Ängsmarkerna

Har ängsmarkerna inget värde längre? Ta till exempel Jämtlands landskapablomma, Brunkullan, som i dag är en väldigt sälsynt orkidé, just på grund av att den växer på ängsmarker. I takt med att ängsmarkerna för svinner så för svinner även mångfalden som dessa biotoper när. Ängs och betesmarker viktiga för den biologiska mångfalden, men varför får inte dessa samma status som tillexepel våtmarker och urkogsreservart?

http://www.jordbruksverket.se/press...rsvunnitpa10ar.5.465e4964142dbfe4470e4b9.html
 
Kort svar.

Våtmarker behåller man genom att inte dika ut
Urskog behåller man genom att inte hugga ner

En ängsmark däremot behåller man genom att bruka den.

Så det kostar mer pengar helt enkelt.
 

Aktuellt

Härlig låglandsvandring: 10 nya svenska leder att utforska

Varje år tillkommer vandringsleder runt om i landet – med nya vyer och äventyr. Här är tio favoriter utanför fjällvärlden!

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

”Allt började i Sarek”: Möt vår nya bloggare Claes Grundsten

Sveriges kanske mest kände naturfotograf berättar om sina drivkrafter, hur det är att arbeta som fotograf i dag och om kärleken till Sarek.

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?
Man försöker

hävda/bruka på en del håll. T ex i vissa naturreservat och nationalparker, privata ängar t ex gotländska ängen. Dikesrenar behåller också ängsväxter om de slås. Helst skall man avlägsna höt för att bibehålla mager jord på ängsmark.

Thure
 
Almgren är helt rätt ute. Ängmarker har ingen plats i det moderna jordbruket, så existensen är beroende av reservat och ideella krafter eller småskaliga jordbruk. Skogsreservat som lämnas till fri utveckling, vilket är majoriteten av skogsreservaten, kostar mycket lite för förvaltaren i drift, särskilt om det inte finns några leder eller andra besöksanordningar. Även skogsreservat som kräver viss skötsel kan i regel generera viss inkomst för förvaltaren genom virkesuttag.

Våtmarker kostar mer i drift men så länge man kan hålla igenväxningen stången genom en varierande vattenståndsregim är även de kostnaderna någorlunda överkomliga.

Betesmark (som inte slås) är betydligt mer kostsamma i driften men ändå är de billigare än ängsmarker, som alltså är mark som slås för att bärga hö. Många ängsmarker kan inte slås maskinellt och då blir det mycket dyrt och arbetskrävande att sköta dem, och det måste göras vartenda år om inte konkurrenskraftiga gräs och sly ska ta över.
 
Ingen (eller åtminstone väldigt få) vill betala vettigt pris för svenskt ängsmarkkött - åtminstone när de väl står i mataffären! Det är ju såmycket billigare med t.ex. Ica basic...

F.ö., ska man bevara ängsmarker, torde reservat vara den absolut sämsta formen. Finns ju en del ängmarker som "skyddats" från markägarnas traditionella skötsel och omsorg. Resultatet: nu växer det skog och då huvudsakligen barrskog.

Ett exempel är Vårdsätra löväng i Uppsala, som för 100 år sedan hyste många ängsväxter. För 15 år sedan var det mest barrskog... Hur det ser ut nu, vet jag inte, då jag inte längre bor kvar i Uppsala.
/Niklas
 
Senast ändrad:

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips