”Bly i ammunition är ett ickeproblem”

Världen måste ha blivit galen! Efter ett helt yrkesliv i rörbranschen kan inte Mats Kristiansson förstå att de obetydliga mängder bly som finns i ammunition anses vara ett så stort problem.

År 1966 var jag som nybliven lärling med och lade ner vattenledningar i ett samhälle på Gotland.
Rörmaterialet var gjutjärn diameter 100–150 mm. Mycket skarv tätades med bly. Vad jag vill minnas var det bara 100 raka rör som gummiringstätades, vilket var en nyhet för äldre kolleger.
Alla vårtrör (avstick till villor), brandposter och andra detaljer blytätades.

Flera kilo bly per skarv
Det gick till så att skarvarna centrerades med drev. En asbestfläta sattes runt skarven och flytande bly hälldes i – flera kilo per skarv. Då blyet krympte när det stelnade, så diktades med diktmejsel och slägghammare.
Vid provtryckning var det mycket bankande för att täta alla läckor.

Blytätade drickvattenledningar
I våra städer är ledningssystemen betydligt äldre, så där är sannolikt det mesta blytätat. Det handlar om dricksvattenledningar som fortfarande är i drift.
Avloppsledningar av gjutjärn inomhus skarvtätades med bly under 1950-, 1960- och början av 70-talet, och finns i alla hus från den tiden. Det rör sig om enorma mängder som är i kontakt med vatten.

Obetydliga mängder bly
Jag har varit verksam i rörbranschen i hela mitt yrkesliv. Jag kan inte förstå att man har problem med de obetydliga mängder bly som ammunition medför. Det mesta hamnar dessutom torrt.
Världen måste ha blivit galen!
Man ska inte mata sjöfågel med bly. Där en sådan risk finns ska det vara stålhagel. För övrigt hagelskytte och kulammunition är det ett ickeproblem i jämförelse.

MATS KRISTIANSSON
fåruppfödare, skogsarbetare och jägare


 
Världen måste ha blivit galen! Efter ett helt yrkesliv i rörbranschen kan inte Mats Kristiansson förstå att de obetydliga mängder bly som finns i ammunition anses vara ett så stort problem.

År 1966 var jag som nybliven lärling med och lade ner vattenledningar i ett samhälle på Gotland.
Rörmaterialet var gjutjärn diameter 100–150 mm. Mycket skarv tätades med bly. Vad jag vill minnas var det bara 100 raka rör som gummiringstätades, vilket var en nyhet för äldre kolleger.
Alla vårtrör (avstick till villor), brandposter och andra detaljer blytätades.

Flera kilo bly per skarv
Det gick till så att skarvarna centrerades med drev. En asbestfläta sattes runt skarven och flytande bly hälldes i – flera kilo per skarv. Då blyet krympte när det stelnade, så diktades med diktmejsel och slägghammare.
Vid provtryckning var det mycket bankande för att täta alla läckor.

Blytätade drickvattenledningar
I våra städer är ledningssystemen betydligt äldre, så där är sannolikt det mesta blytätat. Det handlar om dricksvattenledningar som fortfarande är i drift.
Avloppsledningar av gjutjärn inomhus skarvtätades med bly under 1950-, 1960- och början av 70-talet, och finns i alla hus från den tiden. Det rör sig om enorma mängder som är i kontakt med vatten.

Obetydliga mängder bly
Jag har varit verksam i rörbranschen i hela mitt yrkesliv. Jag kan inte förstå att man har problem med de obetydliga mängder bly som ammunition medför. Det mesta hamnar dessutom torrt.
Världen måste ha blivit galen!
Man ska inte mata sjöfågel med bly. Där en sådan risk finns ska det vara stålhagel. För övrigt hagelskytte och kulammunition är det ett ickeproblem i jämförelse.

MATS KRISTIANSSON
fåruppfödare, skogsarbetare och jägare


Dagens sanning!
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Jag förstår inte riktigt logiken:
- Förr använde man bly här och där.
- Jättemycket.
- Sen kom man på att det är skadligt.
- Men eftersom man användes det förr så kan man väl inte sluta i dag.

Är det riktigt uppfattat?

Men för övrigt tycker jag att jakt (och fiske som ju livat upp forumet) är välkommet på forumet!
 
Jag förstår inte riktigt vad ni menar. Hävdar ni att bly inte är farligt? Eller att det inte finns någon risk att vilt skjutet med blyammunition hamnar i kött som skottrensats dåligt?
 
Jag förstår inte riktigt vad ni menar. Hävdar ni att bly inte är farligt? Eller att det inte finns någon risk att vilt skjutet med blyammunition hamnar i kött som skottrensats dåligt?

Rekommendationen är att skjuta med blyfritt vid jakt på matvilt om man känner sig orolig.
På skjutbanan är det ett ickeproblem med blyspridning i naturen då det kapslas in i sandvallen i stabil form.

Sen är det så att en del konserverade födoämnen högre blyhalter än rekomenderade gränsvärdet på viltkött, så även vissa grönsaker.

Ur Svenskt miljöaspekt är det mera ett populärt slagträ för jaktmotståndarlobbyn än ett reellt problem.
 
Senast ändrad:

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips