Erfarenheter av björn efterlyses.

Hej gott folk. Ska om en vecka iväg på min första ensamvandring längst nordkalottleden. Eftersom att jag har förstått att det förekommer en del björn i "Dividalen" så ställer jag mig lite frågandes till tältning/vandring i en sådan miljö. Behöver jag tänka på mathantering och liknande eller är det hela överdrivet? Hittade en artikel som sådde små orosfrön såhär en vecka innan avfärd.

http://www.nrk.no/nordnytt/tor-ikke-ga-pa-tur-i-dividalen-1.7198426

Mvh Jonathan
 
Hej,

Jag har ingen erfarenhet av att tälta i björntäta områden, men förra våren stötte vi på en stor björn när vi var i våra skogar i Tornedalen.
Vi hade pausat och legat vid elden och fikat lite, sen skulle vi börja gå vidare.
Från ingenstans kom det en björn gåendes på stigen, rakt mot oss. Tyvärr (eller turligt nog kanske) så skrek farbrorn "En björn!" och när den hörde oss gjorde den världens tvärvändning och sprang så fort den kunde.

Vi jagar älg på samma marker och hänger all vår mat utanför stugan t ex på krokar. Och vi har då aldrig stött på nåt djur som rört i maten, varken räv eller björn.

Jag tror att fastän vi har så mycket björn, så är 99% dödsrädda för människan. Men det finns nog säkert 1% av dem, som inte är så rädda och de kan vara farliga för oss. Ta björnen i din artikel t ex, ovanligt att en björn är så närgången, men den är i minoritet och ett undantag. Dock just dem man bör akta sig för.

Sorry att jag inte hade något bättre svar... :)
 

Lästips

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

De liftar och ploggar igenom Europa: ”Alla hjälpsamma får oss att orka”

Utsidan mötte upp Michaela och Jiří Dolan under deras Stockholmsbesök, och plockade skräp på ett lite annorlunda sätt – från kajak.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.
Om du tar med dig några sådana här och lägger ut runt tältet får du det garanterat björnfritt... ;)

Stridsvagnsmina_5.jpg
 
Ingen friluftsare har vad jag vet råkat ens nära illa ut.

Det enda jag läste var länge sedan antingen här eller nån blogg eller kombination om en som
berättade en historia.

Kortfattat så hade han satt upp tältet när han var ute och vandrare med sin hund , tältet råkade bliuppsatt i nån björns favoställe.
Haha - det upptäckte han på natten när björnen strök omkring på utsidan och gned sig mot träd och så.
Sen rev den lite i tältduken,krafsa lite mossa och hade sig - hunden hade varit så rädd så den lät inte ett knysst (som tur är...)

Ja och så skrev han nått i still med att jag fick fortsätta vandringen med lite modifierat tält då björnen ristat in sina initialer i duken.

Haha - lite hett var det iaf - några andra historier har jag då aldrig hört så nån oro lär du inte behöva ha.
 
Hitta inte den där gonattsagan om det rispade tältet...hehe

Lite fiskare har la träffat på dom men du behöver ju inte oroa dig , finns inga skräckhistorier om
björnar som löper amok i tältläger , du kan ju vara ganska säker på att om det skulle förekommit så skulle det finnas på nätet.

Och det skulle vara fyndläge på tält,ryggsäckar och så på blocket

http://www.edgeflyfishing.com/ipb/topic/152643-björnland/
 
Du har inget att frukta från björnen så länge du respekterar den. Björnar går undan ganska fort vid kontakt med människor, precis som de flesta andra vilda djur, -den tycker inte om din närvaro. Skulle du mot förmodan stöta på björn, ta det lugnt, stå still, låt den veta att du finns, låt den gå undan. Försök INTE smyga efter den för att få ett bättre foto, för som tidigare sagt; -den tycker inte om din närvaro! ...och känner den sig trängd, så kan den få för sig att vilja visa dig, att den mycket väl kan plocka ner dig ett pinnhål på näringskedjan. -Respekt!
 

avslutad210712

Gäst
Har ingen björn-saga men kanske det ändå är det eftersom det är jag som berättar den :)

En vårvinter strax nedanför Unna Allakas hade vi en järv som hade strukit förbi tältet på två meters avstånd under natten och hunden hade inte låtit ett enda litet knyst. Eller rättare sagt hade inte vi hört något av hunden.
 
Knallskott kan jag tänka mig är det mest effektiva "vapnet" men pass på brandrisken. Tänkte senast igår att en såndär ihopfällbar fältspade, typ FM, borde vara ett ganska bra motmedel om det skulle gå så långt.

Annars är väl det viktigaste att inte ha mat i tältet, inte ens en smula. När vi var i Yellowstone berättade parkvakten om en legendarisk händelse där en kvinna glömt en liten chokladbit inne i tältet, fastän alla annan mat var ordentligt förvarad uppe i ett träd som sig bör. Björnen brydde sig inte så mycket om henne men strimlade tältet och allt där inne i jakten på chokladen. Kvinnan strök med i processen. Sen dess kallar de henne "Swiss Miss" (hon var passande nog från Schweiz dessutom, iaf enligt legenden).
Underskatta inte björnens väderkorn är lärdomen här...

Jag hade faktiskt en björnbrottare i släkten, Jormas hette han. Han hängde med benen runt halsen på björnen, höll den i öronen och hängde där öga mot öga med den tills den slutade kämpa och lunkade iväg. Till historien hör att björnen fått underkäken bortskjuten strax innan pga vådaskott. Jormas skall ha sett helt förstörd ut efteråt men var i princip oskadd (dock rätt så väl "marinerad" i björnblod, huvva!). De andra jägarna spårade björnen snabbt och gjorde slut på lidandet... Klart bisarr historia men det skall tydligen vara helt sant.

Men visst, som flera skrivit innan, björnen (och andra rovdjur också, utom kanske fjällräv) är bra mycket mer rädd för människor än tvärtom. En väl markerad närvaro är bästa skyddet.
 
Hemma har vi gott om björn, men det till trots fast man går ut och spårar hittar man dem inte. Har varit nära ett flertal gånger och hittat rivna stubbar, myrstackar och träd, men när man tror man ska se en så är dom som bortblåsta. Dom lägger sej tydligen bara ner och blir osynliga. Frugan såg en unge förra våren som lekte vid väg kanten. Hon tog lite bilder.
När jag väl såg en björn så var jag allt annat än förberedd. Ute med hunden i foppa och mys braller. Försökte skriva ett sms till frugan men lyckades sluddra med fingrarna så jag ringde istället, till fel fru! och sluddrade med tungan så pass att hon frågade om jag var drucken.
Björn frossa kallades det tydligen.
Björnen var dock helt ointresserad av mej så jag kunde studera den en stund. Greta, hunden märkte ingenting under hela tiden.
Det jag däremot har märkt just med det är att tidigt på våren när björnen lämnat idet så är Greta väldigt spattig när vi är i skogen och ibland vill hon tom gå hem, men ju senare på året det blir så lugnar det ner sej.
Björnar verkar lämna ut signaler i form av lukt på vilket humör de är i.
Inget jag kan säga att det är så men en känsla jag har.
Mvh Johan
 
I Tatrabergen är det numera tätt med brunbjörnar, som tyvärr helt förlorat sin skygghet och i stället lärt sig förknippa människan med tillgång till mat. Allt "tack vare" tanklösa turister som slängt sina bananskal och äppelskruttar i naturen. Fjällstugorna har numera elstängsel för att slippa nattliga grävningar i soptunnor och folk som långtidsparkerat vid nationalparkens gräns har fått sina bagageluckor öppnade utan nyckel ;).

Men trots att nationalparken får ta emot kring 3 miljoner besök per år och möten med björn inte är ovanliga, är det hittills ingen vandrare som blivit fysiskt skadad. Det sista registrerade dödsfallet handlar om en skadskjuten individ och en fåraherde år 1927. Det värsta som inträffat i modern tid är att en (troligen även i detta fall olagligt skadskjuten) björn gett sig på och sårat (inte livshotande) en slovakisk skogsarbetare precis utanför nationalparkens gräns.

I övrigt har det bara inträffat tillbud, när turister betett sig riktigt korkat. Förra året ville ett gäng ta "häftiga" bilder, och i stället för att bara lugnt gå undan vid mötet, omringade en hona så hon blev avskuren från sina ungar. Den gången slutade det med en stukad fot hos en av turisterna, som flydde i panik när björnmamman surnat till och markerat ett utfall.

Att ovetandes råka hamna mellan en hona och hennes ungar kan dock bli farligt "på riktigt", och det råd man får i Tatra är därför att aldrig envisas med att fortsätta sin färd vid ett plötsligt björnmöte, utan snabbt, lugnt och tydligt byta riktning och gå åt annat håll. Då förstår björnen att man varken gör anspråk på reviret eller utgör någon fara för ev. ungar i närheten.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips