Bestiga Mt. Blanc som nybörjare - råd?

Inte för att det här ska bli en upprepning av "Vad är acceptabel risk"-tråden. Men konsekvenser av ett worst-case-scenario av vilken händelse som helst kan vara döden. Eller kör ni era barn till skolan tills dom är 30 år gamla? Innan man är trettio är man nämligen en stor fara i trafiken, borde för sitt eget liv och andras.

Att promenera lite i uppförsbackar kräver starka ben, att göra det på Mt Blanc kräver dessutom sunt förnuft.

Visst kan man drunkna i en vattenpöl. Det har hänt, men är synnerligen osannolikt. Inget man behöver tänka på bara man går på gatan efter regn. Men nu dör det ett antal varje år på MB. Risken där är reell och något man bör beakta. De flesta som dör är dåligt förberedda, dåligt utrustade och har gått när guiderna stannat nere. Två ggr har jag mött killar i shorts och gympadojjor i alperna som trodde det bara var att ge sig ut. En gång var det skarpt läge och killen var nära att ramla ner och få stenslag. Vi räddade honom. Det får en att bli mer ödmjuk och mindre benägen att säga till nybörjare "Bara kör".

Klart jag inte skjutsar mina barn överallt. Men innan de får åka själv ser jag till att de har rätt kunskaper, risktänkande och vana. Få skulle ge sina barn en cykel och säga "Ut i trafiken och öva bara."
 
Av ekonomiska skäl väljer att hoppa bergsguide och kurs om vi inte hittar ett enklare alternativ.

Istället funderar på att verkligen läsa på ordentligt och vara snuskigt ödmjuka och inte ha toppen som tvunget mål, så att säga. Vara lyhörda, se när andra går, vända vid tecken på oväder.
Låter det rimligt?

Om det hela ändå visar sig vara för lättsinnigt får vi kolla på andra alternativ istället. Det finns ju gott om andra berg därnere :)
 

Lästips

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

De liftar och ploggar igenom Europa: ”Alla hjälpsamma får oss att orka”

Utsidan mötte upp Michaela och Jiří Dolan under deras Stockholmsbesök, och plockade skräp på ett lite annorlunda sätt – från kajak.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.
Istället funderar på att verkligen läsa på ordentligt och vara snuskigt ödmjuka och inte ha toppen som tvunget mål, så att säga. Vara lyhörda, se när andra går, vända vid tecken på oväder.
Låter det rimligt?

Ja, om ni är rätt sorts personer.

Nu har jag iofs inte varit uppe på Mt Blanc, men jag har tillämpat samma metod på Kaskasapakte, och överlevde ju åtminstone. ;)

Mountaineering: The Freedom of the Hills är ett bra lästips. Den täcker iofs mycket som ni inte behöver kunna, men 95% av det ni behöver kunna finns där. Det gäller bara att själv förstå vilka delar som är relevanta. Dra igenom den pärm till pärm och läs på om leder på liknande berg (www.summitpost.com har en del vettigt, finns andra ställen också) så borde ni börja få en uppfattning om hur saker och ting hänger ihop.

Läs andra människors bestigningsbeskrivningar, helst från många olika typer av leder och berg, så att ni får grepp om vad som kan hända och hur folk löser det. Läs kommentarer, för att se om nån tror att man kunde gjort nåt bättre.

Sen är det väl läge att köpa den utrustning man tror att man kommer behöva, och öva med den tills det inte är konstigare att knyta in sig än att knyta skorna.

Men om ni tänker göra det på egen hand: LÄS MYCKET. Det gäller att förstå så mycket att man vet vad man inte kan.
 
Är det så mkt klättring via den leden, är inte det mer vandringskaraktär?

Det är vanring på stig, snö och glaciär med vad det innebär. PRecis för Gouter är det scarmbling - dvs du kan använda händerna för att ta dig upp bland stenblock men inget som jag skulle säga kräver repsäkring. Men att gå i replag på glaciären och i stenraspassagerna rekommenderar jag.

/Patrik, som valde UCPA-alterntivet och fick en rejäl dos kunskaper med på köpet
 
[...]
Klart jag inte skjutsar mina barn överallt. Men innan de får åka själv ser jag till att de har rätt kunskaper, risktänkande och vana. Få skulle ge sina barn en cykel och säga "Ut i trafiken och öva bara."

Min poäng är att att det aldrig är säkert att ha barn i trafiken, eftersom de är just barn.

http://www.trafikverket.se/Privat/T...n-och-trafik/Barns-mognad-och-trafikbeteende/

Men om man har fysiken att man kan cykla till Mt Blanc, då är man nog inte fel ute.
 
Mitt tips är att om ni inte kan klättra, inte har råd med en kurs, inte har råd med guide, ska ni nog hoppa över just MB.

Finns många hundra toppar där nere som är riktigt fina, inte alls lika farliga, nästan inga människor, som ni kan satsa på. Välj någon där ni slipper gå på glaciär, då har ni förbättrat era odds betydligt att inte hamna i statistiken över de ca 50 som dör i MB-massivet varje år.

Om ni inte är allt för slitna efter cyklingen kommer ni säkert ha bra kondition och ben för härliga toppturer till fots nere i Alperna.

Hade ni haft råd med en guide hade jag gett ett annat råd. Då hade det bara varit att köra på MB. Sedan kan ju tilläggas att MB är en tråkig, nästan tragisk, topp att bestiga. Så mycket folk på sommaren att det bara ger avsmak. Efter att vi gick upp när vi hade en dag över på vår klättersemester så skämdes jag att jag varit där, och varit ytterligare en person som stått och trängts.
 
Mitt tips är att om ni inte kan klättra, inte har råd med en kurs, inte har råd med guide, ska ni nog hoppa över just MB.

Finns många hundra toppar där nere som är riktigt fina, inte alls lika farliga, nästan inga människor, som ni kan satsa på. Välj någon där ni slipper gå på glaciär, då har ni förbättrat era odds betydligt att inte hamna i statistiken över de ca 50 som dör i MB-massivet varje år.

Om ni inte är allt för slitna efter cyklingen kommer ni säkert ha bra kondition och ben för härliga toppturer till fots nere i Alperna.

Hade ni haft råd med en guide hade jag gett ett annat råd. Då hade det bara varit att köra på MB. Sedan kan ju tilläggas att MB är en tråkig, nästan tragisk, topp att bestiga. Så mycket folk på sommaren att det bara ger avsmak. Efter att vi gick upp när vi hade en dag över på vår klättersemester så skämdes jag att jag varit där, och varit ytterligare en person som stått och trängts.

Precis så. Utan att älta riskerna mer så är det en stor risk att Mt Blanc bara blir en besvikelse istället för en höjdpunkt på resan.
 
Jag tycker det låter rimligt att inte gå upp.

Tittar man på bergräddningsstatistik från frankrikes lilla grannland i väster, (Schweiz) ser man klart att andelen utländska gäster är tydligt överrepresenterade i olyckosstatistiken. Det är personer som saknar tillräcklig erfarenhet, lokalkännedom och möjligheten att 'vänta och gå en vecka senare'.
 
Vill man utvecklas till att bli "alpinist" eller vill man bara upp på Mont Blanc? I det senare fallet så är det både lämpligt och legitimt att använda bergsguide. Vill man däremot bli alpinist så ger det så oerhört mycket mer att kunna ta eget ansvar för dom turer man gör och alltså välja sådana turer som man klarar av på egen hand. Givetvis kan och bör man gå en kurs för att lära sig nödvändig teknik men sedan skall man utveckla kompetens och omdöme i takt med varandra.
Sedan innehåller ju all alpin klättring ett mått av kalkylerad risk så utan att utsätta sig för fara så blir man ju kvar på backen, men man bör veta vad man utsätter sig för och kunna komma fram till att det ligger inom ens kompetensnivå att kunna överleva planerad tur.
 
För att självständigt färdas så säkert det bara går i den typen av terräng så behövs faktiskt lite erfarenhet. Man kan alltid läsa sig till tekniker och kunskaper men det krävs faktiskt en del erfarenhet för att kunna tillämpa dessa på ett effektivt och säkert sätt. När ska man röra sig snabbt? När ska man säkra sig? Hur exponerad terräng är man komfortabel i? Vilken teknik är lämplig var? Vilka områden kan vara utsatta för laviner, stenslag? etc. etc.

Nu är ju inte mont blanc tekniskt svår så ni kommer säkert inte ha några tekniska problem att ta er upp, och är ni vältränade så kommer ni orka. På en dag med bra väder kommer det säkert inte vara några som helst problem att nå toppen. Tekniska minimikrav är ändå att kunna gå på stegjärn (så att man inte snubblar och trillar ner när man är trött), grundläggande rephantering, sprickräddning, self arrest och liknande. Saker man måste träna på innan toppturen alltså!

Min första självständiga erfarnhet i alperna var inte särskilt triumfartad. Vi hade gått en veckas alpinistkurs i keb och åkte ner till alperna för att bestiga lätta 4000-metrare. Vi hade ont i huvudet, gick fel, vände mer än en gång, frös, sov dåligt, drack för lite etc. etc. Sedan dess har jag lärt mig otroligt mycket. Jag säger inte att ni inte ska ge er på Mt Blanc, för jag tror att ni klarar det utan större problem (med de risker som nämnts tidigare) men det kan vara minst lika belönande och lärorikt att göra flera kortare alpina turer i chamonixdalen, eller till exempel i Saas fee, Zermatt eller Monte rosa (alla mycket lätttillgängliga områden med liftar och dessutom med minst lika fin utsikt från topparna).
 
Jag har gjort tre toppturer på Mount Blanc. Första turen nådde vi Tete Rousse hyttan och vände p.g.a. orkan. Andra gången lyckades vi nå toppen i perfekt väder. Tredje gången vände vi i Vallothyttan (4350 m) p.g.a. storm.

Man kan dela upp berget i tre etapper.
1: upp till Tete Rousse hyttan (3200 m). Vanlig vandring.
2: upp till Gouter hyttan (3800 m). Svåraste biten på berget. Lite bökigt om man har "tung" packning. Vissa partier kan vara lite lösa och branta. Svårare att ta sig neråt.
3: upp till toppen. Till Vallothyttan är det relativt enkelt, med lite risk för sprickor i glaciären. Därefter är man mer utsatt för laviner och branta snökammar, någon smal passage osv.

Lite råd:
- Tänk på att acklimatisera dig noga (då får du mest glädje av turen).
- Vädret förändras mycket snabbt. Var noga med att orientera dig. Även vägen tillbaka, som kan vara svår att hitta om spåren täcks igen och man inte har klar sikt.
- Vägen upp till Gouter hyttan är enklare än vägen ner.

Det är många som går här, så givetvis är det inga problem att försöka. Men var mycket noga och uppmärksam på hur t.ex. guider agerar (i lavinterrängen etc.). Du ska ha goda marginaler på vägen ner. Får absolut inte vara utmattad när du står på toppen.

Lycka till!

//Gustav Cronhamn
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips