Altarringen på Fulufjäll

Som Canberra då ungefär?

Men hade det då inte varit mer logiskt att kanske bygga den på en mer skyddad plats?

Spontant tänker jag mig ju att om det var en pilgrimsled som många färdades så behövde de rastplatser på vägen. Rastplatser bygger man oftast på en skyddad plats så de ska lämpa sig just för rastning. Och då hade det väl varit mer logiskt att bygga en böneplats i anslutning till en rastplats?
 
Om man ska förstå syftet med altarringen och varför den ligger där den gör måste man först komma fram till vad den var till för. Var det en böne-/gudstjänstplats? Om ja, hade den då ett samband med en pilgrimsled eller hade den inte? Eller var det något helt annat, kanske en plats som hörde ihop med falkjakt? Meningarna går isär och det är inte säkert att ens en åldersbestämning skulle ge någon säker ledtråd.

Jag tycker det är mycket som talar för att det har varit en plats för gudstjänst, åtminstone under vissa perioder av historien. Enligt det där pdf-utdraget från Jonas Gardsiö går tanken på altarring tillbaka på muntlig tradition (läser jag på sid. 161). Det talas om att "de gamle" i Jördalen i Norge ofta talade om den. Detta leder oss tillbaka till mitten av 1800-talet av muntlig tradition (den okända boken bör vara skriven på 1930-talet). Ja, egentligen ännu längre eftersom dessa gamla i sin tur måste ha fått uppgifterna någonstans ifrån. I pdf:en antyds att altarringen kan ha använts som gudstjänstplats på 1600-talet. Skälet som anförs är att den muntliga traditionen om detta finns både på norskt och svensk håll, vilket vilket leder oss till tiden när Idre och Särna hörde till Norge.

Om allt detta stämmer med gudstjänstplats (vilket jag inte säkert vågar påstå) så spelar det här med skyddad rastplats en underordnad roll. Då får förklaringen till placeringen snarast sökas utifrån hur man tänkte kyrkligt förr i tiden när en sådan plats skulle uppföras.
 
Detta går att läsa på Särnas sida:

"Altarringen är en fornlämning på Fulufjället...
I Fornsök som Anders länkat till påpekas att detta bedöms som "plats med tradition" och inte fornlämning. För att överhuvudtaget kunna klassas som fornlämning ska lämningen vara "varaktigt övergiven". Och det är den inte (längre).

Altarringen finns med i Fornsök för den som vill läsa lite mer.
Det som slår mig när jag läser i Fornsök är hur försiktiga arkeologerna är när det gäller ursprunget. Ofta frustrerande försiktiga. ;)
 

HasseQ

Avstängd
Det som slår mig när jag läser i Fornsök är hur försiktiga arkeologerna är när det gäller ursprunget. Ofta frustrerande försiktiga. ;)

Om man är proffs så vill man nog inte uttala sig för mkt om osäkra fakta, speciellt när det finns många tyckare med andra teorier i bygden ---
 
  • Gilla
Reactions: OBD
Lämningen som ligger en bit därifrån på Fulufjället vid Särnmanssjöarna ser mera ut att kunna vara en rest från en jakt eller fiskekoja och ligger kanske mer naturligt till för en sådan med.



Fornsök (raa.se)

1.jpg
2.jpg
 
Senast ändrad:

Aktuellt

På turskidor mellan stugor – ny bok guidar till svenska fjällen

I över 30 år har Oskar Karlin skidat mellan stugor i den svenska fjällvärlden. Nu har han samlat kunskaper, råd och tips i en 400 sidor tjock bok.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

Vinn ”Turskidåkning” av Oskar Karlin!

Med sin nya bok vill Oskar Karlin inspirera fler att upptäcka den svenska fjällvärlden på turskidor. Här har du chansen att vinna boken!

”När isen ligger i skärgården släpper jag allt”

I mitten av november lade sig de första skridskoisarna i Stockholm. Vi har pratat med Pamina Falck, kommunikationsansvarig på SSSK, om säsongstarten.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips