”Bly i ammunition är ett ickeproblem”

lsjonsson

Avstängd
Världen måste ha blivit galen! Efter ett helt yrkesliv i rörbranschen kan inte Mats Kristiansson förstå att de obetydliga mängder bly som finns i ammunition anses vara ett så stort problem.

År 1966 var jag som nybliven lärling med och lade ner vattenledningar i ett samhälle på Gotland.
Rörmaterialet var gjutjärn diameter 100–150 mm. Mycket skarv tätades med bly. Vad jag vill minnas var det bara 100 raka rör som gummiringstätades, vilket var en nyhet för äldre kolleger.
Alla vårtrör (avstick till villor), brandposter och andra detaljer blytätades.

Flera kilo bly per skarv
Det gick till så att skarvarna centrerades med drev. En asbestfläta sattes runt skarven och flytande bly hälldes i – flera kilo per skarv. Då blyet krympte när det stelnade, så diktades med diktmejsel och slägghammare.
Vid provtryckning var det mycket bankande för att täta alla läckor.

Blytätade drickvattenledningar
I våra städer är ledningssystemen betydligt äldre, så där är sannolikt det mesta blytätat. Det handlar om dricksvattenledningar som fortfarande är i drift.
Avloppsledningar av gjutjärn inomhus skarvtätades med bly under 1950-, 1960- och början av 70-talet, och finns i alla hus från den tiden. Det rör sig om enorma mängder som är i kontakt med vatten.

Obetydliga mängder bly
Jag har varit verksam i rörbranschen i hela mitt yrkesliv. Jag kan inte förstå att man har problem med de obetydliga mängder bly som ammunition medför. Det mesta hamnar dessutom torrt.
Världen måste ha blivit galen!
Man ska inte mata sjöfågel med bly. Där en sådan risk finns ska det vara stålhagel. För övrigt hagelskytte och kulammunition är det ett ickeproblem i jämförelse.

MATS KRISTIANSSON
fåruppfödare, skogsarbetare och jägare


 
Världen måste ha blivit galen! Efter ett helt yrkesliv i rörbranschen kan inte Mats Kristiansson förstå att de obetydliga mängder bly som finns i ammunition anses vara ett så stort problem.

År 1966 var jag som nybliven lärling med och lade ner vattenledningar i ett samhälle på Gotland.
Rörmaterialet var gjutjärn diameter 100–150 mm. Mycket skarv tätades med bly. Vad jag vill minnas var det bara 100 raka rör som gummiringstätades, vilket var en nyhet för äldre kolleger.
Alla vårtrör (avstick till villor), brandposter och andra detaljer blytätades.

Flera kilo bly per skarv
Det gick till så att skarvarna centrerades med drev. En asbestfläta sattes runt skarven och flytande bly hälldes i – flera kilo per skarv. Då blyet krympte när det stelnade, så diktades med diktmejsel och slägghammare.
Vid provtryckning var det mycket bankande för att täta alla läckor.

Blytätade drickvattenledningar
I våra städer är ledningssystemen betydligt äldre, så där är sannolikt det mesta blytätat. Det handlar om dricksvattenledningar som fortfarande är i drift.
Avloppsledningar av gjutjärn inomhus skarvtätades med bly under 1950-, 1960- och början av 70-talet, och finns i alla hus från den tiden. Det rör sig om enorma mängder som är i kontakt med vatten.

Obetydliga mängder bly
Jag har varit verksam i rörbranschen i hela mitt yrkesliv. Jag kan inte förstå att man har problem med de obetydliga mängder bly som ammunition medför. Det mesta hamnar dessutom torrt.
Världen måste ha blivit galen!
Man ska inte mata sjöfågel med bly. Där en sådan risk finns ska det vara stålhagel. För övrigt hagelskytte och kulammunition är det ett ickeproblem i jämförelse.

MATS KRISTIANSSON
fåruppfödare, skogsarbetare och jägare


Dagens sanning!
 

Aktuellt

Vinn "Sarek: en biografi" av Claes Grundsten!

Författaren, fotografen och Utsidan-bloggaren Claes Grundsten har skrivit en bok om sin långa relation till Sarek. Här har du chansen att vinna den!

Starta din egen blogg på Utsidan!

Vill du nå ut med dina äventyr till över hundra tusen friluftsintresserade? Börja blogga på Utsidan! Här hittar du en guide över hur du kommer igång.

Äventyraren Tim Marklowski – stora bedrifter och liten miljöpåverkan

Tim Marklowski vill utmana bilden av de stora outdoor-äventyren. Under 2025 gjorde han flera extrema turer – med minimala CO2-utsläpp.
Jag förstår inte riktigt logiken:
- Förr använde man bly här och där.
- Jättemycket.
- Sen kom man på att det är skadligt.
- Men eftersom man användes det förr så kan man väl inte sluta i dag.

Är det riktigt uppfattat?

Men för övrigt tycker jag att jakt (och fiske som ju livat upp forumet) är välkommet på forumet!
 
Jag förstår inte riktigt vad ni menar. Hävdar ni att bly inte är farligt? Eller att det inte finns någon risk att vilt skjutet med blyammunition hamnar i kött som skottrensats dåligt?
 
Jag förstår inte riktigt vad ni menar. Hävdar ni att bly inte är farligt? Eller att det inte finns någon risk att vilt skjutet med blyammunition hamnar i kött som skottrensats dåligt?

Rekommendationen är att skjuta med blyfritt vid jakt på matvilt om man känner sig orolig.
På skjutbanan är det ett ickeproblem med blyspridning i naturen då det kapslas in i sandvallen i stabil form.

Sen är det så att en del konserverade födoämnen högre blyhalter än rekomenderade gränsvärdet på viltkött, så även vissa grönsaker.

Ur Svenskt miljöaspekt är det mera ett populärt slagträ för jaktmotståndarlobbyn än ett reellt problem.
 
Senast ändrad:

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips