Så gör ju inte jag, eftersom det jag främst vill är minska totalvikten på packningen så den går att bära utan stånk och stön så fort det blir uppförsbacke. Jag kompenserar alltså inte lättare utrustning med mer mat eller så.
Anpassnings problem.
- Trådstartare avslutat medlemskap 1003
- Start datum
-
- Taggar
- den slutgiltiga sanningen
Så gör ju inte jag, eftersom det jag främst vill är minska totalvikten på packningen så den går att bära utan stånk och stön så fort det blir uppförsbacke. Jag kompenserar alltså inte lättare utrustning med mer mat eller så.
Nej,nånstan når man ju vägs ände. Man kan inte lätta utr. hur mycket som helst utan att göra avkall på
'sova ute'-komforten och det är ju bara dumt att släpa med sig mer mat än man nånsin kan äta upp.
För att fortsätta på exemplet med Oxfilén ovan så är det ju en win-win situation, 1 port brukar räknas vara 125 g,tar man det gånger två har du fortfarande 'vunnit' 50 g.Torka det och 'vinsten' är ännu större och soloisten äger.
peter
Jag vet - jag ville bara belysa att det finns olika anledningar och metoder.
Men generellt tycker jag att en konsekvent bantad grundpackning gör att man inte behöver fundera på om det är "värt det" att ta med sig vissa lyxprylar. 200 gram huvudkudde är ju en struntsak när man har bantat sina tre stora från 9 till 3 kilo, till exempel.
Ja, scouter är ju en kategori för sig. För såna kan ju "vissa lyxprylar" innebära lite andra saker än för oss andra, och då är det ju inte längre 200 gram vi pratar om.
