Du minns nog fel. USA har drygt 28 invånare per kvadratkilometer, medan Sverige har knappt 20 invånare per kvadratkilometer.GustavOh; sa:Lite paradoxalt, eftersom USA (om jag inte minns fel) faktiskt är ännu glesare befolkat än sverige.
Raskesven
Du minns nog fel. USA har drygt 28 invånare per kvadratkilometer, medan Sverige har knappt 20 invånare per kvadratkilometer.GustavOh; sa:Lite paradoxalt, eftersom USA (om jag inte minns fel) faktiskt är ännu glesare befolkat än sverige.
nermander; sa:Det beror ju på hur många som gör det. Om du har en plats där det är nya vandrare som sover varje natt så blir det till slut väldigt svårt att hitta en plats där man kan gräva ner sin skit utan att råka gräva i nån annans.
Jag skämtade visste inte att folk faktiskt bar med sig det hem - ensamvandrare förstår jag
Kamvandraren; sa:I Sverige förekommer ibland ett trevligt alternativ för sådana välbesökta platser:nermander; sa:Det beror ju på hur många som gör det. Om du har en plats där det är nya vandrare som sover varje natt så blir det till slut väldigt svårt att hitta en plats där man kan gräva ner sin skit utan att råka gräva i nån annans.
Jag skämtade visste inte att folk faktiskt bar med sig det hem - ensamvandrare förstår jag
![]()
Kanske en tänkbar exportprodukt till det stora landet i väster?;-)
Raskesven
nermander; sa:Retar mig en hel del på de självutnamnda sk. naturgurus(några av samerna jag känner kallar dessa "gurus" för pelikaner) som har bestämda åsikter om vad alla ska och inte ska göra samt kommer med pekpinnar om hur man på ett ekologiskt korrekt sätt färdas i vår natur. Jag ger mig fan på att dom bär med sig skiten och toalettpapperet hem från fjället i stället för att gräva ner den.
Den där inställningen hade väldigt många amerikaner förut, därför har deras nationalparker numera VÄLDIGT stränga regler. I vissa parker får man inte ens köra ner tältpinnar i marken, tältning får bara ske på särskilda iordningställda plattformar.
Jag har på Backpackinglight (Yahoo-grupp) läst en del intressanta inlägg från folk som jobbar i dessa nationalparker, om just hur naturen slits väldigt hårt av såna där saker som folk tror att de är "spårlösa". I en park tänkte man t.ex. försöka minska slitaget på lägerplatserna genom att helt enkelt ta bort alla uppmärkta lägerplatser och låta folk slå läger var de ville. Tyvärr visade det sig att de flesta människor slå läger på samma platser, så trots att platserna inte var markerade som lägerplatser så blev det lika mycket slitage ändå.
Det beror ju på hur många som gör det. Om du har en plats där det är nya vandrare som sover varje natt så blir det till slut väldigt svårt att hitta en plats där man kan gräva ner sin skit utan att råka gräva i nån annans.
För mig som trångsynt inbodd svenne så skulle det förta en stor del av naturupplevelsen om jag var tvungen att tälta på utmarkerade platser, elda, skita osv på därtill uppställda faciliteter. OK, uteskitandet är kanske inte den viktigaste upplevelsen, men att kunna välja lägerplats och -tid, hitta vatten själv och utanför nationalparkerna; lägga min egen oansenliga stenring att elda i, hör för mig till frihetsupplevelsen med naturen. Om än fjällen var aldrig så vackra, så skulle det kännas som en stor förlust.marmotta; sa:I sydeuropeiska natur- och nationalparker är det ofta
helt och hållet förbjudet att tälta utom på campingplatser
(Dolomiterna, Gran Paradiso, Schweiziska Nat.parken,
Aigües Tortes, Sorteny i Andorra), eller så
finns restriktioner som ska göra tältandet mindre lockande
t ex endast vid vissa stugor (Korsika, Vanoise)
endast efter 19 på kvällen (PNP, Mercantour, les Ecrins)
eller, mildare, högst ett dygn i sänder (Havsalpernas
Naturpark i Italien) och, mildast, en timme
från närmsta by (Queyras). (Man ska aldrig fråga
vanligt folk om saken - de tror alltid att deras gissningar är intressanta.)
Reglerna betingas antagligen av den faktiska trafiken.
Och de flesta vandrare lägger upp turen helt efter
ledbeteckningen, guideboken och stugorna.
I Aigües Tortes lär även bivack under bar himmel
vara förbjudet, ja rentav att visats utomhus
om natten (och det i ett område där ännu för några
år sen två stugor saknade toalett - toaletten var
"lejos" och tvättrummet "el rio".)
Strykarräven; sa:För mig som trångsynt inbodd svenne så skulle det förta en stor del av naturupplevelsen om jag var tvungen att tälta på utmarkerade platser, elda, skita osv på därtill uppställda faciliteter. OK, uteskitandet är kanske inte den viktigaste upplevelsen, men att kunna välja lägerplats och -tid, hitta vatten själv och utanför nationalparkerna; lägga min egen oansenliga stenring att elda i, hör för mig till frihetsupplevelsen med naturen. Om än fjällen var aldrig så vackra, så skulle det kännas som en stor förlust.
Det finns faktiskt skäl till varför jag t ex väljer att vara mycket i skogen, där ingen lägger sig i och ingen tar skada om lilla jag bryter några kvistar till min brasa, eldar i en sandgrop och lämnar mitt fiskrens till korparna. Ingen som gnäller på att jag bryter granris till ett liggdike om vintern, eftersom oddsen att någon annan tokfan skulle få för sig att göra just det, just där och just då, är försumlig.
Naturromantik javisst, men för mig är det där med att gå och gå och gå och titta på fjäll som ser ut som glasspinnar, bara en del av upplevelsen. Och den andra delen är som synes rätt svår att ge en rättvis beskrivning.
Och det hindrar mig naturligtvis inte att gå kungsleden from time to time, och när den dagen kommer även besöka alperna, om jag så måste gå snitslad väg.