eller rättare sagt i den stil den först gjordes) just p.g.a. att anledningarna till stilen varierar oerhört. En förstabestigare som inte längre kan yttra sig är därför ett problem. Nu är det tack och lov så att de flesta lever. Ju fler som yttrar sig i frågan, desto lättare är det för oss att göra ett bra arbete som folk uppskattar.

2. Jag håller med dig fullständigt, men ett problem blir ju vilka faktorer som utgör en leds stil. Enskilda säkringar är en faktor.

 

[danielfurudahl]

Som det tydligt står så är ju bultkommiten till för att byta gamla bultar mot nya samt att sätta upp firningsankaren, Varför inte helt enkelt låta det vara så, och respektera en förstabestigares stil och etik. Klättring är trots allt en sport där många individer söker efter olika saker så allt kan omöjligt vara tillgängligt för alla. Vill man klättra en skräckled måste man väl kunna få göra det, och det är inte samma sak att bara skippa en del bultar eller sola turen istället. Likväl måste man kunna få klättra lite sport om man nu känner för det utan att behöva dö på kuppen. Så varför kan man bara inte släppa hela den här frågan och acceptera att allt kanske inte kommer att bli tillgängligt för alla.

 

[bananmannen]

Jag klättrar inte alls. Men med tanke på det här med bultade leder, varför inte gå hela vägen och installera rulltrappa?

 

[Mezzner]

Det är ju förstås så att alldeles oavsett bultarna så är ju inte alla leder tillgängliga för alla, så det är nog att skjuta vid sidan av problemet - om man tror att det finns gott om klättrare som inte redan insett detta.

Problemet är väl att alla har en egen uppfattning om vad lagom är, och det är då som detta med förstebestigarens rätt är ett av många argument för huruvida leder ska "bevaras" eller "utvecklas".

Att alla genom diskussioner ska kunna enas om samma sak är förstås också att göra problemet enkelt, utan frågan är väl hur man ska agera så att så få som möjligt känner sig överkörda.

Eftersom det finns så många uppfattningar om vad en minnesvärd, säker, klassisk, fin led är så är det ju omöjligt att alla ska vara nöjda i de enskilda fallen. Kanske finns det dock en möjlighet att komma fram till hur frågorna hanteras, så att "alla" klättrare känner att det tas hänsyn även till deras uppfattning - även om det inte alltid blir så som var och en helst vill.

 

[markus82]

Jag håller med Daniel. Det är det enda man kan göra om man letar efter en övergripande tumregel. Men det finns alltid gränspuckar där man måste göra bedömningen led per led, som Gustav pekar ut.

Det är ett viktigt jobb att reparera leder, och ni som gör det ska ha stort tack! Grundtanken tror jag ändå är att det handlar om att modernisera leder, inte modifiera. Ett blänkande firningsankare istället för en sketen tall är alltid välkommet, enligt mig. Alltid uppskattat. Men bultar på led en halvmeter från en kamplacering sticker lite i ögonen. Även om leden i övrigt är helbultad. Kanske får man också se hur populär en led är. Det tror jag nog man gjorde i fallet Lynnard Skynnard. Insteget brukade vara skitläskigt!

 

[Petyak]

En fråga som kommer upp (ang bultade leder), är ju vad man vill åstadkomma genom att bulta.

Om det är en finess att det är lite lagom läskigt för att det tillhör klättringen, så antar jag att det är lagom att sätta bultarna med en meter för långt avstånd hela tiden så att man lagom innan varje klipp får känna att man riskerar livet?

From Kalymnos bolting policy
(http://www.kalymnos.gr/webweaver/climb/eng/sectors.html):

"Our aim is for the routes here to be as safe as possible so that climbers can concentrate on the technical difficulty of the routes without worrying about risks to life and limb."

"Always put the first bolt about 2.8m off the ground, the second about 1.2m further up and the third 2 metres above the second."

 

[GustavOh]

Klättring är trots allt en sport där många individer söker efter olika saker så allt kan omöjligt vara tillgängligt för alla. Vill man klättra en skräckled måste man väl kunna få göra det, och det är inte samma sak att bara skippa en del bultar eller sola turen istället.

Visst finns det skäl att bevara skräckleder, jag tycker bara inte att markfallspotential och motsvarande har något på en sportled att göra. Jag ser inte en sådan led som en "modig" led utan som en dåligt bultad sportled.

"Modiga" leder hör till tradklättringen, där etiken är att ta sig an berget på dess egna villkor. Om fa en gång konstaterat att han måste komplettera bergets säkringsmöjligheter med bultar för att göra leden, (dvs ta ned den till sin egen komfortnivå) så är det (i min mening) bara att följa samma stil om en efterföljare tar ned den till sin komfortnivå.

(Det är klart att om fa bultat på led så kommer saken i ett annat läge...)